Ändringar i lagen (1992:888) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets och fiskets områden, m.m.

Proposition 1996/97:62

Regeringens proposition
1996/97:62

Ändringar i lagen (1992:888) om
uppgiftsskyldighet på jordbrukets och fiskets
områden, m.m.

Prop.

1996/97:62

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 20 februari 1997

Lena Hjelm-Wallén

Annika Åhnberg

(Jordbruksdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till vissa ändringar i lagen (1992:888)
om uppgiftsskyldighet på jordbrukets och fiskets områden i syfte att inför-
liva vissa statistikdirektiv på jordbrukets område.

Vidare föreslås att lagen (1992:1683) om provtagning på djur, m.m.
ändras så att föreskrifter eller i det enskilda fallet beslut kan meddelas om
olika former av hantering av djurkadaver och avfall från djur. Det föreslås
vidare att tillsynen enligt lagen och bemyndigandet att föreskriva om av-
gifter förtydligas till att uttryckligen omfatta beslut i enskilda fall. I likhet
med tillsynsmyndigheterna ges EG:s institutioner och av institutionerna
utsedda inspektörer och experter rätt till tillträde till utrymmen där djur
hålls eller där djurkroppar, mjölk eller annat material förvaras. De ges
också rätt att fa erforderlig hjälp av djurägaren. Polismyndigheten skall
på begäran lämna hjälp vid tillsynen.

Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1997.

1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 62

Innehållsförteckning

Prop. 1996/97:62

1      Förslag till riksdagsbeslut ........................ 4

2     Lagtext..................................... 4

2.1    Förslag till lag om ändring i lagen (1992:888) om
uppgiftsskyldighet på jordbrukets och fiskets

områden................................ 4

2.2   Förslag till lag om upphävande av lagen (1988:89)

om beslutanderätt för Stiftelsen Lantbrukarnas
skördeskadeskydd ......................... 6

2.3   Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1683) om

provtagning på djur, m.m.................... 6

3     Ärendet och dess beredning....................... 9

4     Ändringsbehov i uppgiftsskyldighetslagen - bakgrund..... 10

4.1   Uppgiftsskyldigheten för näringsidkare EG-

anpassas................................ 11

4.2   Bestämmelserna om uppgiftsskyldighet på fiskets

område utmönstras ........................ 13

5     Ändringar i provtagningslagen..................... 14

5.1    Hantering av animaliskt avfall ................ 14

5.2    Tillsyn................................. 15

5.3    Rätt till tillträde m.m....................... 16

5.4   Handräckning av polismyndigheten............. 16

5.5    Ett utökat straffansvar ...................... 17

6    Kostnadskonsekvenser........................... 17

7    Författningskommentar .......................... 18

7.1    Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:888) om

uppgiftsskyldighet på jordbrukets och fiskets

områden................................ 18

7.2   Förslaget till lag om upphävande av lagen

(1988:89) om beslutanderätt för Stiftelsen
Lantbrukarnas skördeskadeskydd............... 19

7.3   Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1683)

om provtagning på djur, m.m.................. 19

Bilaga 1    Förteckning över remissinstanserna............. 21

Bilaga 2 Förteckning över direktiv och beslut som gäller
statistik på jordbruksområdet ................. 22

Bilaga 3    Lagrådsremissens lagförslag.................. 23

Bilaga 4 Lagrådets yttrande

28 Prop. 1996/97:62

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den

20 februari 1997 ................................... 29

Rättsdatablad...................................... 30

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1992:888) om uppgiftsskyldighet på jord-
brukets och fiskets områden,

2. lag om upphävande av lagen (1988:89) om beslutanderätt för
Stiftelsen Lantbrukarnas skördeskadeskydd,

3. lag om ändring i lagen (1992:1683) om provtagning på djur, m.m.

Prop. 1996/97:62

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:888) om
uppgiftsskyldighet på jordbrukets och fiskets områden

Härigenom föreskrivs1 att rubriken till lagen (1992:888) om uppgiftsskyldig-
het på jordbrukets och fiskets områden2 samt 1. 4-6 och 8 §§ lagen skall ha
följande lydelse.

Lag om uppgiftsskyldighet på jordbrukets område

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

Skyldiga att lämna uppgifter om sin verksamhet enligt denna lag är

1. den som driver jordbruk, skogsbruk, husdjursskötsel eller trädgårds-
odling,

2. den som äger mark där någon annan driver verksamhet som avses i 1,

3. en näringsidkare som tar be-
fattning med sådana varor som avses
i 1-12, 15-25, 28, 31, 35 och 38
kap. tulltaxelagen (1987:1068), samt

3. en näringsidkare som tar be-
fattning med sådana varor som avses
i 1-12, 15-25, 28, 31, 35 och 38
kap. i bilaga 1 till rådets förordning
(EEG) nr 2658/87 av den 23 juli
1987 om tulltaxe- och statistik-
nomenklaturen och om Gemensamma
tulltaxan, samt

1 Jfr rådets direktiv 96/16/EG av den 19 mars 1996 om statistiska
undersökningar av mjölk och mjölkprodukter (EGT nr L 78, 28.3.1996, s. 27,
Celex 396L0016) m.fl.

2 Senaste lydelse av lagens rubrik 1993:650.

4. en näringsidkare som levererar varor som används vid framställning av Prop. 1996/97:62
sådana varor som avses i 3.

4
Skyldigheten enligt 1 § 3 och 4
gäller uppgifter om import, export,
inköp och försäljning samt de upp-
gifter i övrigt som behövs

1. för att belysa förhållandena på
livsmedelsområdet och följa effekter-
na av avregleringen på detta om-
råde, och

2. för marknadsregleringen på
fiskets område.

§3

Skyldigheten enligt 1 § 3 och 4
gäller uppgifter om import, export,
produktion, inköp och försäljning
samt de uppgifter i övrigt som be-
hövs för att belysa förhållandena på
livsmedelsområdet och följa utveck-
lingen inom detta område.

5

Uppgifter som samlats in med stöd
av denna lag får användas av Statens
jordbruksverk och Fiskeriverket i
deras verksamhet och av Statistiska
centralbyrån för statistiska ändamål
och för förande av register av lant-

§4

Uppgifter som samlats in med stöd
av denna lag får användas av Statens
jordbruksverk i dess verksamhet
och av Statistiska centralbyrån för
statistiska ändamål och för förande
av register av lantbruksföretag.

bruksföretag.

Används insamlade uppgifter för framställning av officiell statistik gäller,
med undantag för uppgiftsskyldigheten, lagen (1992:889) om den officiella
statistiken.

6

Uppgifter som samlats in med stöd
av 2 och 3 §§ får användas för be-
räkning och utbetalning av bidrag på
jordbrukets område och i ärenden
om skördeskadeskydd. Uppgifterna
får också utnyttjas för jordbrukets
blockorganisation eller för annan
beredskapsplanläggning.

Varje enhet för lantbruksfrågor ellei
tion inom en länsstyrelse skall för sin

§

Uppgifter som samlats in med stöd
av 2 och 3 §§ får användas för be-
räkning och utbetalning av bidrag på
jordbrukets område. Uppgifterna får
också utnyttjas för jordbrukets be-
redskapsorganisation eller för annan
beredskapsplanläggning.

annan enhet med motsvarande funk-
verksamhet på jordbrukets område ha

tillgång till uppgifterna.

3 Senaste lydelse 1993:650.

Senaste lydelse 1993:650.

8

Kontroll av att uppgifter som sam-
las in med stöd av lagen är riktiga
utövas av Statens jordbruksverk och
av Fiskeriverket.

Jordbruksverket och Fiskeriverket
har rätt att på begäran fa de upplys-
ningar och handlingar som behövs
för kontrollen samt att få tillträde till
lokaler och andra utrymmen. Därut-
över har Jordbruksverket rätt att
göra fåltmätningar och fåltbesikt-
ningar. Jordbruksverket och Fiskeri-
verket har dock inte med stöd av
denna lag rätt till tillträde till bo-
städer.

§’

Kontroll av att uppgifter som sam-
las in med stöd av lagen är riktiga
utövas av Statens jordbruksverk.

Jordbruksverket har rätt att på
begäran få de upplysningar och
handlingar som behövs för kont-
rollen. Jordbruksverket har också
rätt till tillträde till lokaler och andra
utrymmen samt rätt att göra fåltmät-
ningar och fåltbesiktningar. Jord-
bruksverket har dock inte med stöd
av denna lag rätt till tillträde till
bostäder.

Prop. 1996/97:62

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

2.2 Förslag till lag om upphävande av lagen (1988:89) om
beslutanderätt för Stiftelsen Lantbrukarnas skördeskadeskydd

Härigenom föreskrivs att lagen (1988:89) om beslutanderätt för Stiftelsen
Lantbrukarnas skördeskadeskydd skall upphöra att gälla vid utgången av
juni 1997.

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1683) om
provtagning på djur, m.m.

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (1992:1683) om provtagning på
djur, m.m.2

dels att 7, 8, 9 och 11 §§ skall ha följande lydelse,

5 Senaste lydelse 1993:650.

1 Jfr rådets direktiv 90/667/EEG av den 27 november 1990 om fastställande av
veterinära bestämmelser om bortskaffande och bearbetning av animaliskt avfall
och dess utsläppande på marknaden samt om förhindrande av sjukdomsalstrande
organismer i foder av animaliskt ursprung samt om ändring av direktiv
90/425/EEG (EGT nr L 363, 27.12.1990, s. 51, Celex 390L0667) och rådets
direktiv 89/662/EEG av den 11 december 1989 om veterinära kontroller vid
handeln inom gemenskapen i syfte att fullborda den inre marknaden (EGT nr L
395, 31.12.1989, s. 13, Celex 389L0662) samt kommissionens beslut 96/345/EG
av den 22 maj 1996 om fastställande av vissa regler angående kontroller på plats
inom veterinärområdet som utförs av kommissionens experter i medlemsstaterna
(EGT nr L 133, 4.6.1996, s. 29, Celex 396L0345) m.fl.

2 Senaste lydelse av lagens rubrik 1993:1482.

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 4 b §. av följande Prop. 1996/97:62
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4b §

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter eller i det en-
skilda fallet besluta om omhänder-
tagande, bearbetning och hantering
i övrigt av djurkadaver och annat
animaliskt avfall.

Statens jordbruksverk utövar till-
synen över att föreskrifter medde-
lade med stöd av 4-6 §§ följs.
Jordbruksverket får överlåta åt läns-
styrelsen att utöva viss tillsyn inom
länet. Verket får också överlåta åt
en kommun att inom kommunen
kontrollera att föreskrifter medde-
lade med stöd av 6 § följs.

Statens jordbruksverk utövar till-
synen över att föreskrifter medde-
lade med stöd av 2 och 4-6 §§
följs. Detsamma gäller beslut med-
delade med stöd av 2, 4, 4 a eller
4 b §. Jordbruksverket får överlåta
åt länsstyrelsen att utöva viss till-
syn inom länet. Verket får också
överlåta åt en kommun att inom
kommunen kontrollera att föreskrif-
ter eller beslut meddelade med stöd

En tillsynsmyndighet får meddela
de förelägganden som behövs för
att föreskrifter som har meddelats

av 4 b eller 6 § följs.

En tillsynsmyndighet får meddela
de förelägganden som behövs för
att föreskrifter som har meddelats

med stöd av 4-6 §§ skall följas.

med stöd av 2 och 4-6 §§ skall
följas. Detsamma gäller beslut
meddelade med stöd av 2, 4, 4 a
eller 4 b §.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om hur tillsynen skall bedrivas.

För tillsyn eller andra åtgärder
enligt denna lag eller enligt före-
skrifter som har meddelats med
stöd av lagen har den som utövar
tillsynen eller utför åtgärderna rätt

För tillsyn eller andra åtgärder
enligt denna lag eller enligt före-
skrifter eller beslut som har med-
delats med stöd av lagen har den
som utövar tillsynen eller utför åt-

3 Senaste lydelse 1993:1482.

Senaste lydelse 1995:552.

att få tillträde till områden, anlägg-
ningar, byggnader, lokaler och
andra utrymmen där djur hålls eller
där djurkroppar, mjölk eller annat
material förvaras.

gärdema rätt att få tillträde till om-
råden. anläggningar, byggnader,
lokaler och andra utrymmen där
djur hålls eller där djurkroppar,
mjölk eller annat material förvaras.

Prop. 1996/97:62

Djurägaren skall tillhandahålla den hjälp och lämna de upplysningar som
behövs för att tillsyn eller andra åtgärder skall kunna genomföras.

Bestämmelserna i första och

andra styckena gäller också för
EG:s institutioner och av institutio-

nerna utsedda inspektörer och
experter.

Polismyndigheten skall på begä-
ran lämna den handräckning som
behövs vid tillsynen eller vid andra
åtgärder enligt denna lag eller en-
ligt föreskrifter eller beslut som har
meddelats med stöd av lagen.

9§

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om skyldighet
att betala ersättning för provtag-
ning. undersökning eller kontroll
enligt denna lag eller enligt före-
skrifter meddelade med stöd av
lagen.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om skyldighet
att betala ersättning för provtag-
ning, undersökning eller kontroll
enligt denna lag eller enligt före-
skrifter eller beslut meddelade med
stöd av lagen.

10 §6

Till böter döms den djurägare Till böter döms den djurägare
som inte fullgör skyldigheten enligt som med uppsåt eller av grov oakt-
8 § andra stycket.                  samhet bryter mot en föreskrift som

har meddelats med stöd av 4 §
första stycket eller som inte fullgör
skyldigheten enligt 8 § andra
stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

3 Senaste lydelse 1993:1482.

Senaste ivdelse 1993:1482.

3 Ärendet och dess beredning

Lagen (1992:888) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets och fiskets områ-
den (uppgiftsskyldighetslagen) trädde i kraft den 1 januari 1993. Vid
lagens tillkomst förutskickades att både avregleringen på jordbrukets
område och Sveriges närmande till EG kunde komma att ge anledning till
en omprövning av den uppgiftsinsamling som kan ske med stöd av lagen
(prop. 1991/92:121 s. 6). Det har också visat sig att Sveriges medlemskap
i EU ger anledning till en översyn av lagen. Medlemskapet har inneburit
att uppgiftsinsamling behöver ske för andra ändamål än tidigare. Ny lag-
stiftning med bestämmelser om uppgiftsinhämtande har också tillkommit.

Mot den angivna bakgrunden lämnade regeringen den 19 oktober 1995
i uppdrag till Statens jordbruksverk och Fiskeriverket att göra en översyn
av uppgiftsskyldighetslagen. Myndigheterna har den 7 december 1995
redovisat uppdraget i varsin skrivelse. Skrivelserna har remissbehandlats.
En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1. Remissyttrandena
finns tillgängliga i Jordbruksdepartementet (Dnr Jo95/3241).

Statens jordbruksverk har i en skrivelse till Jordbruksdepartementet
hemställt att vissa ändringar görs i lagen (1992:1683) om provtagning på
djur, m.m. De föreslagna ändringarna syftar till att anpassa de svenska
bestämmelserna till EG:s regler. Ändringarna har också till syfte att för-
bättra och underlätta tillsynen enligt lagen.

Jordbruksverkets förslag såvitt gäller hantering av djurkadaver och ani-
maliskt avfall har tidigare behandlats i prop. 1993/94:68 Lagändringar på
djurhälsoområdet. I samband därmed har förslaget remissbehandlats. En
sammanställning av remissyttrandena finns i Jordbruksdepartementet (Dnr
Jo93/990).

Ändringsförslagen i övrigt innebär följande. En komplettering föreslås
som innebär att myndigheternas tillsynsansvar och möjligheter att ingripa
vidgas till att gälla inte bara meddelade föreskrifter utan också meddelade
beslut. Motsvarande förtydligande görs också i bemyndigandet att före-
skriva om avgifter. Rätten till tillträde och upplysningar vid tillsyn skall
enligt förslaget i fortsättningen tillkomma också EG:s institutioner och av
institutionerna utsedda inspektörer och experter. Vidare föreslås en be-
stämmelse som innebär att polismyndigheten på begäran skall lämna
handräckning vid myndighetsåtgärder enligt lagen. Slutligen föreslås att
den straffbestämmelse som i dag finns i förordningen (1993:1488) om
provtagning på djur, m.m. skall efter viss komplettering flyttas över till
lagen och att också brott begångna av grov oaktsamhet skall vara
straffbelagda. Till den del förslagen inte är en nödvändig följd av bestäm-
melser i EG:s direktiv på djurområdet har ändringsförslagen, som utar-
betats av Jordbruksverket, karaktär av kompletteringar och tillrätta-
lägganden av lagtexten. En särskild remissbehandling av dessa förslag har
därför inte ansetts påkallad.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 6 mars 1997 att inhämta Lagrådets yttrande

1* Riksdagen 1996/97. I saml. Nr 62

Prop. 1996/97:62

över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådet har lämnat förslagen Prop. 1996/97:62
utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4.

4 Ändringsbehov i uppgiftsskyldighetslagen -
bakgrund

Riksdagen beslutade våren 1992 lagen (1992:888) om uppgiftsskyldighet
på jordbrukets område som trädde i kraft den 1 januari 1993 (prop.
1991/92:121, bet. 1991/92:JoU19, rskr. 1991/92:278). Genom denna lag
sammanfördes de bestämmelser som tidigare fanns i förordningen
(1968:111) om uppgifter för lantbruksstatistiken och lantbrukets företagar-
register samt i lagen (1991:911) om uppgiftsskyldighet för näringsidkare
inom livsmedelsområdet.

Uppgiftsskyldighetslagen har ändrats genom ett beslut av riksdagen
våren 1993 (prop. 1992/93:199, bet. 1992/93:JoU25, rskr. 1992/93:381).
Ändringen innebär att tillämpningsområdet för lagen vidgats till att också
gälla uppgiftsinhämtande för marknadsregleringen på fiskets område. Lag-
ändringen (SFS 1993:650), som trädde i kraft den 1 juli 1993, innebar att
lagen därefter har rubriken Lag om uppgiftsskyldighet på jordbrukets och
fiskets områden.

Till dem som är uppgiftsskyldiga enligt lagen hör dels jordbrukare, dels
olika näringsidkare som tar befattning med jordbruksvaror och varor som
härrör från fisket. Uppgiftsskyldighet föreligger bl.a. i fråga om import,
export, inköp och försäljning av sådana varor. Dessa uppgifter inhämtas
närmast för att belysa förhållandena på livsmedelsområdet och följa
effekterna av avregleringen på detta område. De insamlade uppgifterna
används för både statistiska och administrativa ändamål. För statistik i all-
mänhet gäller lagen (1992:889) om den officiella statistiken. Den lagen
gäller också statistiken på jordbruks- och fiskeområdena i den mån upp-
giftsinsamlingen inte regleras i uppgiftsskyldighetslagen.

Sveriges medlemskap i Europeiska unionen har föranlett ytterligare lag-
bestämmelser om uppgiftsskyldighet på jordbrukets och fiskets områden.
För att EU:s jordbrukspolitik i fråga om marknadsregleringarna skall
kunna administreras är medlemsstaterna skyldiga att förse EG-kommissio-
nen och andra EG-organ med uppgifter om marknadsförhållandena i de
enskilda medlemsländerna. Uppgiftsskyldigheten som är omfattande gäller
bl.a. priser på jordbruksprodukter samt uppgifter om import och export av
sådana produkter. I medlemsstaterna måste därför uppgifter samlas in från
näringsidkare som producerar eller handlar med jordbruksprodukter. På
motsvarande sätt finns på fiskets område en omfattande skyldighet att
lämna uppgifter inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken. Be-
stämmelserna finns i lagen (1994:1709) om EG:s förordningar om den
gemensamma fiskeripolitiken och i lagen (1994:1710) om EG:s
förordningar om jordbruksprodukter (prop. 1994/95:75. bet. 1994/95:JoU7,
rskr. 1994/95:126). Vid tillkomsten av de båda lagarna påpekades att den
nya lagstiftningen i anledning av EU-medlemskapet kan ha inneburit att

10

vissa bestämmelser i uppgiftsskyldighetslagen blivit överflödiga. Enligt ut- Prop. 1996/97:62
talanden i propositionen (s. 35) borde denna fråga bli föremål för ytter-
ligare överväganden.

Det är i första hand Sveriges medlemskap i EU som gör att uppgifts-
skyldighetslagen nu behöver ändras.

Lagen har nu som huvudändamål att ge stöd för uppgiftsinsamling som
behövs för att belysa förhållandena på livsmedelsområdet och följa effek-
terna av avregleringen på detta område. Med Sveriges deltagande i EU:s
gemensamma jordbrukspolitik är det inte längre aktuellt att följa en natio-
nell avreglering på jordbruksområdet.

De nyssnämnda bestämmelserna i lagen om EG:s förordningar om den
gemensamma fiskeripolitiken och lagen om EG:s förordningar om jord-
bruksprodukter ger bara stöd för uppgiftsinsamling som följer av EG:s
förordningar på jordbrukets och fiskets områden. På jordbruksområdet
finns emellertid också direktiv som förutsätter uppgiftsinhämtande. Stöd
för detta bör föras in i uppgiftsskyldighetslagen.

I uppgiftsskyldighetslagen infördes år 1993 bestämmelser om uppgifts-
inhämtande på fiskets område. Det behovet är numera tillgodosett genom
lagen om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken. Där-
med kan uppgiftsskyldighetslagen åter begränsas till att enbart gälla upp-
gifter på jordbruksområdet.

Hur de nu angivna ändringsbehoven skall tillgodoses beskrivs närmare

i de två följande avsnitten.

Ändrade förhållanden och ändringar i annan lagstiftning föranleder vissa
ytterligare ändringar i uppgiftsskyldighetslagen. Dessa ändringar beskrivs
närmare i författningskommentaren.

4.1 Uppgiftsskyldigheten för näringsidkare EG-anpassas

Regeringens förslag: Ett av syftena med den uppgiftsskyldighet för
näringsidkare som följer av uppgiftsskyldighetslagen är att belysa
förhållandena på livsmedelsområdet och att följa effekterna av
avregleringen på detta område. Denna ändamålsbeskrivning an-
passas med hänsyn till att avregleringsmotivet inte längre är
aktuellt. Den nuvarande uppgiftskyldigheten gäller import, export,
inköp och försäljning. För att det inte skall råda något tvivel om att
lagen genomför EG:s statistikdirektiv på jordbruksområdet skall
uppgiftsskyldigheten anges omfatta också produktion.

Jordbruksverkets förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Sex remissorgan har tillstyrkt förslaget och tre har
förklarat sig inte ha någon erinran. De återstående fem är kritiska.
Statskontoret anser att resultatet av Statistiska centralbyråns och
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens utredning avseende uppgifts-
skyldighetslagen bör inväntas och beredas tillsammans med den nu redo-
visade översynen. Statskontoret efterlyser också en redovisning över
vilken uppgiftsskyldighet som följer av kraven på statistik till följd av den

11

gemensamma jordbrukspolitiken och fiskeripolitiken samt vilken uppgifts- Prop. 1996/97:62
skyldighet som därtill behövs för nationella behov av statistik.

Konkurrensverket framhåller att det i remissmaterialet saknas redovis-
ningar från Statistiska centralbyrån och Livsmedelsekonomiska samarbets-
nämnden. Mot den bakgrunden anser Konkurrensverket att det inte finns
tillräckligt underlag för att ta ställning till om lagstiftningen behövs över
huvud taget. Enligt Lantbrukarnas riksförbund (LRF) är Jordbruksverkets
motivering till varför lagen skall utökas med en uppgiftsskyldighet för
vissa näringsidkare även vad gäller produktion inte särskilt fullständig.
Det är enligt LRF viktigt att känna till om förslaget till lagändring till-
kommit enbart för att införliva EG-direktiven med svensk rätt eller om
avsikten är att öka den nationella uppgiftsskyldigheten. I övrigt påpekar
LRF vikten av att uppgiftslämnandet hålls på en så låg nivå som möjligt.
Enligt Trädgårdsnäringens Riksförbund innebär förslaget en utvidgning
av uppgiftsskyldigheten som inte på något sätt motiverats. Den uppgifts-
skyldighet som följer av lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om
jordbruksprodukter och den tillhörande förordningen bör enligt förbundet
vara tillräcklig. En utvidgning skulle medföra negativa konsekvenser för
trädgårdsodlama i form av onödiga kostnader. Företagens Uppgiftslämnar-
delegation (FUD) framhåller att frågan om den framtida utformningen av
ett centralt lantbruksregister och ett integrerat administrations- och
kontrollsystem, som huvudsakligen skall upprättas med anledning av EG:s
krav, förutsätter långt djupare överväganden än dem som framgår av de
båda verkens yttranden. Enligt FUD:s mening bör man så långt möjligt
eftersträva en lösning som innebär att det uppgiftsinsamlande från
näringsidkare som blir nödvändigt för statistiska ändamål regleras genom
ändringar i lagstiftningen om den officiella statistiken. FUD kan inte finna
att Jordbruksverket tillräckligt väl har motiverat varför uppgifter om
produktion behöver samlas in och vad de egentligen skall avse. Förslaget
i den delen kan enligt FUD vara förenat med kostnadsmässiga och andra
konsekvenser för uppgiftslämnama varför en analys av dessa förhållanden
måste ingå i beslutsunderlaget.

Skälen för regeringens förs åg: Uppgiftsskyldiga är näringsidkare som
tar befattning med sådana varor som avses i 1-12, 15-25, 28, 31, 35 och
38 kap. tulltaxelagen (1987:1068) som numera är ersatt av EG:s gemen-
samma tulltaxa. Skyldigheten omfattar också näringsidkare som levererar
varor som används vid framställning av de nyssnämnda, i tulltaxelagen
angivna varorna. De uppgifter som skall lämnas är uppgifter om import,
export, inköp och försäljning samt de uppgifter i övrigt som behövs för
att belysa förhållandena på livsmedelsområdet och följa effekterna av
avregleringen på detta område.

En följd av medlemskapet i EU är att Sverige nu omfattas av EU:s
gemensamma jordbrukspolitik. Det finns därför inte längre utrymme för
någon nationell jordbrukspolitik som kan bli föremål för avreglering. De
i lagen angivna ändamålen med uppgiftsinsamling bör därför anpassas och
i fortsättningen avse det första ledet i ändamålsbeskrivningen, nämligen
att belysa förhållandena på livsmedelsområdet.

För att säkerställa en effektiv administration av den gemensamma jord-                  12

brukspolitiken förutsätter EG:s rättsakter en uppgiftsinsamling inte bara

från jordbrukarna utan också från näringsidkare som tar befattning med Prop. 1996/97:62
jordbruksvaror. Till övervägande del regleras denna uppgiftsskyldighet i
EG:s förordningar på jordbruksområdet. De nationella regler som behövs
för denna uppgiftsinsamling återfinns i lagen om EG:s förordningar om
j ordbruksprodukter.

Det finns emellertid också ett antal direktiv på jordbruksområdet som
förutsätter uppgiftsinsamling. De uppgifter det är fråga om rör produktion
av nötkreatur, svin, får och getter, mjölk och mjölkproduker samt odling
av fruktträd. Direktiven finns förtecknade i bilaga 2.

Den uppgiftsskyldighet som följer av direktiven gäller såväl jordbrukare
som sådana näringsidkare som tar befattning med jordbruksvaror. Som
nyss nämnts avser näringsidkarnas uppgiftsskyldighet i första hand import,
export, inköp och försäljning av varor. För att undanröja varje tvivel om
att lagens ändamål med uppgiftsinsamlingen täcker den i EG:s direktiv
föreskrivna uppgiftsskyldigheten bör det anges att uppgifter får inhämtas
också om produktion av jordbruksvaror. Vissa remissinstanser har ifråga-
satt en sådan ändring. Den ändring som föreslås är emellertid i första
hand betingad av EG:s direktiv på området. Någon utökad nationell upp-
giftsinsamling förutses inte eftersom något behov av ytterligare uppgifter
inte har uttalats.

I några av remissyttrandena har den synpunkten framförts att resultatet
av Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens utredning om ett nytt sta-
tistikregister bör inväntas innan några ändringar görs i uppgiftsskyldig-
hetslagen. Uppdraget innebär att Samarbetsnämnden skall utreda om det
administrativa företagsregister som används för stödutbetalningar inom
EU, det s.k. IAKS-registret, kan användas som statistikregister. De änd-
ringar som nu föreslås i uppgiftsskyldighetslagen görs bl.a. för att fullgöra
åtaganden som följer av medlemskapet i EU. Ändringarna måste göras
oberoende av vilka resultat som Samarbetsnämndens utredning kan leda
till. Utredningen kan visserligen också komma att föreslå vissa ändringar
i uppgiftsskyldighetslagen. Tillräckliga skäl för att av den anledningen av-
vakta utredningsresultatet finns emellertid inte.

Regeringen föreslår följaktligen att uppgiftsskyldighetslagen ändras på
det sätt som beskrivits i det föregående med avseende på näringsidkarnas
uppgiftsskyldighet.

4.2 Bestämmelserna om uppgiftsskyldighet på fiskets
område utmönstras

Regeringens förslag: Lagens stöd för att inhämta uppgifter som
behövs for marknadsregleringen på fiskets område tas bort.

Fiskeriverkets förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i frågan till-
styrker förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Som en följd av EES-avtalet beslutade

13

riksdagen år 1993 en lag om marknadsreglering på fiskets område. Lagen Prop. 1996/97:62
innebar en anpassning till EG:s motsvarande marknadsreglering. För att
tillgodose behovet av uppgifter för marknadsregleringen på fiskets område
vidgades uppgiftsskyldighetslagens tillämpningsområde. Genom medlem-
skapet i EU omfattas Sverige av EG:s gemensamma fiskeripolitik. Därige-
nom har EG:s förordning om marknadsreglering på fiskets område blivit
direkt tillämplig i Sverige och den särskilda marknadsregleringslagen har
kunnat hävas. Den uppgiftsskyldighet som behövs för fiskeregleringen
följer nu av den nämnda lagen om EG:s förordningar om den gemen-
samma fiskeripolitiken. Uppgiftsskyldighetslagens bestämmelser om upp-
giftsinhämtande på fiskets område kan därför upphävas.

5 Ändringar i provtagningslagen

5.1 Hantering av animaliskt avfall

Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som rege-
ringen bestämmer bemyndigas att meddela föreskrifter eller i det
enskilda fallet besluta om omhändertagande, bearbetning och hante-
ring i övrigt av djurkadaver och annat animaliskt avfall.

Jordbruksverkets förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna ställer sig positiva till
förslaget. Flera remissinstanser har inte några synpunkter på förslaget.
Några remissinstanser är bekymrade över de höga kostnader som produ-
centerna kan tvingas betala. Bland dessa återfinns Lantbrukarnas
riksförbund, som anser att Sverige måste fa rätt att finna andra former för
kvittblivning av animaliskt avfall. Svenska kommunförbundet motsätter sig
förslaget och menar att detta får kostnadshöjande effekter utan motsva-
rande vinster. Förbundet anser att frågan i stället bör regleras i renhåll-
ningsförordningen.

Skälen för regeringens förslag: Det är mycket vanligt att djurägama
väljer att göra sig av med kadaver hemma på gården. Detta sker genom
kompostering, nedgrävning i jord eller gödselstad eller utläggning i
naturen. Ett sådant tillvägagångssätt är olämpligt vad gäller självdöda djur
på grund av risken för smittspridning till människor och djur, såväl hus-
djur som vilda djur. Även grundvattnet kan hotas. Vissa typer av smitt-
ämnen överlever dessutom under många år i nedgrävda kadaver. Att
bortskaffa kadaver under oordnade former gör det dessutom svårare att
övervaka och dokumentera sjukdomsläget bland djuren. Handeln, inte
minst inom EU, kan försvåras och det kan bli svårare att uppfylla det krav
som ställs på unionens medlemsstater att ha kontroll över läget i landet
i fråga om Bovin Spongiform Encefalopati (BSE).

I dag finns en organiserad insamling av kadaver i den del av landet som
ligger söder om Dalälven. Det är Svensk Lantbrukstjänst AB som organi-

14

serar insamling och transport av självdöda djur till en konverterings-
anläggning i Stenstorp. Lantbrukaren betalar härvid en mindre summa.
Återstoden betalas via avdrag på slaktavräkning och mjölkleveransavräk-
ning. Fram till hösten 1996 togs självdöda djur från norra Sverige om
hand på en konverteringsanläggning i Finland. Numera tar Finland inte
emot självdöda djur. En liknande organiserad insamling som för södra
Sverige förbereds därför för närvarande också för norra Sverige.

Inom EU finns rådets direktiv 90/667/EEG av den 27 november 1990
med veterinära bestämmelser för bl.a. animaliskt avfall. Detta direktiv reg-
lerar hur animaliskt riskavfall skall hanteras. Syftet med direktivet är att
förhindra smittspridning och att uppnå kontroll över djurhälsoläget. Mot
bakgrund av problemen med BSE och behovet av en effektiv kontroll har
direktivet stor betydelse. Sverige måste visserligen i princip anses ha
införlivat direktivet genom redan gällande lagstiftning. Något regelverk
som specifikt tar sikte på omhändertagande av animaliskt avfall finns
dock inte. Bestämmelserna är uppsplittrade på ett flertal lagar, bl.a.
epizootilagen (1980:369) och lagen (1983:738) om bekämpande av
salmonella hos djur. För att få en mer samlad reglering och med hänsyn
till frågans vikt bör en särskild bestämmelse införas som ger möjlighet att
reglera hanteringen av animaliskt avfall.

5.2 Tillsyn

Regeringens förslag: Tillsynen enligt provtagningslagen utvidgas
till att omfatta också efterlevnaden av föreskrifter och beslut om
provtagning eller undersökning och om hantering av animaliskt
avfall och andra beslut meddelade med stöd av lagen. Rätten för en
tillsynsmyndighet att meddela förelägganden utvidgas på motsva-
rande sätt. Bemyndigandet att föreskriva om avgifter förtydligas till
att också omfatta åtgärder som grundar sig på beslut i enskilda fall.

Jordbruksverkets förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna om provtagning och
undersökning är centrala i provtagningslagen. För att kontrollprogrammen
skall fungera och för att förebygga och hindra smittspridning är det viktigt
att myndigheterna har tillsyn över att föreskrifterna på detta område efter-
levs. Därför bör tillsynsansvaret utvidgas till att omfatta även efterlev-
naden av sådana föreskrifter.

Lagen förutsätter att beslut kan meddelas i enskilda fall. Sådana beslut
förutsätter inte att föreskrifter har meddelats. Tillämpningen av lagen
innebär till en övervägande del att det meddelas beslut i enskilda fall.
Detta gäller t.ex. samtliga smittskyddsutredningar. Det utvidgade tillsyns-
ansvaret bör därför omfatta också efterlevnaden av beslut meddelade i
enskilda fall. I överensstämmelse härmed föreslås regeringen eller den
myndighet regeringen bestämmer också få uttrycklig rätt att föreskriva om
avgifter i fall där provtagning, undersökning eller kontroll grundas på
sådana beslut.

Prop. 1996/97:62

15

5.3 Rätt till tillträde m.m.

Regeringens förslag: På samma sätt som tillsynsmyndigheterna
skall EG:s institutioner och av institutionerna utsedda inspektörer
och experter ha rätt till tillträde till utrymmen där djur hålls eller
där djurkroppar, mjölk eller annat material förvaras och ha rätt att
få erforderliga upplysningar.

Skälen for regeringens förslag: Genom Sveriges medlemskap i EU har
gemenskapens institutioner skyldighet att bl.a. kontrollera Sveriges
efterlevnad av gemenskapslagstiftningen. Ett led i detta är inspektioner på
plats utförda främst av EG-kommissionens tjänstemän och av medföljande
experter. Bestämmelser om sådana inspektioner finns i flera direktiv och
beslut. Exempel härpå är artikel 12 i rådets direktiv 64/433/EEG av den
26 juni 1964 om hygienproblem vid produktion och utsläppande på
marknaden av färskt kött inom gemenskapen, artikel 8 i rådets direktiv
89/662/EEG av den 11 december 1989 om veterinära kontroller vid
handeln inom gemenskapen i syfte att fullborda den inre marknaden och
artikel 6 i kommissionens beslut 96/345/EG av den 22 maj 1996 om
fastställande av vissa regler angående kontroller på plats inom veterinär-
området som utförs av kommissionens experter i medlemsstaterna. För att
möjliggöra inspektionerna krävs det att sådana personer har rätt till
tillträde till utrymmen där djur hålls eller material förvaras. De behöver
också rätt till upplysningar och hjälp från djurägare. Sverige är genom sitt
medlemskap i EU skyldigt att tillse att de aktuella direktiven och besluten
genomförs i landet. Därför bör det i provtagningslagen införas en bestäm-
melse om sådan tillträdesrätt och rätt till upplysningar.

5.4 Handräckning av polismyndigheten

Regeringens förslag: Polismyndigheten skall på begäran lämna den
handräckning som behövs vid tillsynen eller vid andra åtgärder
enligt provtagningslagen eller enligt föreskrifter eller beslut som har
meddelats med stöd av lagen.

Jordbruksverkets förslag: Överensstämmer i sak med regeringens
förslag.

Skälen for regeringens förslag: Provtagningslagen innehåller en rad
bestämmelser som innebär att föreskrifter eller beslut får meddelas om
provtagning på eller kontroll av djur. Ett av lagens huvudsyften är att
möjliggöra för myndigheterna att genomfora tvingande kontroller hos
djurägare som inte ansluter sig till den frivilliga verksamheten med
djurhälsokontroller. Enligt lagen är en djurägare skyldig att ge
myndigheterna tillträde bl.a. till lokaler där djur hålls för tillsyn och andra
åtgärder enligt lagen. Trots detta kan det förekomma att djurägare vägrar
släppa in en veterinär. Det har t.o.m. förekommit att veterinärer och annan

Prop. 1996/97:62

16

tillsynspersonal hotats i samband med tjänsteförrättning. En förutsättning Prop. 1996/97:62
för en effektiv tillsyn och för ett gott resultat av obligatoriska
kontrollprogram är att provtagning och kontroller kan utföras på beslutat
sätt. Att så kan ske är viktigt för djurhälsan i vårt land och även i fråga
om vårt förhållande till EU. Veterinärer och andra tjänstemän skall inte
heller behöva utsättas för obehag och risker när de fullgör sin yrkes-
utövning. Mot bakgrund härav bör det i lagen införas en bestämmelse om
att polisen på begäran skall bistå med handräckning vid tillsyn och vid
andra åtgärder enligt lagen.

5.5 Ett utökat straffansvar

Regeringens förslag: Den som bryter mot en föreskrift om
skyldighet att anmäla en verksamhet till en myndighet eller att föra
anteckningar om verksamheten eller att anmäla misstanke om
djursjukdom till en veterinär skall dömas till böter. Detsamma gäller
för den som bryter mot en föreskrift om krav på hygien i djur-
hållningen. Även brott begångna av grov oaktsamhet skall vara
straffbelagda.

Jordbruksverkets förslag: Överensstämmer delvis med regeringens
förslag. Jordbruksverket har dock föreslagit ett mer vidsträckt straffansvar.

Skälen för regeringens förslag: I 11 § förordningen (1993:1488) om
provtagning på djur, m.m. finns en straffbestämmelse som innebär att den
som inte fullgör den anmälningsskyldighet eller den skyldighet att föra
anteckningar om sin verksamhet som avses i 4 § första stycket lagen
döms till böter. Även i provtagningslagen finns en straffbestämmelse. 1
10 § lagen föreskrivs sålunda bötesstraff för den djurägare som inte
lämnar hjälp eller upplysningar vid tillsyn eller andra åtgärder. För
tydlighetens skull bör dessa bestämmelser sammanföras till en enda
bestämmelse som bör finnas i lagen. Det föreslås därför att lagens
straffbestämmelse utvidgas så att den omfattar det straffbud som nu finns
i förordningen. I 4 § första stycket lagen finns emellertid också ett
bemyndigande att meddela föreskrifter om krav på hygien i djur-
hållningen. Även dessa föreskrifter bör straffsanktioneras. Vidare bör den
ändringen göras att också brott begångna av grov oaktsamhet straff-
beläggs. När det gäller andra föreskrifter och enskilda beslut meddelade
med stöd av lagen bör efterlevnaden upprätthållas genom förelägganden.

6 Kostnadskonsekvenser

Tillägget i 4 § uppgiftsskyldighetslagen att uppgifter om produktion skall
kunna hämtas in innebär inte några ökade kostnader. Ändringen avser
sådana uppgifter från slakterinäringen och från mejerierna som redan nu
lämnas på frivillig grund. Inte heller övriga ändringar i den nu berörda

17

lagen föranleder några ökade kostnader.                                 Prop. 1996/97:62

Det förhållandet att det i provtagningslagen införs ett bemyndigande för
föreskrifter om animaliskt avfall innebär i sig inte några kostnadshöjande
effekter. Ändringarna i den lagens straffbestämmelse innebär att det straff-
belagda området vidgas till att omfatta brott mot föreskrifter om krav på
hygien i djurhållningen och brott begångna av grov oaktsamhet. Änd-
ringarna förutsätts inte innebära någon ökning i antalet mål och därmed
inte heller någon ökning av statens kostnader.

7 Författningskommentar

7.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:888) om
uppgiftsskyldighet på jordbrukets och fiskets områden

1 §

De näringsidkare som är uppgiftsskyldiga enligt lagen anges i 1 § 3 med
hänvisning till vissa kapitel i tulltaxelagen (1987:1068). Denna lag upp-
hävdes när Sverige blev medlem i EU. Bakgrunden är att det tillämpas en
gemensam tulltaxa inom EU. Eftersom Sverige i anslutningsfördraget åta-
git sig att tillämpa den gemensamma tulltaxan utan särskilda övergångs-
ordningar blev rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987
om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan
direkt tillämplig i Sverige. I en övergångsbestämmelse till den upphävda
lagen föreskrivs visserligen att hänvisningar till denna i annan lagstiftning
i stället skall gälla motsvarande bestämmelser i EG:s bestämmelser eller
svenska tullförfattningar. För att på ett tydligt sätt ange vilka näringsid-
kare som är uppgiftsskyldiga enligt lagen bör hänvisningen till tulltaxe-
lagen bytas ut mot en hänvisning till den direkt tillämpliga rådsförord-
ningen.

4 §

Paragrafen reglerar vilka uppgifter som skall kunna krävas in av en
näringsidkare. Förutom den anpassning av paragrafens ändamålsbeskriv-
ning som har kommenterats i avsnitt 4.1 görs den ändringen att 4 § 2,
som handlar om uppgifter som behövs för marknadsregleringen på fiskets
område, tas bort. Skälet till detta framgår av avsnitt 4.2.

5 och 8 §§

De föreslagna ändringarna innebär att Fiskeriverket inte längre skall ha
rätt att använda och ha befogenhet att kontrollera insamlade uppgifter.
Skälet till ändringarna har redovisats i avsnitt 4.2.

6 §

Enligt paragrafen får uppgifter som samlats in med stöd av 2 och 3 §§,
dvs. uppgifter som lämnas till lantbruksregistret. användas för beräkning
och utbetalning av bidrag på jordbrukets område och i ärenden om
skördeskadeskydd. Uppgifterna får också utnyttjas för jordbrukets block-

18

organisation. Med hänsyn till att skördeskadefonden har avvecklats (prop. Prop. 1996/97:62
1993/94:236. bet. 1993/94:JoU26, rskr. 1993/94:326) behöver uppgifterna
inte längre användas i ärenden om skördeskadeskydd. Paragrafens första
stycke har utformats med beaktande av detta. Med hänsyn till att jord-
brukets blockorganisation har ersatts av jordbrukets beredskapsorgani-
sation har i samma stycke ordet ”blockorganisation” bytts ut mot ordet
”beredskapsorganisation”.

7.2  Förslaget till lag om upphävande av lagen (1988:89)
om beslutanderätt för Stiftelsen Lantbrukarnas
skördeskadeskydd

Enligt 1 § lagen får regeringen överlämna till Stiftelsen Lantbrukarnas
skördeskadeskydd att besluta i ärenden om skördeskadeskydd. Den verk-
samhet hos stiftelsen som omfattas av lagen upphörde efter 1994 års
skörd. Lagen behövs därför inte längre och kan upphävas.

7.3  Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1683) om
provtagning på djur, m.m.

4b§

Paragrafen är ny och innebär att det i lagen införs ett bemyndigande för
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela
föreskrifter om eller i det enskilda fallet besluta vad som skall ske med
djurkadaver och annat animaliskt avfall. Föreskrifterna och besluten kan
t.ex. avse krav på godkännande eller tillstånd för hantering av sådant
avfall. Syftet med sådana föreskrifter och beslut är att få kontroll över
hanteringen av avfall, främst för att hindra smittspridning.

7 §

Ändringarna i paragrafens första stycke innebär att myndighetstillsynen
skall innefatta också beslut i enskilda fall. Dessutom har tillsynen utvid-
gats till att omfatta föreskrifter eller beslut om provtagning eller undersök-
ning för att kartlägga förekomst av, fastställa frihet från eller kontrollera
vissa smittsamma djursjukdomar eller för att kontrollera användningen av
läkemedel eller liknande ämnen vid uppfödningen av djur. Även rätten i
paragrafens andra stycke att meddela förelägganden har utvidgats på mot-
svarande sätt. Motivet till ändringarna är dels att de enskilda besluten är
många och viktiga, dels att provtagning och undersökning utgör en central
del av lagen.

8 §

I paragrafens första stycke har rätten till tillträde till utrymmen där djur
hålls eller animaliskt material förvaras uttryckligen utsträckts till att också
avse tillsyn eller andra åtgärder enligt beslut som meddelats med stöd av
lagen. Ändringen följer av det utökade tillsynsansvaret. Paragrafen har
vidare kompletterats med ett nytt tredje och ett nytt fjärde stycke. Tredje

19

stycket innehåller en bestämmelse som ger också EG:s institutioner och Prop. 1996/97:62
av institutionerna utsedda inspektörer och experter rätt till tillträde.

Sverige måste till följd av medlemskapet i EU kunna garantera ett sådant
tillträde. Genom bestämmelsen i fjärde stycket åläggs polismyndigheten
en skyldighet att på begäran lämna handräckning vid tillsyn eller andra
åtgärder enligt lagen. Ändringen görs för att lagen skall fungera effektivt
och för att tjänstemän och andra som i sitt yrke har uppgifter enligt lagen
skall kunna utföra sina uppgifter på ett säkert sätt.

9 §

Paragrafen har förtydligats så att det klart framgår att avgifter får tas ut
för provtagning, undersökning och kontroll som grundas på beslut i
enskilda fall.

10 §

Paragrafen har kommenterats i den allmänna motiveringen.

20

Förteckning över remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över Jordbruksverkets och Fiskeriverkets
översyn av uppgiftsskyldighetslagen avgetts av Datainspektionen,
Överstyrelsen för civil beredskap. Statskontoret, Statistiska centralbyrån,
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden, Konkurrensverket, Skogs-
styrelsen. Länsstyrelserna i Jönköpings län, Malmöhus län, Dalarnas län
och Norrbottens län, Företagens uppgiftslämnardelegation, Lantbrukarnas
riksförbund och Trädgårdsnäringens riksförbund.

Grossistförbundet Svensk Handel, Handelns samarbetsorgan i
jordbruksfrågor, Kooperativa förbundet, Sveriges livsmedelsindustriför-
bund och Sveriges fiskares riksförbund har avstått från att yttra sig.

Prop. 1996/97:62

Bilaga 1

21

Förteckning över direktiv och beslut som gäller
statistik på jordbruksområdet

Kommissionens beslut 76/806/EEG av den 1 oktober 1976 om fast-
ställande av kompletterande bestämmelser beträffande statistiska under-
sökningar av produktionskapaciteten för odlingar med vissa slag av frukt-
träd som skall utföras av medlemsstaterna.

Rådets direktiv 76/625/EEG av den 20 juli 1976 om de statistiska under-
sökningar som medlemsstaterna skall genomföra för att bestämma produk-
tionskapaciteten för odlingar med vissa slag av fruktträd.

Kommissionens beslut 77/144/EEG av den 22 december 1976 om
fastställandet av en standardkod och bestämmelser för överföring till
maskinläsbar form av data från de statistiska undersökningarna av
odlingar med vissa slag av fruktträd samt om fastställandet av gränserna
för produktionsområdena för dessa undersökningar.

Rådets direktiv 93/23/EEG av den 1 juni 1993 om statistiska undersök-
ningar av grisproduktionen.

Rådets direktiv 93/24/EEG av den 1 juni 1993 om genomförande av sta-
tistiska undersökningar om produktion av nötkreatur.

Rådets direktiv 93/25/EEG av den 1 juni 1993 om statistiska undersök-
ningar av får- och getbesättningar.

Kommissionens beslut 94/432/EG av den 30 maj 1994 om tillämpnings-
föreskrifter för rådets direktiv 93/23/EEG beträffande statistiska undersök-
ningar av grispopulationen och grisproduktionen.

Kommissionens beslut 94/433/EG av den 30 maj 1994 om fastställande
av t llämpningsföreskrifter till rådets direktiv 93/24/EEG beträffande
statistiska undersökningar av nötkreaturspopulationen och nötkreaturspro-
duktionen och om ändring av detta direktiv.

Kommissionens beslut 94/434/EG om tillämpningsföreskrifter för rådets
direktiv 93/25/EEG beträffande statistiska undersökningar av får- och get-
bestånd och får- och getproduktion.

Rådets direktiv 96/16/EG av den 19 mars 1996 om statistiska undersök-
ningar av mjölk och mjölkprodukter.

Prop. 1996/97:62

Bilaga 2

Kommissionens beslut 97/80/EG av den 18 december 1996 om tillämp-
ningsföreskrifter till rådets direktiv 96/16/EG om statistiska undersök-
ningar av mjölk och mjölkprodukter.

22

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1992:888) om
uppgiftsskyldighet på jordbrukets och fiskets områden

Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1992:888) om uppgiftsskyl-
dighet på jordbrukets och fiskets områden1 samt 1, 4-6 och 8 §§ lagen
skall ha följande lydelse.

Lag om uppgiftsskyldighet på jordbrukets område

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

1 §

Skyldiga att lämna uppgifter om sin verksamhet enligt denna lag är

1. den som driver jordbruk, skogsbruk, husdjursskötsel eller trädgårds-
odling,

2. den som äger mark där någon annan driver verksamhet som avses i

Prop. 1996/97:62

Bilaga 3

1,

3. en näringsidkare som tar be-
fattning med sådana varor som
avses i 1-12, 15-25. 28, 31, 35 och
38 kap. tulltaxelagen (1987:1068),
samt

4. en näringsidkare som levererar
av sådana varor som avses i 3.

4
Skyldigheten enligt 1 § 3 och 4
gäller uppgifter om import, export,
inköp och försäljning samt de upp-
gifter i övrigt som behövs

1. för att belysa förhållandena på
livsmedelsområdet och följa effek-
terna av avregleringen på detta
område, och

2. för marknadsregleringen på
fiskets område.

3. en näringsidkare som tar be-
fattning med sådana varor som
avses i 1-12. 15-25, 28, 31. 35 och
38 kap. z bilaga 1 till rådets
förordning (EEG) nr 2658/87 av
den 23 juli 1987 om tulltaxe- och
statistiknomenklaturen och om
Gemensamma tulltaxan, samt
varor som används vid framställning

§2

Skyldigheten enligt 1 § 3 och 4
gäller uppgifter om import, export,
produktion, inköp och försäljning
samt de uppgifter i övrigt som be-
hövs för att belysa förhållandena på
livsmedelsområdet och följa utveck-
lingen inom detta område.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1993?

2 Senaste lydelse 1993:650.

23

5 §3

Uppgifter som samlats in med
stöd av denna lag får användas av
Statens jordbruksverk och Fiskeri-
verket i deras verksamhet och av

Uppgifter som samlats in med
stöd av denna lag får användas av
Statens jordbruksverk i dess verk-
samhet och av Statistiska central-

Prop. 1996/97:62

Bilaga 3

Statistiska centralbyrån för statis-
tiska ändamål och för förande av
register av lantbruksföretag.

byrån för statistiska ändamål och
för förande av register av lant-
bruksföretag.

Används insamlade uppgifter för framställning av officiell statistik
gäller, med undantag för uppgiftsskyldigheten, lagen (1992:889) om den
officiella statistiken.

6 §

Uppgifter som samlats in med
stöd av 2 och 3 §§ får användas för
beräkning och utbetalning av bi-
drag på jordbrukets område och i
ärenden om skördeskadeskydd.
Uppgifterna får också utnyttjas för
jordbrukets blockorganisation eller
för annan beredskapsplanläggning.

Varje enhet för lantbruks frågor eller annan enhet med motsvarande
funktion inom en länsstyrelse skall för sin verksamhet på jordbrukets om-
råde ha tillgång till uppgifterna.

Uppgifter som samlats in med
stöd av 2 och 3 §§ får användas för
beräkning och utbetalning av bi-
drag på jordbrukets område.
Uppgifterna får också utnyttjas för
j ordbrukets beredskapsorganisation
eller för annan beredskapsplanlägg-
ning.

Kontroll av att uppgifter som
samlas in med stöd av lagen är
riktiga utövas av Statens jordbruks-
verk och av Fiskeriverket.

Jordbruksverket och Fiskeriverket
har rätt att på begäran fa de upplys-
ningar och handlingar som behövs
för kontrollen samt att få tillträde
till lokaler och andra utrymmen.
Därutöver har Jordbruksverket rätt
att göra fältmätningar och fältbe-
siktningar. Jordbruksverket och
Fiskeriverket har dock inte med
stöd av denna lag rätt till tillträde
till bostäder.

Kontroll av att uppgifter som
samlas in med stöd av lagen är
riktiga utövas av Statens jordbruks-
verk.

Jordbruksverket har rätt att på
begäran få de upplysningar och
handfngar som behövs för kon-
trollen. Jordbruksverket har också
rätt till tillträde till lokaler och
andra utrymmen samt rätt att göra
fältmätningar och fältbesiktningar.
Jordbruksverket har dock inte med
stöd av denna lag rätt till tillträde
till bostäder.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

3 Senaste lydelse 1993:650.

Senaste lydelse 1993:650.

24

Förslag till lag om upphävande av lagen (1988:89) om         Prop. 1996/97:62

beslutanderätt för Stiftelsen Lantbrukarnas skördeskadeskydd Bilaga 3

Härigenom föreskrivs att lagen (1988:89) om beslutanderätt för Stiftelsen
Lantbrukarnas skördeskadeskydd skall upphöra att gälla vid utgången av
juni 1997.

Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1683) om
provtagning på djur, m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1683) om provtagning på
djur, m.m.1

dels att 7, 8, 9 och 10 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 4 b §. av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

4b §

Statens jordbruksverk utövar till-
synen över att föreskrifter medde-
lade med stöd av 4-6 §§ följs.
Jordbit ksverket får överlåta åt läns-
styrelsen att utöva viss tillsyn inom
länet. Verket får också överlåta åt
en kommun att inom kommunen
kontrollera att föreskrifter medde-
lade med stöd av 6 § följs.

En tillsynsmyndighet får meddela
de förelägganden som behövs för
att föreskrifter som har meddelats

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter eller i det
enskilda fallet besluta om omhän-
dertagande, bearbetning och hante-
ring i övrigt av djurkadaver och
annat animaliskt avfall.

Statens jordbruksverk utövar till-
synen över att föreskrifter medde-
lade med stöd av 2 och 4-6 §§
följs. Detsamma gäller beslut med-
delade med stöd av 2, 4, 4 a eller
4 b §. Jordbruksverket får överlåta
åt länsstyrelsen att utöva viss till-
syn inom länet. Verket får också
överlåta åt en kommun att inom
kommunen kontrollera att föreskrif-
ter eller beslut meddelade med stöd
av 4 b och 6 §£ följs.

En tillsynsmyndighet får meddela
de förelägganden som behövs för
att föreskrifter som har meddelats

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1993:1482.

Senaste lydelse 1993:1482.

25

med stöd av 4-6 §§ skall följas. med stöd av 2 och 4-6 §§ skall
följas. Detsamma gäller beslut
meddelade med stöd av 2, 4, 4 a
och 4 b §§.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om hur tillsynen skall bedrivas.

Prop. 1996/97:62

Bilaga 3

För tillsyn eller andra åtgärder
enligt denna lag eller enligt före-
skrifter som har meddelats med
stöd av lagen har den som utövar
tillsynen eller utför åtgärderna rätt
att få tillträde till områden, anlägg-
ningar, byggnader, lokaler och
andra utrymmen där djur hålls eller
där djurkroppar, mjölk eller annat
material förvaras.

För tillsyn eller andra åtgärder
enligt denna lag eller enligt före-
skrifter eller beslut som har medde-
lats med stöd av lagen har den som
utövar tillsynen eller utför åtgär-
derna rätt att få tillträde till områ-
den, anläggningar, byggnader, loka-
ler och andra utrymmen där djur
hålls eller där djurkroppar, mjölk
eller annat material förvaras.

Djurägaren skall tillhandahålla den hjälp och lämna de upplysningar som
behövs för att tillsyn eller andra åtgärder skall kunna genomföras.

Bestämmelserna i första och
andra styckena gäller också för
EG:s institutioner och av institu-

tionerna utsedda inspektörer och
experter.

Polismyndigheten skall på be-
gäran lämna den handräckning
som behövs vid tillsynen eller vid
andra åtgärder enligt denna lag
eller enligt föreskrifter eller beslut
som har meddelats med stöd av
lagen.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om skyldighet
att betala ersättning för provtag-
ning, undersökning eller kontroll
enligt denna lag eller enligt före-
skrifter meddelade med stöd av
lagen.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om skyldighet
att betala ersättning för provtag-
ning, undersökning eller kontroll
enligt denna lag eller enligt före-
skrifter eller beslut meddelade med
stöd av lagen.

3 Senaste lydelse 1995:552.

Senaste lydelse 1993:1482.

26

10 §5

Till böter döms den djurägare
som inte fullgör skyldigheten enligt
8 § andra stycket.

Till böter döms den djurägare
som med uppsåt eller av grov
oaktsamhet bryter mot en föreskrift
som har meddelats med stöd av 4 §
första stycket eller som inte fullgör
skyldigheten enligt 8 § andra styck-
et.

Prop. 1996/97:62

Bilaga 3

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

Senaste lydelse 1993:1482.

27

Lagrådets yttrande

Prop. 1996/97:62

Bilaga 4

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-02-14

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck,
regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.

Enligt en lagrådsremiss den 6 februari 1997 (Jordbruksdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i lagen (1992:888) om uppgiftsskyldighet på jord-
brukets och fiskets områden,

2. lag om upphävande av lagen (1988:89) om beslutanderätt för Stiftelsen
Lantbrukarnas skördeskadeskydd,

3. lag om ändring i lagen (1992:1683) om provtagning på djur, m.m.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Kerstin Nyberg
och hovrättsassessorn Anna Tofftén.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

28

JORDBRUKSDEPARTEMENTET               Prop. 1996/97:62

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 februari 1997

Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden

Peterson, Freivalds, Tham, Åsbrink, Andersson, Winberg, Uusmann,

Ulvskog, Sundström, Lindh, von Sydow, Åhnberg, Pagrotsky, Östros,

Messing

Föredragande: statsrådet Åhnberg

Regeringen beslutar proposition 1996/97:62 Ändringar i lagen
(1992:888) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets och fiskets områden,

m.m.

29

Rättsdatablad

Prop. 1996/97:62

Författningsrubrik

Bestämmelser som
inför, ändrar, upp-
häver eller upprepar
ett normgivnings-
bemyndigande

Celexnummer för
bakomliggande EG-
regler

Lag om ändring i lagen 4 §
(1992:888) om uppgifts-
skyldighet på jordbru-
kets och fiskets områ-
den, m.m.

Lag om ändring i lagen 4 b, 7, 8, 9 §§
(1992:1683) om prov-
tagning på djur, m.m.

396L0016 m.fl.

390L0667 m.fl.

30

gotab 53005, Stockholm 1997