Deltagande i European Cooperation in Meteorology (Ecomet)

Proposition 1995/96:142

Regeringens proposition

1995/96:142

Deltagande i European Cooperation in

Meteorology (Ecomet)

Prop.

1995/96:142

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 7 mars 1996

Lena Hjelm-Wallén

lnes Uusmann

(Kommunikationsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner att Sveriges meteorolo-
giska och hydrologiska institut (SMHI) får delta i den europeiska
ekonomiska intressegrupperingen Ecomet (European Cooperation in
Meteorology). Huvudsyftet med Ecomet är att säkerställa ett fortsatt
fritt utbyte av meteorologiska data och produkter mellan nationella
meteorologiska institut och samtidigt skapa förutsättningar för en
konkurrens på lika villkor mellan de nationella instituten och privata
aktörer.

1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 142

Innehållsförteckning

Prop. 1995/96:142

1      Förslag till riksdagsbeslut...................... 3

2     Ärendet och dess beredning .................... 3

3    Ecomet ........................... 3

4     Deltagande i Ecomet......................... 5

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1996. . .   7

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.  godkänner att SMHI deltar i intressegrupperingen European Coope-
ration in Meteorology (Ecomet),

2.  medger att sjätte huvudtitelns ramanslag Bidrag till Sveriges meteo-
rologiska och hydrologiska institut tas i anspråk för de merkost-
nader som kan uppkomma till följd av medlemskapet i Ecomet.

Prop. 1995/96:142

2 Ärendet och dess beredning

EES-avtalet och etablerandet av den inre marknaden har inneburit att de
kommersiella villkoren för Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut (SMHI) förändrats. Mot denna bakgrund redogjorde regeringen
i prop. 1992/93:100 bil. 7 för SMHl:s planer att tillsammans med 16
andra västeuropeiska meteorologiska institut bilda en ekonomisk
intressegruppering (EIG) enligt belgisk lag, registrerad i Bryssel och
kallad Ecomet (European Cooperation in Meteorology). SMHI hade
vidare begärt att få delta i Ecomet. Regeringen tog i detta läge dock
inte ställning till SMHI:s begäran, eftersom det inte förelåg något
fardigberett förslag om bildande av Ecomet.

Regeringen gav den 7 oktober 1993 i uppdrag åt Statskontoret att
utreda konsekvenserna av ett eventuellt deltagande i Ecomet. Uppdraget
redovisades den 28 januari 1994 i rapporten ”Konsekvenser för SMHI
av ökad konkurrens inom väderområdet (1994:3)”.

I en skrivelse till regeringen den 3 februari 1995 har SMHI begärt
bemyndigande att delta i Ecomet.

SMHI har undertecknat en avsiktsförklaring där man meddelar sin
avsikt att bli medlem i Ecomet under förutsättning att riksdagen lämnar
sitt godkännande. Genom detta förbinder sig SMHI också att följa
Ecomet:s regler redan i dag.

3 Ecomet

Vaije nationellt meteorologiskt institut behöver för sina väderprognoser,
förutom egna data, de data som insamlas av andra länders institut. Det
har länge varit brukligt att instituten kostnadsfritt utbyter dessa data
mellan sig på Europanivå och - för en mindre mängd uppgifter - på
världsnivå inom ramen för World Meteorological Organisation (WMO).

Flera europeiska institut har under senare år i ökad utsträckning börjat
ta betalt för data och produkter. Till följd av framväxten av privata
tjänsteföretag som tillhandahåller meteorologiska tjänster i konkurrens
med de nationella väderinstituten har viljan att fritt dela med sig av data
minskat. För att säkra ett kostnadsfritt datautbyte har därför en
informell överenskommelse gällt mellan de europeiska instituten, som

innebär att instituten inte konkurrerar på varandras hemmamarknader.
En sådan överenskommelse strider dock mot EU:s konkurrensregler.

För att säkerställa ett fortsatt fritt utbyte av information och samtidigt
skapa förutsättningar för en konkurrens på lika villkor mellan de na-
tionella instituten och privata aktörer ansökte SMHI tillsammans med 15
andra europeiska meteorologiska institut den 23 december 1992 hos
kommissionen att få bilda den ekonomiska intressegrupperingen
Ecomet. Kommissionen har inte tagit något formellt beslut om att god-
känna bildandet. Man har dock tillkännagivit sin avsikt att inta en gynn-
sam hållning till Ecomet i Europeiska gemenskapernas officiella tidning
nr C 223 s. 2 av den 28 augusti 1995. Ecomet bildades den 12 decem-
ber 1995 genom att sju nationella institut undertecknade huvudavtalet.
Ecomet:s sekretariat är placerat i Bryssel.

Ecomet skall fungera som en intresseförening genom vilken de na-
tionella instituten, som avser att bli medlemmar, licensierar användare
att utnyttja de data, produkter och förädlade tjänster som finns införda i
en gemensam produktkatalog. Användare kan vara andra meteorolo-
giska institut eller privata företag. Allt underlag (data och produkter)
som en medlem utnyttjar för kommersiellt bruk, även i det egna landet,
skall tas upp i katalogen. Härigenom garanteras den privata sektorn
tillgång till likvärdigt underlag, vilket hittills inte varit fallet. Medlem-
marna har kommit överens om principer för prissättning, vilket innebär
att priserna skall inkludera ett bidrag till den meteorologiska infrastruk-
turen (observationsnät, kommunikationsnät och prognosmodeller). Mål-
sättningen är att minst 3 % av kostnaden för ländernas meteorologiska
infrastruktur skall täckas med intäkter från all försäljning, inkl, den i
eget land. Intäkterna från Ecomet-försäljning skall fördelas mellan
producent, distributör och Ecomet. Överskott av intäkterna till Ecomet
skall återföras till medlemmarna på samma grund som medlemsavgiften
beräknas. Utbytet av information mellan instituten skall fortfarande vara
kostnadsfritt. När informationen används i en medlems affärsverksamhet
skall försäljningspriset inkludera ett bidrag till infrastrukturen enligt
Ecomet: s principer. På så sätt uppnås en konkurrensneutral situation
mellan nationella vädertjänster och privata företag som köper mot-
svarande underlag från Ecomet.

Kostnaderna för medlemskap i Ecomet utgörs av en årlig medlemsav-
gift samt kostnader för det egna arbetet med redovisning av försäljning
till Ecomet, uppdatering av den gemensamma katalogen, deltagande i
generalförsamlingen m.m. Den årliga medlemsavgiften, som skall fi-
nansiera sekretariatet, kommer att vara BNP-relaterad under de två
första åren. Om samtliga 16 nationella institut som står bakom ansökan
hos kommissionen ansluter sig till grupperingen beräknas medlemsav-
giften för SMHI:s del att uppgå till ca 120 000 kronor per år. Från och
med det tredje året kommer 50 % av medlemsavgiften att relateras till
de Ecomet-intäkter som genereras av resp, medlem.

Medlemmarna är solidariskt betalningsansvariga för Ecomet:s skulder.
De enskilda medlemmarnas skyldighet är subsidiär, vilket innebär att
betalning i första hand måste begäras hos Ecomet. Om Ecomet inte
betalat inom skälig tid får en medlem (eller flera) krävas på betalning.

Prop. 1995/96:142

En medlem som betalar en gemensam skuld skall få ersättning av de Prop. 1995/96:142
andra medlemmarna. Betalningsansvaret är fördelat på resp, land efter

BNP-andel, vilket för Sveriges del motsvarar ca 3 %. Vid en ackumule-

rad förlust om 1 miljon ECU skall Ecomet upplösas.

4 Deltagande i Ecomet

Regeringens förslag:

- Riksdagen godkänner att SMHI deltar i Ecomet.

- De merkostnader som medlemskapet innebär skall betalas från
statsbudgetens anslag Bidrag till Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut.

Skälen för regeringens förslag: SMHI anger i sin skrivelse att till-
gången till internationella data och produkter för institutets basverk-
samhet kommer att säkerställas och ett potentiellt hot mot fortsatt aktivt
samarbete mellan de nationella instituten undanröjs genom medlemskap
i Ecomet. Vidare kommer den svenska meteorologiska infrastrukturen
att få ett ekonomiskt bidrag från de kommersiella användarna, inte bara
från SMHI:s egen affärsverksamhet, utan också från andra användare,
såväl inom som utom Sverige.

Konsekvenserna för SMHI:s anslagsfinansierade verksamhet av att stå
utanför Ecomet skulle vid en aktiv svensk kommersiell verksamhet i
utlandet med största sannolikhet innebära att övriga europeiska väder-
tjänster, speciellt de i Ecomet-länderna, skulle visa en restriktivitet i
data- och produktutbytet. Detta skulle kunna innebära försämrad kvalitet
i väderanalyser och -prognoser. När det gäller att få tillgång till data
och produkter från andra länder, utöver reglerat WMO-utbyte, skulle
SMHI komma att bli behandlat som ett privat företag och behöva köpa
sådan information till katalogpris. Det internationella samarbetet skulle
också kunna påverkas menligt genom att SMHI:s möjligheter att få
tillgång till resultat från metodutveckling och forskning från Ecomet-
länderna skulle minska.

SMHI:s marknadsandel i Sverige bedöms i och med Ecomet:s bildan-
de minska genom ökad konkurrens, samtidigt som SMHI ges tillträde
till hela den europeiska marknaden. Om SMHI skulle stå utanför
Ecomet och SMHI:s affärsverksamhet inte kan behålla sin marknads-
andel i Sverige, kommer den anslagsfinansierade verksamheten att
drabbas ekonomiskt. Detta skulle kunna leda till ett ökat anslagsbehov
eller till nedskärningar i infrastrukturen, vilket i sin tur skulle ge kvali-
tetsförsämnngar i prognos- och varningstjänsten.

Regeringen anser att de finansiella riskerna med ett medlemskap i dag Prop. 1995/96:142
måste bedömas som minimala. Om en skuld trots allt skulle uppstå skall
denna finansieras inom ramen för anvisade anslag på sjätte huvudtiteln.

Sammantaget gör regeringen bedömningen att fördelarna med ett
medlemskap i Ecomet i allt väsentligt överväger. SMHI bör därför delta
i Ecomet. De merkostnader som medlemskapet innebär ryms inom
ramanslaget Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska in-
stitut. Riksdagen bör dock medge att anslaget får disponeras även för
detta ändamål.

Kommunikationsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1996.

Prop. 1995/96:142

Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden
Hellström, Peterson, Thalén, Freivalds, Persson, Tham, Blomberg,
Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Lindh,
Johansson

Föredragande: statsrådet Uusmann

Regeringen beslutar proposition 1995/96:142 Deltagande i European
Cooperation in Meteorology (Ecomet).

gotab 49640, Stockholm 1996