Avskaffande av diskriminering såvitt avser fraktsatser och befordringsvillkor

Proposition 1993/94:194

Regeringens proposition

1993/94:194

Avskaffande av diskriminering såvitt avser
fraktsatser och befordringsvillkor

Prop.

1993/94:194

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 24 mars 1994

Carl Bildt

Mats Odell

(Kommunikationsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

För att uppfylla Sveriges åtagande enligt avtalet om Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) lämnas i propositionen
förslag till en lag om avskaffande av diskriminering såvitt avser
fraktsatser och befordringsvillkor.

1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 194

Innehållsförteckning

Prop. 1993/94:194

1     Förslag till riksdagsbeslut...................... 3

2     Lagtext ................................. 4

3     Införlivande på grund av EES-avtalet............... 12

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1994  . 14

1 Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1993/94:194

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
avskaffande av diskriminering såvitt avser fraktsatser och beford-
ringsvillkor.

2 Lagtext                                              Prop. 1993/94:194

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Förslag till lag om avskaffande av diskriminering såvitt
avser fraktsatser och befordringsvillkor

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens ändamål

1 § Föreskrifterna i denna lag meddelas för att Sverige skall uppfylla
sina förpliktelser enligt avtalet om Europeiska ekonomiska samarbets-
området (EES).

Bestämmelser enligt EES-avtalet skal! gälla som svensk rätt

2 § Följande bestämmelser i rättsakter inom Europeiska gemenskaperna
(EG), som det hänvisas till i bilaga XIH till avtalet om Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet), skall gälla som svensk
lag: Rådets förordning (EEG) nr 11 om avskaffande av diskriminering
såvitt avser fraktsatser och befordringsvillkor enligt artikel 79.3 i
Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, i
dess lydelse enligt rådets förordning (EEG) nr 3626/84 av den
19 december 1984.

För tillämpningen av artiklarna 11-26 i förordning (EEG) nr 11, se

EES-avtalets protokoll 21.

3 § De svenska texterna till de i 2 § angivna rättsakterna1 finns i
bilaga 1 och bilaga 2 till denna lag.

4 § De danska, engelska, finska, franska, grekiska, isländska, italien-
ska, nederländska, norska, portugisiska, spanska, svenska, och tyska
texterna skall ha samma giltighet.

EES-an passning av bestämmelserna

5 § När bestämmelserna innehåller begrepp eller hänvisar till för-
faranden som är utmärkande för EG:s rättsordning, exempelvis

- ingresser,

- adressaterna för EG:s rättsakter,

- hänvisningar till territorier eller språk inom EG,

1 Texterna på finska, isländska och norska finns tillgängliga hos Utrikesdeparte-

mentet. Texterna på de övriga språken finns publicerade i Europeiska gemen-                     4

skapernas officiella tidning (EGT).

- hänvisningar till inbördes rättigheter och skyldigheter för EG:s Prop. 1993/94:194
medlemsstater, deras offentliga organ, företag och enskilda personer

i dessa stater,

- hänvisningar till informations- och anmälningsförfaranden, skall
bestämmelserna i följande protokoll tillämpas:

1. EES-avtalets protokoll 1 om övergripande anpassning i den
lydelse protokollet har efter ändringar enligt protokollet den 17 mars
1993 med justeringar av EES-avtalet.

2. Protokoll 1 till avtalet mellan EFTA-statema om upprättandet av
en övervakningsmyndighet och en domstol.

3. Protokoll 1 till avtalet om en ständig kommitté för EFTA-
statema.

Protokollen finns intagna i lagen (1992:1317) om ett europeiskt
ekonomiskt samarbetsområde (EES).

6 § När rättsakterna i 2 § innehåller hänvisningar till Romfördraget

skall dessa i stället avse följande artiklar i EES-avtalet

- artikel 79 EEG = artikel 50 EES,

- artikel 214 EEG = artikel 122 EES.

Hänvisningarna till artiklarna 74, 75, 172, 192, 207 och 209

i Romfördraget skall inte anses relevanta.

7 § Med EFTA-stat avses i denna lag en medlem av Europeiska
frihandelssammanslutningen för vilken EES-avtalet har trätt i kraft.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

Bilaga 1

60

360R0011/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

16.8.60

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA TIDNING

Prop. 1993/94:194

1121/60

RÅDETS FÖRORDNING nr 11

om avskaffande av diskriminering såvitt avser fraktsatser och befordringsvillkor enligt
artikel 79.3 i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT
DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 75 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs
yttrande, och

med beaktande av följande:

Enligt artikel 79.3 skall rådet i fråga om transporter inom
gemenskapen fastställa regler för avskaffande av sådana former
av diskriminering som avses i artikel 79.1.

Detta kräver förbud mot sådana former av diskriminering, som
t.ex. tillämpning av priser eller andra transportavgifter och
villkor som i praktiken skulle utgöra diskriminering.

Att kontrollera vilka transportavgifter och transportavtalsvillkor
som tillämpas och att spåra eventuell diskriminering är
genomförbart endast om berörda transportörer och fömedlare
åläggs att lämna uppgifter, att upprätta en färdhandling där
sådana uppgifter kan kontrolleras och att stå till förfogande för
inspektion.

För att se till att dessa föreskrifter efterlevs bör det inrättas ett
påföljdssystem som skall urvärderas av den domstol som har
oinskränkt prövningsrätt i enlighet med artikel 172 i fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Denna förordning skall tillämpas på godstransporter på
järnväg, väg eller inre vattenvägar inom gemenskapen, med

undantag för sådant gods som räknas upp i bilagorna 1 och 3
till Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stål-
gemenskapen.

Artikel 2

1.    Denna förordning skall tillämpas på alla godstransporter
som utförs från eller till en plats inom en medlemsstats
territorium, inräknat godstransporter mellan medlemsstater och
tredjeländer eller associerade länder.

2.    Denna förordning skall endast tillämpas på de delar av
en färd som äger rum inom gemenskapen.

3.    Denna förordning skall även tillämpas på de delar av en
färd som sker på järnväg, väg eller inre vattenvägar, även om
godset fraktas med andra transportmedel på andra delar av
färden.

Artikel 3

När en transport, som regleras av ett enda kontrakt, utförs av
flera transportörer efter varandra, skall denna förordning gälla
för var och en av transportörerna i fråga om den del av
transporten som han utför.

Artikel 4

1.    Vid transporter inom gemenskapen får det inte förekom-
ma någon diskriminering som består i att transportörer
tillämpar olika fraktsatser och befordringsvillkor på grund av
godsets ursprungs- eller bestämmelseland för att frakta samma
slag av gods samma väg.

Detta förbud skall inte inverka på giltigheten av civilrättsliga
avtal.

2.     Det är vidare förbjudet att uppställa tariffer eller
fastställa fraktsatser och befordringsvillkor, oavsett av vilket
slag, vilkas tillämpning skulle innebära en diskriminering i den
mening som avses i punkt 1.

360R0011/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1993/94:194

61

3. Förbuden enligt denna artikel skall gälla från och med
den I juli 1961.

Artikel 5

1.    Före den 1 juli 1961 skall regeringarna anmäla till
kommissionen de tariffer, konventioner, prisöverenskommelser
och befordringsvillkor som tillämpas i respektive land och som
innebär an fraktsatserna och villkoren är olika på grund av
godsets ursprungs- eller bestämmelseland för an frakta samma
slag gods samma väg. Åtgärder av detta slag som införs längre
fram skall genast anmälas till kommissionen.

2.    Före den 1 juli 1961 skall transportföretagen lämna sina
respektive regeringar alla uppgifter av betydelse om sådana
tariffer, konventioner, prisöverenskommelser och beford-
ringsvillkor som avses i föregående punkt och genast anmäla
åtgärder av detta slag som införs längre fram.

3.    Denna artikel skall tillämpas på godstransporter som
utförs från eller till en plats inom en medlemsstats territorium.

Artikel 6

1.    För varje godstransport inom gemenskapen skall det
finnas en transporthandling med uppgifter om

—   avsändarens namn och adress,

—   varuslag och vikt,

—   ort och datum för godsets mottagande för transport,

—   lossningsplats,

—   färdväg eller färdlängd, om dessa omständigheter
motiverar ett annat pris än det som normalt tillämpas,

—   eventuella gränspassager.

2.    Transporthandlingarna skall upprättas i dubbla exemplar
och vara numrerade. Ett exemplar skall medfölja godset; det
andra exemplaret skall behållas av transportören i två år,
räknat från transportdagen, och arkiveras i löpande num-
merordning. Det sistnämnda exemplaret skall innehålla
uppgifter om fullständiga transportkostnader, oberoende av i
vilken form de förekommer, och om andra debiteringar och
eventuella rabatter eller andra faktorer som påverkar fraktsatser
och befordringsvillkor.

3.    Om det är möjligt att få alla de uppgifter som anges i
punkt 1 genom befintliga handlingar och att genom dessa.

tillsammans med transportörens färdskrivar- och redovis-
ningssystem, få fullständig information om fraktsatser och
befordringsvillkor, så att de i artikel 79.1 av fördraget avsedda
formerna av diskriminering därigenom kan fås att upphöra eller
undvikas, skall transportörerna inte åläggas an införa nya
handlingar.

4. Transportören skall ansvara för att transporthandlingarna
upprättas på ett riktigt sätt.

Artikel 7

1.    Föreskrifterna i artikel 6 skall träda i kraft den 1 juli
1961.

2.    Efter samråd med rådet får kommissionen i en för-
ordning som utfärdas före den 1 juli 1961 senarelägga detta
ikraftträdande till senast den 1 januari 1964 för vissa slags
transporter som kommer att bestämmas senare.

Artikel 8

Föreskrifterna i artikel 6 skall inte gälla

a)   godstransporter med en högsta totalvikt på fem ton som
skickas från en avsändare till en och samma mottagare,

b)   godstransporter inom en medlemsstat om totalt högst
100 km,

c)    godstransporter mellan medlemsstater om totalt högst 30
km.

Artikel 9

Föreskrifterna i artikel 6 skall inte gälla godstransporter som
ett företag utför för egen räkning, förutsatt att följande villkor
är uppfyllda:

—   Godset skall transporteras på fordon som ägs eller som
köpts på avbetalning av företaget och som körs av egna
anställda.

—   Transporterna skall endast utgöra en biverksamhet i
förhållande till företagets hela verksamhet.

—   Det transporterade godset skall vara företagets egendom
eller ha sålts, köpts, lånats, utlånats, hyrts ut eller hyrts,
tillverkats, förädlats eller reparerats av företaget.

—   Syftet med färden skall vara att frakta godset till eller
från företaget eller att flytta det antingen inom företaget
eller utanför detta för företagets egen räkning.

360R0011/S

Prop. 1993/94:194

62                                     Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Artikel 10

Om inga bestämmelser har fastställts före den 1 juli 1963
enligt artiklarna 74 och 75 i fördraget i fråga om offent-
liggörande av fraktsatser och befordringsvillkor, skall beslut
om offentliggörandets form, innehåll och omfattning, tillsam-
mans med andra lämpliga åtgärder, fattas i enlighet med artikel
79.1 och 79.3 i fördraget, varvid det skall beaktas att samtliga
sådana beslut och åtgärder måste överensstämma med den
gemensamma transportpolitiken.

upplysningar som har betydelse i fråga om tillhandahållna
tjänster och tillämpade priser och villkor.

2.    Denna skyldighet skall även gälla för direktleverantörer
av bitjänster till transporter när direktleverantöremas och trans-
portörernas vederlag ingår i ett debiterat totalbelopp.

3.    Föreskrifterna i artikel 11.2, 11.3 och 11.4 skall även
tillämpas på begäran och upplysningar i enlighet med denna
artikel.

Artikel 11

1.    Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5 i denna
förordning skall regeringar och företag på kommissionens
begäran lämna de kompletterande upplysningar som behövs om
tariffer, konventioner, prisöverenskommelser och
befordringsvillkor.

2.    Kommissionen får fastställa en tid som inte får
understiga en månad för lämnande av sådana upplysningar.

3.    Om kommissionen begär att ett företag skall lämna
upplysningar, skall kommissionen genast underrätta regeringen
i den medlemsstat där företaget har sitt säte om detta genom
att skicka en kopia av sin begäran om upplysningar till regerin-
gen.

4.    Upplysningar behöver inte lämnas om en medlemsstat
anser att detta skulle innebära att förhållanden röjs i strid med
statens väsentliga säkerhetsintressen.

Artikel 12

1.    Transportörer som debiterar olika priser och tillämpar
olika villkor för transport av samma slags gods samma väg på
grund av godsets ursprungs- eller bestämmelseland, skall på
kommissionens begäran visa att sådant handlande inte strider
mot bestämmelserna i denna förordning.

2.    Debitering av olika priser och tillämpning av olika
villkor skall inte anses strida mot denna förordning, om
förhållandet endast är en följd av konkurrensen mellan
transportörer eller beror på tekniska eller ekonomiska
driftsförutsättningar som är speciella för transporter längs
ifrågavarande transportled.

Artikel 13

1. Speditörer och förmedlare av transporttjänster skall på
begäran av sin regering eller av kommissionen lämna alla

Artikel 14

1.    Medlemsstaterna skall ansvara för kontrollen av att
transportörernas skyldigheter enligt artiklarna 5.2, 6 och 11 och
informationsplikten enligt artikel 13 fullgörs.

De skall efter samråd med kommissionen fatta beslut om dc
åtgärder som är nödvändiga för detta ändamål före den 1 juli
1961.

2.    Om det visar sig nödvändigt för att verkställa denna
förordning får kommissionen skicka sina tjänstemän eller
experter på inspektionsbesök för att kontrollera och övervaka
att företagens skyldigheter enligt artiklarna 5, 6, 11 och 13 i
denna förordning fullgörs.

Representanterna för kommissionen skall därvid ha rätt och
befogenhet att

a)    kontrollera företagens böcker och andra redovisnings-
handlingar,

b)    ta kopior eller utdrag av sådana böcker och handlingar
på platsen,

c)    äga tillträde till företagens alla lokaler, områden och
fordon,

d)    begära förklaringar på alla punkter som rör företagens
böcker och redovisningshandlingar.

När representanter för kommissionen utövar dessa rättigheter
skall de uppvisa en passersedel av vilken framgår att de är
berättigade att utföra allt nödvändigt inspektionsarbete enligt
denna artikel. De skall medföra en skriftlig fullmakt där
namnet på det företag som skall inspekteras samt inspektionens
syfte skall vara angivet Den skriftliga fullmakten och de
personers ställning som ansvarar för genomförandet av
inspektionen skall meddelas berörd medlemsstat i förväg.

På begäran av denna medlemsstat eller av kommissionen far
tjänstemän i den staten biträda kommissionens representanter
då dessa fullgör sina uppdrag.

360R0011/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Prop. 1993/94:194

63

Om ett företag vagrar att underkasta sig en inspektion enligt
denna forordning, skall den berörda medlemsstaten lämna
kommissionens representanter det stöd och den hjälp som
behövs för att genomföra enligt givna instruktioner. Med-
lemsstaterna skall efter samråd med kommissionen besluta om
de åtgärder som är nödvändiga för detta ändamål före den 1
juli 1961.

3. Alla som deltar i inspektioner enligt denna artikel skall
iaktta sekretess i enlighet med artikel 214 i fördraget.

Artikel 15

1.    Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 79.4 i för-
draget skall kommissionen och medlemsstaterna se till att alla
uppgifter som de fått med stöd av artiklarna 5, 11, 13 och 14
förblir konfidentiella.

2.    Om inte rådet enhälligt fattar annat beslut, får upplys-
ningar som inhämtats på detta sätt endast användas för att
genomföra denna förordning.

Artikel 16

Efter samråd med kommissionen skall medlemsstaterna inom
den i artikel 14.1 föreskrivna tiden fastställa lämpliga påföljder
för

a)    transportörer som underlåter att efterleva de i artiklarna
5.2 och 6 fastställda reglerna,

b)    företag som, efter att ha anmodats att till sin regering
lämna de i artiklarna 11 och 13 angivna upplysningarna,
underlåter att göra det inom fastställd tid,

c)    företag som medvetet lämnar oriktiga upplysningar till
sin regering.

Artikel 17

1. Om ett företag underlåter att lämna sådana upplysningar
som begärs av kommissionen enligt artiklarna 11 och 13 inom
fastställd tid eller medvetet lämnar oriktiga upplysningar till
sin regering, får kommissionen i enlighet med artikel 79.3
andra stycket i fördraget besluta om en påföljd om högst 500
ecu för berört företag och ange en ny tidpunkt då begärda
upplysningar skall ges in. Om samma företag underlåter att
lämna upplysningarna vid den nya tidpunkten, får ett nytt
sådant beslut fattas.

2. Sådana påföljder får dock beslutas endast om upplysnin-
garna har begärts i form av ett beslut, där det uttryckligen har
hänvisats till de påföljder som föreskrivs i denna artikel.

Artikel 18

1.    Om kommissionen konstaterar att det föreligger dis-
kriminering i enlighet med artikel 79.1 i fördraget, får den för
varje enskilt fall av diskriminering genom beslut enligt artikel
79.4 besluta om en påföljd för den ansvarige transportören om
högst 20 gånger det mottagna eller begärda vederlaget för
transporten.

2.    Om diskriminering enligt artikel 79.1 i fördraget
fortsätter trots att kommissionen har beslutat om att sådan
diskriminering skall upphöra, får den för varje enskilt fall av
diskriminering i enlighet med artikel 79.4 besluta om en
påföljd för den ansvarige transportören om högst 10 000 ecu

3.    Innan kommissionen beslutar om en påföljd enligt artikel
17 i denna förordning skall den rådfråga alla berörda med-
lemsstater, som skall få kopior av alla handlingar och allt
bevismaterial som samlats in i samband med den utredning
som genomförts av kommissionen enligt artikel 79.4 i
fördraget. Varje rådfrågad medlemsstat får inhämta yttrande
från ett fristående nationellt organ och skall svara inom två
månader.

Artikel 19

Beslut med stöd av artiklarna 17 och 18 skall inte vara av
straffrättslig natur.

Artikel 20

Innan beslut fattas enligt med artiklarna 17 och 18 skall det
berörda företaget underrättas om föreslagna åtgärder.

Kommissionen skall för information tillställa berörda med-
lemsstater kopior av beslut som fattats med stöd av artiklarna
17 och 18.

Artikel 21

Vid tillämpningen av de föregående artiklarna skall den
beräkningsenhet gälla som har fastställts för upprättande av
gemenskapens budget enligt artikel 207 och 209 i fördraget

9

360R001 l/S

Prop. 1993/94:194

64

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Artikel 22

Alla företag, oberoende av om de regleras genom offentlig rätt
eller civilrätt, skall ansvara för sina anställdas handlingar i
fråga om efterlevnaden av denna förordning. Denna bestäm-
melse skall även gälla de i denna förordning fastställda
påföljderna.

Artikel 23

Påföljd, som beslutats av kommissionen med stöd av artiklarna
17 och 18, skall verkställas på det sätt som fastställts i artikel
192 i fördraget Belopp som influtit till följd av verkställig-
heten av dessa påföljder skall överföras till Europeiska
ekonomiska gemenskapen och redovisas som intäkt i dess
budget.

Artikel 24

När en medlemsstat med stöd av artikel 79.4 i fördraget
lämnar in en ansökan om utredning av ett fall som den anser

utgöra diskriminering, skall ansökan ange de skäl som den
grundar sig på.

Artike' 25

1.    Innan kommissionen fattar ett beslut eller ålägger en
påföljd enligt artikel 18 i denna förordning, skall den inhämta
förklaring från den berörda personen eller dennes ombud;
kommissionen kan utse en av sina tjänstemän att motta
förklaringen.

2.    I enlighet med artikel 172 i fördraget skall Europeiska
gemenskapernas domstol ha obegränsad domsrätt i fråga om
sådan påföljd som ålagts med stöd av artiklarna 17 och 18.
Kommissionen får inte verkställa påföljden förrän klagotiden
har gått ut.

Artikel 26

Kommissionen skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för
att verkställa denna förordning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 27 juni 1960.

På rådets vägnar

P. GREGOIRE

Ordförande

10

Bilaga 2

384R3626/S

Prop. 1993/94:194

Nr L 335/4

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

22.12.84

RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 3626/84

av den 19 december 1984

om ändring i förordning nr 11 om avskaffande av diskriminering såvitt avser fraktsatser
och befordringsvillkor enligt artikel 793 i Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT

DENNA FÖRORDNING

Definitionen av godstransporter på väg för egen räkning i
artikel 9 i förordning nr 11* omfattar inte användning av hyrda
fordon; denna förordning behöver därför ändras.

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 75 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande1,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs
yttrande2, och

med beaktande av följande:

I rådets direktiv 84/647/EEG3 föreskrivs att transportörer som
fraktar gods för egen eller annans räkning får använda hyrda
fordon.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Första strecksatsen i artikel 9 i förordning nr 11 skall ersättas
med följande:

"— Godset skall transporteras med fordon som företaget
äger, har köpt på avbetalning eller hyr, i det senare
fallet förutsatt att fordonen uppfyller villkoren i
artikel 2 i direktiv 84/647/EEG .

1 EGT nr L 335, 22.12.1984, s. 72."

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1986.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 19 december 1984.

På rådets vägnar

J. BRUTON

Ordförande

EGT nr C 10, 16.1.1984, s. 91.

EGT nr C 35, 9.2.1984, s. 19.

EGT nr L 335, 22.12.1984, s. 72.

EGT nr 52, 16.8.1960, s. 1121/60.

11

3 Införlivande på grund av EES-avtalet

Genom avtalet om europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES),
som trädde i kraft den 1 januari 1994, har Sverige åtagit sig att
införliva relevanta delar av EG:s existerande regelverk med svensk
rätt. I EES-avtalets bilaga XIII avsnitt I punkten 6 ingår rådets
förordning (EEG) nr 11 om avskaffande av diskriminering såvitt avser
fraktsatser och befordringsvillkor enligt artikel 79.3 i Fördraget om
upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen (EGT nr L 052,
16.8.1960, s. 1121) i dess lydelse enligt

- anslutningsakten för Danmark, Irland och Storbritannien (EGT
nr L 073, 27.3.1972, s. 148),

- rådets förordning (EEG) nr 3626/84 av den 19 december 1984 (EGT
nr L 335, 22.12.1984, s. 4).

Rättsakterna innehåller bestämmelser om avskaffande av diskriminering
såvitt avser fraktsatser och befordringsvillkor. Av ingressen till rådets
förordning (EEG) nr 11 framgår att det krävs ett förbud mot sådana
former av diskriminering som t.ex. tillämpning av priser eller andra
transportavgifter och villkor som i praktiken skulle utgöra diskri-
minering. Vidare sägs att for att kontrollera vilka transportavgifter och
transportavtalsvillkor som tillämpas och för att spåra eventuell diskri-
minering måste berörda transportörer och förmedlare åläggas att lämna
uppgifter och att upprätta färdhandlingar där sådana uppgifter kan
kontrolleras.

Den ändring i förordningen (EEG) nr 11 som skedde genom den
omnämnda anslutningsakten saknar relevans för Sveriges del och har
därför utelämnats i lagförslaget.

Den grundförordning, rådets förordning (EEG) nr 11, som införlivas
med svensk rätt beslutades för mer än tjugo år sedan. Det torde inte
förekomma att det i dag sker någon diskriminering av det slag som
bestämmelserna i förordningen tar sikte på. Förordningen kommer
därför sannolikt inte att få någon praktisk betydelse. Det kan för övrigt
noteras att i Danmark har motsvarande bestämmelser inte tillämpats i
praktiken. Det är emellertid Sveriges skyldighet enligt EES-avtalet att
införliva relevanta delar av EG:s existerande regelverk med svensk rätt.
Enär de berörda rättsakterna till sin natur avser ingrepp i enskildas
ekonomiska förhållanden måste de enligt 8 kap. 3 § regeringsformen
införlivas med svensk rätt genom lag.

Beträffande rådets förordning (EEG) nr 11 sägs i bilaga XIII till
EES-avtalet att bestämmelserna skall, inom ramen för detta avtal,
tillämpas med följande anpassning: ”För tillämpningen av artiklarna
11-26 i denna förordning, se protokoll 21”. I protokoll 21 saknas dock
en hänvisning till den aktuella förordningen. Avsikten får dock anses
vara att EFTA:s övervakningsmyndighet i stället för kommissionen skall
åläggas de uppgifter som ankommer på kommissionen i förordningen.
Denna oklarhet i lagstiftningen har framkommit under beredningen av

Prop. 1993/94:194

12

detta lagstiftningsärende och frågan bör snarast tas upp till behandling Prop. 1993/94:194
i EFTA:s transportkommitté.

Lagrådet

Innehållet i lagförslaget är sådant att Lagrådet enligt huvudregeln i
6 kap. 18 § andra stycket regeringsformen bör höras över det. Detta
gäller dock enligt samma lagrum inte om Lagrådets hörande skulle
sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet eller skulle fördröja
lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men skulle uppkomma.
Det är med hänsyn till Sveriges förpliktelser enligt EES-avtalet av stor
vikt att lagen kan träda i kraft så snart som möjligt. Lagen innebär
endast ett införlivande av EG-rättsakter med svensk rätt. Förfarandet
vid införlivandet följer gängse mönster och erbjuder inte några svårare
överväganden beträffande utformningen av lagstiftningen. Hörande av
Lagrådet riskerar även att fördröja ikraftträdandet. På grund av
förslagets beskaffenhet anser regeringen att Lagrådets hörande kan
underlåtas. Lagrådets yttrande har därför inte inhämtats.

13

Kommunikationsdepartementet                        Prop. 1993/94:194

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1994

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden

B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson,

Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Hellsvik, Wibble, Björck,

Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg

Föredragande: statsrådet Odell

Regeringen beslutar proposition 1993/94:194 Avskaffande av
diskriminering såvitt avser fraktsatser och befordringsvillkor.

14

gotab 46271, Stockholm 1994