om ändring i växtföriidlarrättslagen (1971:392)

Proposition 1990/91:74

Regeringens proposition
1990/91:74

om ändring i växtförädlarrättslagen
(1971:392)

Prop.

1990/91:74

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 6 december 1990.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Laila Freivalds

Propositionens huvudsakliga innehåll

För nya växtsorter finns en särskild civilrättslig skyddsform, växtforädlar-
rätt. Denna skyddsform som företer likheter med patent regleras i växtför-
ädlarrättslagen (1971:392) och växtförädlarrättskungörelsen (1971:393).

I propositionen föreslås en ändring i lagstiftningen så att sorter av ett
ytterligare antal växtsläkten omfattas av lagen samt att den nuvarande
indelningen av de skyddade släktena och arterna ersätts med en alfabetisk
uppräkning.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1991.

1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 74

Propositionens lagförslag                              Prop. 1990/91:74

Förslag till

Lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971: 392)

Härigenom föreskrivs att bilagan till växtförädlarrättslagen (1971:392)

skall ha följande lydelse.
	Bilaga
Agrostis spp.	Ven
Allium spp.	Lök
Alopecurus pratensis L.	Ängskavle
Alstroemeria L.	Perulilja
Anethum graveolens L.	Dill
Apium graveolens L.	Selleri
Aronia spp.	Aronia
Asparagus officinalis L.	Sparris
Avena byzantina K. Koch	Rödhavre
Avena sativa L.	Havre
Begonia elatior (Begonia x Hiemalis)	Begonia
Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. altissima Döll	Sockerbeta
Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. conditiva Alef.	Rödbeta
Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. crassa Alef.	Foderbeta
Brassica napus L. var. oleifera Metzg.	Raps
Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb.	Kålrot
Brassica nigra (L.) W. Koch	Svartsenap
Brassica oleracea L.	Kål
Brassica oleracea L. ssp. acephala DC.	Fodermärgkål
Brassica rapa L. var. oleifera Metzg.	Rybs
Brassica rapa L. var. rapifera Metzg.	Rova
Bromus arvensis L.	Renlosta
Bromus inermis Leyss.	Foderlosta
Camelina sativa (L.) Crantz	Oljedådra
Cannabis sativa L.	Hampa
Capsicum annuum L.	Paprika
Chrysanthemum spp.	Krysantemum
Cucumis melo L.	Melon
Cucumis sativus L.	Gurka
Cynosurus cristatus L.	Kamäxing
Dactylis glomerata L.	Hundäxing
Daucus carota L.	Morot
Dianthus caryophyllus L.	Nejlika
Euphorbia pulcherrima Willd. ex Klotzsch	Julstjärna
Festuca spp.	Svingel
Festulolium spp.	Rajsvingel
Fragaria spp.	Jordgubbar, smultron

Senaste lydelse 1985:262.

Glycine max (L.) Merrill

Helianthus annuus L.

Hippophae spp.

Hordeum vulgäre L.

Lactuca sativa L.

Linum usitatissimum L.

Lolium spp.

Lonicera spp.

Lupinus angustifolius L.

Lupinus luteus L.

Lycopersicon esculentum P. Mill.

Malus spp. (även grundstam)
Medicago spp.

Ornithopus sativus Brot.

Papaver somniferum L.

Pastinaca sativa L.

Pelargonium-Peltatum-Hybridi
Pelargonium-Peltatum x Pelargonium-
Zonale-Hybridi

Pelargonium-Zonale-Hybridi

Petroselinum crispum (Mill.) Nym. ex A.

Phalaris arundinacea L.

Phaseolus coccineus L.

Phaseolus vulgaris L.

Phleum spp.

Pisum sativum L.

Poa spp.

Populus spp.

Potentilla fruticosa L.

Prunus spp. (även grundstam)

Pyrus spp. (även grundstam)

Raphanus sativus L. var. niger (Mill.) S.
Raphanus sativus L. var. radicula Pers.
Ribes spp. (även grundstam)
Rosa spp.

Rubus spp.

Saintpaulia ionantha H. Wendl.

Salix spp.

Secale cereale L.

Sinapis alba L.

Solanum tuberosum L.

Sorbus spp.

Spinacia oleracea L.

Streptocarpus x hybridus Voss

Trifolium hybridum L.

Trifolium pratense L.

Sojaböna

Solros
Hav t om
Korn

Sallat
Lin
Rajgräs
Trp
Blålupin
Gullupin
Tomat

Äpple
Lusern

Seradella

Vallmo
Palsternacka
Hängpelargon

Vanlig pelargon

W. Hill Persilja
Rörflen
Rosenböna
Böna
Timotej
Ärt
Gröe
Asp, poppel
Tok

Körsbär, plommon,
persika, aprikos
Päron

Kerner Rättika

Rädisa

Vinbär, krusbär
Ros, nypon
Hallon, björnbär

Saintpaulia
Pil, sälg, vide
Råg
Vitsenap
Potatis
Rönn
Spenat
Kornettblomma

Alsikeklöver
Rödklöver

Prop. 1990/91:74

Trifolium repens L. Triticosecale Wittmack Triticum aestivum L. emend. Fiori et Paol. Triticum durum Desf. Triticum turgidosecale	Vitklöver Rågvete Vete Makaronivete Rågvete
Vaccinium spp. Vicia faba L. var. major Harz. Vicia faba L. var. minor Harz. Vicia villosa Roth	Blåbär, lingon Bondböna Åkerböna Luddvicker
Zea mays L.	Majs

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

Prop. 1990/91:74

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 december 1990

Prop. 1990/91:74

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Eng-
ström, S. Andersson, Göransson, Dahl, R. Carlsson, G. Andersson,
Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin,
Larsson, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Freivalds

Proposition om ändring i växtförädlarrättslagen
(1971:392)

1 Gällande bestämmelser om växtförädlarrätt

För nya växtsorter finns en särskild civilrättslig skyddsform, växtförädlar-
rätt. Denna skyddsform som företer likheter med patent regleras i växtför-
ädlarrättslagen (1971:392) och växtförädlarrättskungörelsen (1971:393).
Den som har framställt en ny växtsort kan genom registrering få viss
ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja sorten. Skyddstiden är 20 år. Ansök-
ningar om växtförädlarrätt prövas av statens växtsortnämnd. Utredning
av frågan huruvida förutsättningarna för att erhålla växtförädlarrätt före-
ligger skaffar nämnden genom att föranstalta om prov med material av
växtsorten.

En grundläggande förutsättning för att den som framställt en växtsort
skall kunna få denna registrerad är att sorten tillhör de växtsläkten eller
växtarter som anges i en bilaga till växtförädlarrättslagen (se 1 §). Denna
förteckning fanns tidigare intagen som en bilaga i växtförädlarrättskungö-
relsen. Det ankom då på regeringen att bestämma vilka växtsläkten eller
växtarter som skulle vara med i förteckningen. Med hänsyn till kravet på
lagform i 8 kap. 2 § regeringsformen ansågs det emellertid att växtförädlar-
rättens objekt borde regleras direkt i lagen. Bilagan flyttades därför från
kungörelsen till lagen i samband med vissa lagändringar som vidtogs år
1982 (se prop. 1981/82:136, LU 4, rskr. 13, SFS 1982:991). Bilagan
omfattar för närvarande ett 90-tal släkten och arter. Dessa är indelade i
lantbruksväxter, trädgårdsväxter och skogsträd. Trädgårdsväxterna är i sin
tur indelade i köksväxter, frukträd och bärväxter samt prydnadsväxter.

Den svenska lagstiftningen om växtförädlarrätt grundas på 1961 års
konvention för skydd av växtförädlingsprodukter i dess lydelse efter revi-
sioner år 1972 och år 1978. De stater, däribland Sverige, som har tillträtt
konventionen bildar en union för skydd av växtförädlingsprodukter,
L’Union pour la protection des obtentions végétales (UPOV). 1978 års
reviderade konventionstext tillträddes av Sverige år 1982. En närmare
redogörelse för innehållet i växtförädlarrättskonventionen finns intagen i
prop. 1981/82:136 s. 13 ff.

2 Statens växtsortnämnds skrivelse

Prop. 1990/91:74

Statens växtsortnämnd har i en skrivelse den 29 augusti 1990 till regering-
en föreslagit dels att alfabetisk indelning fortsättningsvis skall tillämpas i
bilagan till växtförädlarrättslagen, dels att följande växtsläkten skall tas
upp i bilagan, nämligen Festulolium spp., Rosa spp., Hippophae spp.,
Aronia spp., Lonicera spp., Sorbus spp. och Populus spp.

Som skäl för förslaget att införa en alfabetisk indelning i bilagan har
växtsortnämnden angivit att detta syftar till att förhindra att bilagans
indelning i användningsområden skall begränsa möjligheten att meddela
växtförädlarrätt för en viss växtsort med en annan användning än den som
finns angiven i bilagan. Enligt nämnden torde den nuvarande rubriksätt-
ningen i bilagan gå tillbaka på den indelning som ligger till grund för
förteckningen över de växtsorter som nämnden godkänt för statsplombe-
ring enligt utsädesförordningen (1980:438). Vissa växtslag förekommer
därvid under flera rubriker. UPOV ger årligen ut en förteckning över
skyddade växtsläkten och arter i medlemsländerna. 1 denna förteckning
redovisas släkten och arter i alfabetisk ordning.

Frågan om att ta upp Festulolium spp., en hybrid mellan ängssvingel och
engelskt rajgräs, har aktualiserats hos växtsortnämnden av Svalöf AB.
Bolaget har också gett in en ansökan till nämnden om växtförädlarrätt för
en sort av Festulolium. Växtsortnämnden ansluter sig till bolagets förslag
att Festulolium tas upp i bilagan och föreslår efter hörande av institutio-
nen för systematisk botanik vid universitetet i Uppsala att denna hybrid
på svenska benämns rajsvingel. Föreskriven provning bör enligt nämnden
kunna ske under förutsättning att avtal kan erhållas med t. ex. Storbritan-
nien.

Sveriges lantbruksuniversitet har hos växtsortnämnden anhållit att bär-
sorter framställda av Rosa spp., Hippophae spp., Aronia spp., Lonicera
spp. och Sorbus spp. skall tas upp i bilagan. Rosa spp. är för närvarande
upptagen i bilagan under rubriken Prydnadsväxter. Nämnden föreslår att
bilagan ändras i enlighet med lantbruksuniversitets förslag och förklarar
att benämningarna på svenska bör vara nypon, havtorn, aronia, try resp,
rönn. Nämnden räknar med att träffa avtal om provning av sorter av
dessa växtslag med andra länder.

Lantbruksuniversitetet har till växtsortnämnden med tillstyrkan över-
lämnat en framställning från institutionen för ekologi och miljövård om
att släktet Populus spp. skall omfattas av bestämmelserna om växtföräd-
larrätt. Nämnden föreslår att Populus spp., poppel och asp, förs in i
bilagan till växtförädlarrättslagen. Provning torde enligt nämnden kunna
anordnas genom avtal med annat land.

3 Överväganden

Mitt förslag: Växtförädlarrättslagen utvidgas till att omfatta
rajsvingel, nypon, havtorn, aronia, try, rönn, poppel och asp. Av-
snittsindelningen i bilagan till växtförädlarrättslagen slopas och
växtslagen och växtarterna anges i alfabetisk ordning.

Prop. 1990/91:74

Skälen för mitt förslag: För att omfattas av växtförädlarrätt bör enligt
vad som för närvarande gäller ett växtslag eller en växtart vara odlingsbar
och således tillhöra kulturväxterna. Det bör också finnas ett behov av att
skydda sorter av släktet eller arten i fråga. Slutligen måste det finnas
möjlighet att prova sorterna för registrering (jfr SOU 1969:15 s. 73 f.).

De växtsläkten som växtsortnämnden föreslår skall omfattas av växtför-
ädlarrätt är alla odlingsbara. Festulolium är en hybrid avsedd som djurfo-
der. En ansökan om skydd för en sort av denna hybrid har redan givits in
till växtsortnämnden. Släktena Rosa, Hippophae, Aronia, Lonicera och
Sorbus används för närvarande i huvudsak endast för sitt prydnadsvärde
och släktet Rosa omfattas redan av växtförädlarrättslagen vid sådan an-
vändning (ros). Vid lantbruksuniversitetets avdelning för hortikulturell
växtförädling bedrivs emellertid växtförädling inom dessa släkten i syfte
att framställa sorter som skall användas för produktion av naturliga färg-
substanser och livsmedelsprodukter. Odling av lövträd från släktet Popu-
lus kan vara intressant som alternativ till granplantering på åkermark.
Balsampoppel kan exempelvis användas för massatillverkning och som
ytfanér. Svensk förädling av balsampoppel och en del andra poppelarter
pågår vid lantbruksuniversitetet institutioner för ekologi och miljövård
resp, skogsgenetik. Av växtsortnämndens skrivelse framgår att det torde
finnas möjlighet att sluta avtal med andra länder om provning av sorter
från de aktuella växtsläktena och växtarterna.

Det finns alltså förutsättningar för att låta sorter av de nu omnämnda
växtsläktena och arterna omfattas av växtförädlarrättslagen. Jag anser att
det är angeläget att de bereds möjlighet till ett sådant skydd. Växtförädlar-
rättslagen bör således utvidgas till att omfatta sorter av växtsläktena Festu-
lolium (rajsvingel), Rosa (ros och nypon) för annat än prydnadsändamål,
Hippophae (havtorn), Aronia (aronia), Lonicera (try), Sorbus (rönn) och
Populus (poppel och asp). Jag vill i sammanhanget nämna att det i sam-
band med det arbete som pågår inom UPOV med en revision av konven-
tionen om skydd av växtförädlingsprodukter har väckts förslag om att
konventionsstaterna skall förplikta sig att tillämpa konventionen på hela
växtriket.

Bilagan till växtförädlarrättslagen är för närvarande indelad i avsnitt
avseende A. Lantbruksväxter, B. Trädgårdsväxter med underrubrikerna 1.
Köksväxter, 2. Fruktträd och bärväxter och 3. Prydnadsväxter samt C.
Skogsträd. Denna indelning bidrar till att bilagan blir mer överskådlig och
läsvänlig. Indelningen kan emellertid medföra att växtförädlarrätt måste
vägras för en sort av ett släkte eller en art som visserligen finns upptagen i
bilagan men som placerats under ett annat rubricerat användningsområde

än vad den aktuella sorten är avsedd for. Detta har föranlett att vissa Prop. 1990/91:74
växtsläkten och arter som exempelvis majs, sojaböna och ärt finns upptag-
na under mer än en rubrik i bilagan. Jag anser att övervägande skäl talar
för att slopa den nuvarande indelningen och ställer mig därför bakom
växtsortnämndens förslag att de i bilagan upptagna växtslagen och växtar-
terna fortsättningsvis skall anges med sina latinska namn i rent alfabetisk
ordning.

4 Upprättat lagförslag

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats ett
förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392).

Med hänsyn till lagstiftningsfrågans beskaffenhet är det enligt min me-
ning inte nödvändigt att höra lagrådet i detta ärende.

5 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att anta lagförslaget.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan-
den har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990