Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
Prop.
1977/78:182 Regeringens proposition
1977/78:182
angående
viss alkohoUorskning, m. m.;
beslutad
den 20 april 1978.
Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoil.
På
regeringens vägnar
THORBJÖRN
FÄLLDIN
JAN-ERIK
WIKSTRÖM
Propositionens
huvudsakliga innehåll
Våren
1977 beslöt riksdagen att tre forskartjänster skulle inrättas för forskning
kring alkoholproblemen. Förslag om tjänsternas närmare inriktning och
placering tas upp i propositionen.
I
propositionen tas också upp ett förslag om att en tjänst som professor i fysik
vid Chalmers tekniska högskola byts ut mot en tjänst som professor i
arbetsorganisation.
Slutligen
föreslås att en tjänst som professor vid universitetet i Stockholm får föras
över stat.
1
Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 182
Prop.
1977/78:182
Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1978-04-20
Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, statsråden Bohman, Ullsten, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson,
Mundebo, Krönmark, Wikström, Johansson, Friggebo, Wirtén
Föredragande:
statsrådet Wikström
Proposition
angående viss alkoholforskning, m. ni.
1 Inledning
I prop.
1976/77: 108 (biL 3) föreslogs vissa förstärkningar av forskningen kring
alkoholproblemen. Bl. a. föreslogs att tre forskartjänster skulle inrättas, två
med samhällsvetenskaplig inriktning och en med vårdinriktning. Riksdagen antog
detta förslag (UbU 1976/77: 24, rskr 1976/77: 292). Sedermera har universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) lagt fram förslag om dessa tjänsters närmare
inriktning och placering. Jag bedömer att denna fråga bör föreläggas riksdagen.
Jag har i denna fråga samrått med chefen för socialdepartementet.
Samtidigt
vill jag ta upp en annan fråga. Styrelsen för Chalmers tekniska högskola har
föreslagit att, om inrättande av en tjänst som professor i arbetsorganisation
vid högskolan inom rimlig tid är uteslutet, en befintlig tjänst som professor i
fysik byts ut mot en tjänst som professor i arbetsorganisation. UHÄ har
därefter föreslagit en sådan omvandling. Frågan bör underställas riksdagen.
Slutligen
tar jag upp frågan om att föra en tjänst som professor vid universitetet i
Stockholm över stat.
2 Förslag
om vissa tjänster för alkoholforskning
2.1
Universitets- och högskoleämbetet
Regeringen
uppdrog den 18 maj 1977 åt universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) att i
anledning av riksdagens beslut om alkoholpolitiken (prop. 1976/77: 108, UbU
1976/77: 24, rskr 1976/77: 292) inkomma med förslag om två
samhällsvetenskapligt inriktade forskartjänster och en vårdinriktad
forskartjänst.
Prop.
1977/78:182 3
Med
anledning härav har en inom UHÄ tillkallad arbetsgrupp utarbetat ett förslag
till inriktning och placering av de nämnda forskartjänsterna. Förslaget har remissbehandlats.
På grundval av inkomna synpunkter har arbetsgruppen utarbetat ett slutligt
förslag som överlämnats till UHÄ. Ärendet har därefter behandlats av dels planeringsberedningen
för sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken
samt de samhällsvetenskapliga och juridiska fakulteterna, 'dels planeringsberedningen
för sektorn för utbildning för vårdyrken samt de medicinska, odontologiska och farmaceutiska
fakulteterna.
UHÄ
har lagt fram sina förslag i skrivelse den 8 februari 1978. I skrivelsen anger
ämbetet att det finner arbetsgruppens slutliga förslag till inriktning och
placering av de tre tjänsterna väl avvägt med hänsyn till de behov av forskning
och forskningsanknytning inom området, som f. n. inte tillgodoses genom fasta
tjänster. Förslaget innebär att det inrättas en tjänst som professor i
sociologi med särskild inriktning på sambandet mellan arbetsliv och missbruk av
alkohol och droger, knuten till samhällsvetenskaplig fakultet och placerad vid
universitetet i Stockholm, en tjänst som professor i psykologi med särskild
inriktning på alkohol- och drogmissbruk, knuten till medicinsk fakultet och
placerad vid karolinska institutet och en tjänst som professor i vårdforskning med
särskild inriktning på alkohol- och dirogmissbruk, gemensam för samhällsvetenskaplig
och medicinsk fakultet och placerad vid universitetet i Umeå. UHÄ noterar att
det ankommer på vederbörande högskolestyrelse att besluta om
institutionstillhörighet för tjänsterna.
För
tjänsten i sociologi framhåller UHÄ att den bör få anknytning till sociala
linjen och till utbildningen och forskningen inom området socialt arbete. För
tjänsten i psykologi menar UHÄ att det är väsentligt med en nära anknytning
till den öppna vården. UHÄ anger även de ämnesbeskrivningar för tjänsterna som
ämbetet ämnar fastställa om regeringen beslutar enligt ämbetets förslag.
2.2
Andra framställningar
Med
anledning av UHÄ:s förslag till inriktning och placering av de föreslagna
forskartjänsterna inom alkohol- och drogområdet har ett tjugotal forskare inom
detta område bl. a. i en särskild skrivelse framfört kritik mot UHÄ:s förslag.
Kritiken koncentrerar sig på två huvudfrågor.
Forskarna
vill för det första i likhet med alkoholpolitiska utredningen (APU, SOU 1974:
90—93) samt den senare tillsatta beredningsgruppen för frågor avseende
alkoholpolitiken (Ds S 1977: 1) förorda en samordning av forskningsresurserna.
Den satsning som nu görs på alkohol-och drogforskningen kommer enligt forskarna
att styra utvecklingen för lång tid framåt. För att man skall uppnå det tvärvetenskapliga
samarbete som erfordras för att få en tillfredsställande belysning av alkohol-
och
It
Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 182
Prop.
1977/78:182 4
drogproblematiken
i hela dess vidd måste forskningen organiseras så att ett samarbete
underlättas. Detta mål nås svårligen i det föreliggande.förslaget, anser
forskarna. Den fortsatta utbyggnaden av alkoholforskningen enligt de
riktlinjer som fastställts av riksdagen kan tillgodose de sekundära kraven på
en viss decentralisering av forskningen.
För
det andra finner forskarna att förslaget om de två samhällsvetenskapligt
inriktade tjänsterna är alltför snävt, vilket,lätt kan leda till att
forskningen antar karaktär av enstaka punktinsatser. Den vård-inriktade
tjänsten är å andra sidan: alltför diffust beskriven, anser forskarna.
Forskarna
vill i stället förorda,att tjänsterna benämns sociologi med särskild inriktning
på bruk och missbruk av alkohol och droger, psykologi med särskild inriktning
på bruk och missbruk av alkohol och droger samt behandlingsforskning med
särskild inriktning på,alkohol- och drogmissbruk.
Tjänsten
som professor i sociologi med särskild inriktning på bruk och missbruk av
alkohol och droger bör enligt forskarna placeras vid institutionerna för
alkohol- och narkotikaforskning, vid karolinska instir tutet samt vid
sociologiska institutionen vid universitetet i Stockholm. Tjänsten som
professor i psykologi, med särskild inriktning på bruk och missbruk av alkohol
och droger bör placeras vid institutionen för alkohol- och narkotikaforskning:
vid karolinsk institutet med fakultetsanknytning till medicinsk och
samhällsvetenskaplig fakultet. Tjänsten bör vara förenad med skyldighet att
fullgöra viss undervisning, särskilt i form av forskarhandledning, vid
psykologiska- institutionen vid universitetet i Stockholm. Tjänsten Som
professor i.behandlingsforskning med särskild inriktning på alkohol- och
drogmissbruk bör enligt forskarna placeras vid institutionerna för alkohol- och,
narkotikaf orskning vid karolinska institutet med fakultetsanknytning till
medicinsk och samhällsvetenskaplig fakultet, speciellt till institutionen för
socionomutbildning (tidigare socialhögskolan i Stockholm).
Tjänstemännens
centralorganisations (TCO) socialpolitiska råd har inkommit med en skrivelse i
ärendet. Rådet framhåller dét angelägna i att de tre aktuella tjänsterna'på det
sätt som föreslås i UHÄ:s förslag knyts till arbetsfält och utbildning inorti hälso-;
sjuk- och socialvård.
En
skrivelse i frågan har även inkommit från socialstyrelsens nämnd för
alkoholfrågor.
2.2
Föredraganden
Riksdagen
beslöt våren 1977, som en del av besluten om den framtida -alkoholpolitiken,
att förstärka resurserna för forskning om alkohol. BI. a; • skulle tre tjänster
för forskning,med inriktning mot alkoholfrågor inrättas. Förslag om
tjänsternas närmare inriktning och lokalisering har på
Prop.
1977/78:182 5
uppdrag
av regeringen utarbetats av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Vid min
anmälan av frågan om anslag för budgetåret 1978/79 (prop. 1977/78: 100 bil. 12 s.
518) har jag under anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan förordat
att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att, i den mån så erfordras
inrätta de här aktuella tjänsterna. Motiveringen härför var att jag bedömde
det som angeläget att inrättandet och tillsättandet av tjänsterna inte
fördröjdes ytterligare i avvaktan på att frågan kunde föreläggas riksdagen. UHÄ:s
förslag har emellertid nu kommit in varför frågan kan föreläggas riksdagen i
sådan ud att beslut kan fattas under innevarande riksmöte. Jag förordar därför
att förslag i frågan föreläggs riksdagen i särskild proposition. Innan jag går
in i detalj på förslagen vill jag ange några utgångspunkter.
I
förarbetena till riksdagsbeslutet, bl. a. i förslagen från alkoholpolitiska
utredningen (APU), anfördes att den medicinsk-biologiska forskningen hittills
har fått,alltför stort utrymme i förhållande till den samhällsvetenskapliga
forskningen. Denna bedömning anslöt sig riksdagen till. Sålunda anförde
socialutskottet (SoU 1976/77: 5 y, se UbU 1976/ 77:24) att det delade APU:s
uppfattning och framhöll att det fanns många angelägna uppgifter för den
samhällsvetenskapliga forskningen på alkoholområdet. Som exempel på sådana
uppgifter refererade utskottet den särskilda beredningsgruppen som nämnt bl.
a. sambandet mellan sociala störningar och alkoholmissbruk, ungdomens alkoholvanor
och forskning med utgångspunkt i arbetslivet.
Tyngdpunkten
bör sålunda läggas på den samhällsvetenskapliga forskningen på alkoholområdet.
Detta utesluter givetvis inte de medicinska aspekterna. Tvärtom anser jag, som
jag återkommer till i det följande, att ett samband bör säkerställas bl. a.
genom att ett nära samarbete byggs upp mellan de olika institutioner m. m. där
forskning kring dessa frågor bedrivs.
I riksdagens beslut om de
aktuella tjänsterna talas främst om forskning kring alkoholproblem. Med hänsyn
till sambanden mellan alkoholmissbruk och missbruk av beroendeframkallande
medel är det enligt min mening naturligt att behandla dessa tillsammans. Detta
samband framgår för övrigt klart också av regeringens förslag i prop. 1976/77:
108. I denna proposition pekade föredragande statsrådet på att missbruk av
alkohol och narkotika, liksom missbruk av andra medel såsom thinner och läkemedel,
beror på likartade sociala störningar. Tyngdpunkten i forskningen bör dock
ligga inom alkoholområdet. De aktuella tjänsternas benämning bör därför anknyta
till alkoholforskningen.
I
förslagen tas också upp vilka fakulteter resp. institutioner de föreslagna
tjänsterna bör knytas till. Jag vill här erinra om att det i den nya högskoleorganisationen
är de enskilda högskoleenheterna som beslutar i dessa frågor. Även själva
indelningen i institutioner fastställs av högskoleenheten. Jag kommer dock i
det följande att beröra härmed sam-
Prop.
1977/78:182 6
manhängande
frågor i den utsträckning de har betydelse för tjänstens inriktning.
Jag
vill slutligen erinra om att enligt praxis benämning och huvudsaklig
inriktning av tjänster som professor fastställs av regering och riksdag medan
närmare beskrivning av ämnesinnehåll i mån av behov fastställs av UHÄ.
Jag
tar först upp lokaliseringen av de beslutade tre tjänsterna. UHÄ:s förslag
innebär att två av tjänsterna placeras i Stockholm och en tjänst i Umeå. Jag
anser dock för egen del att samtliga tre tjänster bör placeras i Stockholm.
Skälet härför är att forskningen kring alkoholproblem är av utpräglat
tvärvetenskaplig art. De tvärvetenskapliga aspekterna torde särskilt i ett
uppbyggnadsskede bäst kunna tas tillvara om forskningsresurserna samlas på en
ort. Vid en framtida ytterligare utbyggnad bör övervägas var sådana
tillkommande resurser skall placeras.
Att
man samlar forskningsresurserna på en ort behöver dock inte innebära att
samtliga berörda tjänster placeras vid samma institution eller högskoleenhet.
Just de tvärvetenskapliga aspekterna talar i stället för att man söker sprida
tjänsterna för att få möjlighet till påverkan och stimulans från olika fält.
Jag förutsätter att ett mycket nära samarbete etableras mellan de institutioner
där deima forskning bedrivs.
Vad
gäller förslagen om närmare inriktning resp. placering vid högskoleenhet av
tjänsterna vill jag anföra följande.
Riksdagens
beslut innebar, som jag anförde i det föregående, att tyngdpunkten skulle
läggas på samhällsvetenskapligt inriktad forskning. En av tjänsterna skulle
dock ha inriktning mot vårdområdet. Mot denna bakgrund finner jag UHÄ:s
förslag i sina grunddrag väl balanserat. Vissa justeringar bör dock göras. BI.
a. bör inriktningen mot alkoholonirådet framhävas ytterligare.
Den
ena av de samhällsvetenskapligt inriktade tjänsterna skall enligt UHÄ:s förslag
benämnas sociologi med särskild inriktning på samband mellan arbetsliv och
missbruk av alkohol och droger. Enligt min uppfattning bör tjänsten mer
uttryckligt än vad UHÄ anger inriktas mot sociologisk forskning om bruk och
missbruk av alkohol i samhället. Givetvis bör ett studium av hur förhållandena
i arbetslivet påverkar alkoholbruket vara en del av tjänstens ämnesområde, men
särskilt med hänsyn till de relativt få tjänster för alkoholforskning som
kommer att finnas även efter denna utbyggnad kan jag inte tillstyrka en ensidig
inriktning på ett delområde. Tjänsten bör enligt min mening benämnas sociologisk
alkoholforskning. Med hänsyn till den inriktning som jag förordar anser jag
det naturligt att den placeras vid universitetet i Stockholm.
Den
andra av de samhällsvetenskapligt inriktade tjänsterna skall enligt UHÄ:s
förslag benämnas psykologi med särskild inriktning på alkohol- och
drogmissbruk. Även här bör enligt min mening en starkare betoning av
inriktningen på alkoholforskning göras. Vidare bör av benäm-
Prop.
1977/78:182 7
ningen
framgå att tjänsten avser forskning om alkoholbruk över huvud taget. Jag
förordar därför att tjänsten benämns psykologisk älkoholforsk-ning. Jag
ansluter migtill UHÄ:s bedömning att den psykologiska forskningen med denna
inriktning bör bedrivas i samverkan med medicinsk expertis. Med denna
inriktning är det naturligt att tjänsten i enlighet med UHÄ:s förslag placeras
vid karolinska institutet. Den bör också knytas till såväl medicinsk som
samhällsvetenskaplig fakultet.
Den
tredje tjänsten föreslår UHÄ skall få benämningen vårdforskning med särskild
inriktning på alkohol- och drogmissbruk. Tyngdpunkten bör enligt min mening
ligga på forskning om lämpliga former eller system för vård och behandling. Jag
förordar, i enlighet med vad jag har anfört i det föregående, att benämningen
alkoholmissbruk används som täckande såväl alkohol som andra beroendeframkallande
medel. Benämningen bör vara vårdforskning med särskild inriktning på alkoholmissbruk.
För
denna tjänst har UHÄ angett en mycket vid ämnesbeskrivning. Tjänstens område
bör enligt min mening avgränsas klarare. Huvudvikten bör ligga på forskning
kring vårdbehov som har samband med bruk och missbruk av alkohol, och kring
därtill hörande vårdformer, vårdinnehåll och behandlingseffekter inom
socialvård och hälso- och sjukvård. Med denna inriktning finner jag det
naturligt att tjänsten placeras vid universitetet i Stockholm.
Som
jag anförde tidigare är alkoholforskningen i vårt land f. n. av liten
omfattning, särskilt den forskning som har samhällsvetenskaplig inriktning. Jag
anser därför att man vid den första tillsättningen av tjänsterna skall söka
rekrytera innehavarna från en bred grupp. Beskrivningen av ämnesinnehållet bör
därför utformas så att till innehavare kan utses även sådana personer som inte
har specialinriktning mot tjänstens huvudsakliga område.
Enligt
riksdagens beslut våren 1977 anvisades under anslaget Extra utgifter vid
universiteten m. m. för budgetåret 1977/78 750 000 kr. för de beslutade
tjänsterna. I mina förslag för budgetåret 1978/79 har jag beräknat samma belopp
under anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan. Jag avser att senare,
under förutsättning att riksdagen beslutar i enhghet med förslagen i det
föregående, föreslå att regeringen fördelar dessa medel till universitetet i
Stockholm och karolinska institutet. För budgetåret 1979/80 bör motsvarande
medel beräknas för dessa högskoleenheter under berörda fakultetsanslag.
3
Omprövning av tjänst som professor vid Chalmers tekniska högskola
3.1
Förslag
När
tjänst som bl. a. professor blir ledig, skall prövning ske om tjäns-
Prop.
1977/78:182 8
ten
bör återbesättas med oförändrat innehåll, ges ändrat ämnesinnehåll, ersättas
med annan lärartjänst eller dras in. Detta förfarande regleras numera i 19
kap. 22—27 §§ högskoleförordningen (1977: 263). Riksdagen har vidare bemyndigat
regeringen att besluta om ändrad benämning av tjänst som professor utan
riksdagens hörande. Riksdagen uttalade därvid, med hänvisning till riksdagens
intresse för de högre forskartjänsternas inriktning, att riksdagen skall
underställas frågan då detta kan ske utan att ärendet fördröjs. I övriga fall
bör beslut om ändrad benämning i efterhand redovisas för riksdagen (prop.
1966: 1 bil. 10 s. 361, SU 1966: 42 s. 4, rskr 1966: 125).
En
av de tre befintliga tjänsterna som professor i fysik vid Chalmers tekniska
högskola (CTH) blev ledig år 1974. Innehavaren av tjänsten är skyldig att
meddela viss undervisning även vid universitetet i Göteborg.
Styrelsen vid CTH har i
samband med prövning enligt 19 kap. 22 § högskoleförordningen beslutat föreslå
att tjänsten skall återbesättas i ämnet fysik och lagt fram förslag till
program för tjänsten. Styrelsen anför dock att en förutsättning därvid är att
en flera år begärd tjänst som professor i arbetsorganisation kan inrättas den 1
juli 1979. Fasta resurser för arbetsvetenskaplig forskning vid CTH bedöms av
styrelsen vara ytterst angelägna med hänsyn till både den omfattande tunga
industrin i göteborgsområdet och den numera omfattande grundutbildningen i ämnet
vid högskolan. Styrelsen anför därför att den, om inrättande av en tjänst som
professor i arbetsorganisation inte kan påräknas inom rimlig tid, prioriterar
en omvandling av den aktuella tjänsten till att omfatta arbetsorganisation
framför återbesättande i ämnet fysik.
Skrivelser
har därefter inkommit från bl. a. styrelsen för universitetet i Göteborg med
begäran om återremiss av ärendet.
I anslutning till förslag
från berörd planeringsberedning har universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)
hemställt att den ledigblivna tjänsten som professor i fysik omvandlas till
tjänst som professor i arbetsorganisation. UHÄ anför att en tjänst i
arbetsorganisation är högt prioriterad i det program som UHÄ lagt fram för det
arbetsvetenskapliga området. Enligt UHÄ:s mening är det nödvändigt att i ökad
utsträckning tillgodose angelägna reformändamål genom omprioritering inom ramen
för befintliga resurser. Vid en sådan omprioritering kan det, anför UHÄ, bli
nödvändigt att ompröva även tjänster och verksamheter som i sig bedöms som
väsentliga. UHÄ menar också att en ingående behandling har skett inom CTH
resp. universitetet i Göteborg och att det inte är troligt att en förnyad lokal
behandling skulle tillföra ytterligare synpunkter i sakfrågan.
Prop.
1977/78:182 9
3.2
Föredraganden
I
årets budgetproposition (prop. 1977/78: 100 bil. 12 s. 366) anförde jag att
samhället har ett fortlöpande behov av att forskning tas upp på nya områden och
att samhällsproblem angrips ur nya infallsvinklär. För att nå detta mål fordras
en ökad rörlighet inom forskningsorganisationen. Ett sätt att åstadkomma en
sådan rörlighet, angav jag, är att mer noggrant än hittills pröva ledigblivna
professurers inriktning innan de återbesätts. Möjligheten att föra över en
tjänst till ett annat ämne eller att låta den omfatta ett helt nytt ämne bör i
större utsträckning än hittills tas med i prövningen.
Styrelsen
för Chalmers tekniska högskola (CTH) har i första hand, förordat en återbesättning
i fysik av den aktuella tjänsten som, professor. Vid en övergripande bedömning
av högskolans resurser och behov har - styrelsen dock bedömt att en tjänst som
professor i arbetsorganisation har högre angelägenhetsgrad än det i och för sig
dokumenterade behovet av en tjänst som professor i fysik. En sådan omprövning
ligger helt i linje med den uppfattning jag har refererat. Jag anser därför att
förslaget från universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) bör följas.
Ytterligare
skäl för att omvandla den aktuella professorstjänsten till tjänst som professor
i arbetsorganisation är den stora vikt den arbetsvetenskapliga forskningen och
utbildningen har inom den tekniska utbildningen. Som UHÄ har påpekat i sitt
förslag ligger förslag om tjänst som professor i arbetsorganisation högt inom
det program för utbyggnad av den arbetsvetenskapliga forskningen som UHÄ
tidigare har lagt fram.
Jag
förordar mot denna bakgrund att den i förslaget angivna tjänsten som professor
i fysik vid CTH dras in och en tjänst som professor i arbetsorganisation
inrättas.
4 Förande
av en tjänst som professor över stat
Vid
universitetet i Stockholm finns inrättad en tjänst som professor i
socialantropologi. Dess innehavare sedan år 1970, Karl Eric Knutsson, har varit
tjänstledig under långa perioder de senaste åren. Sedan år 1975 tjänstgör han
som forskningschef vid beredningen för u-landsforsk-ning. Med hänsyn till de
speciella omständigheterna i detta fall anser jag det motiverat att Knutssons
tjänst förs över stat. Därvid bör tjänsten i socialantropologi vid
universitetet i Stockholm få besättas med ordinarie innehavare. Regeringen bör
begära riksdagens bemyndigande att föra Knutssons tjänst över stat.
5 Hemställan
Med
hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att
Prop. 1977/78:182 10
1.
bemyndiga regeringen att
inrätta tjänster som professor med inriktning mot forskning på alkoholområdet i
enlighet med vad jag har förordat,
2.
bemyndiga regeringen att
inrätta en tjänst som professor i arbetsorganisation i enlighet med vad jag
har förordat,
3.
bemyndiga regeringen att föra
en tjänst som professor över stat i enlighet med vad jag har förordat.
Ärendet
bör behandlas under innevarande riksmöte.
6
Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780302