om ändrade villkor för vissa bostadslån

Proposition 1990/91:193

Regeringens proposition
1990/91: 193

om ändrade villkor för vissa bostadslån

Prop.

1990/91: 193

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som tagits upp i bifogade
utdrag ur regeringsprotokollet den 2 maj 1991.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Ulf Lönnqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att låntagare med bostadslån i Statens Bostads-
finansieringsaktiebolag, SBAB, utbetalade före den 1 juli 1988, skall betala
en ränteskillnadsersättning enligt samma principer som gäller för motsvarande
lån, utbetalade från och med detta datum, om lånet löses in i förtid.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1992.

1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 193

Prop. 1990/91: 193
Förslag till

Lag om ändring i lagen (1989:567) om ändrade
betalningsvillkor för vissa statliga bostadslån m.m.

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1989:567) om ändrade betalnings-
villkor för vissa statliga bostadslån m.m. skall införas två nya paragrafer, 1 a
och 3 §§, av följande lydelse.

1 a § Denna lag gäller också bostadslån som Statens Bostadsfinansierings-
aktiebolag, SBAB, har betalat ut före den 1 juli 1988.

3 § Om en låntagare säger upp ett sådant bostadslån som anges i 1 a § till
omedelbar betalning eller gör inbetalning utöver föreskriven amortering, har
SBAB rätt att av låntagaren ta ut ersättning för skillnaden mellan räntan på
lånet och räntan på nya lån.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

Bostadsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 maj 1991

Prop. 1990/91: 193

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström,
G. Andersson, Lönnqvist, Freivalds, Wallström, Lööw, Molin, Sahlin,
Larsson, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Lönnqvist

Proposition om ändrade villkor för vissa bostadslån

1 Inledning

Riksdagen har nyligen fattat beslut om ett nytt system för bostadsfinansiering
(prop. 1990/91:34, BoU4, rskr. 92). Som en följd av det nya systemet har
jag funnit att en justering av villkoren för vissa äldre bostadslån blivit
nödvändig.

Regeringen beslutade den 25 april 1991 att inhämta lagrådets yttrande över
ett förslag till lag om ändring i lagen (1989:567) om ändrade betalningsvillkor
för vissa statliga bostadslån m.m. Det till lagrådet remitterade lagförslaget bör
fogas till protokollet som bilaga 1.

Lagrådet har godtagit förslaget i sak, men haft synpunkter på lagförslagets
utformning. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet som bilaga 2. Jag
återkommer till lagrådets synpunkter i specialmotiveringen.

2 Bakgrund

Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, finansierar sedan den 1 juli
1985 bostadslån för ny- och ombyggnad av bostäder. Handläggnings- och
förvaltningsbestämmelser beträffande dessa lån, som fortsättningsvis kallas
SBAB-lån, finns i förordningen (1986:694) om handläggning, förvaltning,
m.m. av bostadslån och räntebidrag. Lånebesluten fattas av de statliga låne-
myndighetema, i huvudsak länsbostadsnämnderna. Lånevillkoren regleras i
avtal mellan SBAB och låntagaren, men bestäms indirekt av bestämmelser i
den nämnda förordningen. En låntagare kan enligt nuvarande bestämmelser få
räntebidrag endast om han har ett SBAB-lån och SBAB är skyldigt att lämna
de bostadslån som lånemyndighetema beslutar om.

SB AB-lånen löper med fast ränta. Räntejustering sker i princip vart femte
år. SBABs refinansiering sker på den allmänna kreditmarknaden med mot-
svarande bindningstider vad beträffar ränta.

1* Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 193

Enligt tidigare bestämmelser i förordningen (1986:694) om handläggning, Prop. 1990/91: 193
förvaltning, m.m. av bostadslån och räntebidrag kunde en låntagare avgifts-
fritt när som helst lösa in ett SBAB-lån. För lån som har betalats ut efter den
30 juni 1988 är emellertid låntagaren, om han vill lösa in lånet i förtid, skyl-
dig att betala ränteskillnadsersättning, om den ränta som har fastställts för
lånet överstiger de utlåningsräntor som gäller vid inlösentillfället. För lån som
har betalats ut efter den 15 februari 1991 gäller denna skyldighet även när
förtida inlösen sker efter uppsägning av länsbostadsnämnderna. För de äldsta
SBAB-lånen, dvs. lån utbetalade under tiden den 1 juli 1985 - den 30 juni
1988, gäller fortfarande avgiftsffihet vid förtida inlösen.

3 Ett nytt bostadsfinansieringssystem

Enligt riksdagens beslut skall ett nytt system för bostadsfinansiering införas
(prop. 1990/91:34, BoU4, rskr. 92). I huvudsak innebär detta att det nu-
varande låne- och räntebidragssystemet vid ny- och ombyggnad av bostads-
hus ersätts av ett system som bygger på att hela lånefinansieringen sker på
den allmänna kreditmarknaden och att en del av låneräntorna omfördelas över
tiden med hjälp av räntelån som också de tas upp på denna marknad. Den nu-
varande kopplingen mellan räntesubventioner och SBAB-lån upphör. SBAB
jämställs med övriga bostadsinstitut när det gäller lån för bostadsändamål.
Dess särställning som ensam långivare i säkerhetsläge mellan 70 och 100 %
av låneunderlaget upphör och SBAB skall fortsättningsvis i konkurrens med
andra bostadsinstitut lämna lån på samma villkor och utifrån samma åtagan-
den som dessa.

4 Förväntade effekter av att kopplingen
räntebidrag-SBAB-lån upphör

Som jag tidigare anfört gäller, beträffande de SBAB-lån som utbetalats t.o.m.
den 30 juni 1988, att låntagaren utan avgift när som helst kan lösa in lånet helt
eller delvis. Andra bostadsinstitut har i sina lånevillkor bestämmelser om att
låntagaren är skyldig att betala ränteskillnadsersättning vid förtida inlösen.
Därigenom skyddas bostadsinstituten mot den finansiella risk som kan uppstå
vid förtidsinlösen. Även SBAB tillämpar sådana regler för lån som har
lämnats fr.o.m. den 1 juli 1988. Ränteskillnadsersättningens storlek är
beroende av dels hur lång tid som återstår till nästa räntejusteringstillfalle,
dels skillnaden mellan den avtalade räntan och ränteläget vid den tidpunkt
förtidsinlösen sker. Skyldigheten att betala ränteskillnadsersättning bidrar
starkt till att marginalerna mellan upp- och utlåning kan hållas på en låg nivå
och har sedan länge haft stöd av riksbanken och bankinspektionen.

Benägenheten att vid fallande marknadsräntor lösa in lånet i förtid torde i
det nuvarande systemet i hög grad ha motverkats av det faktum att låntagaren,
om han löser in lånet, förlorar hela sitt räntebidrag. När räntebidragssystemet

upphör försvinner den spärren. Detta innebär att risken ökar för att de Prop. 1990/91: 193
låntagare som har möjlighet till det väljer att lösa in sina SBAB-lån om
marknadsräntorna faller.

Mot denna bakgrund har jag tagit upp frågan om ändring av villkoren för
förtida återbetalning av äldre SBAB-lån.

Riksbanken och bankinspektionen har understrukit vikten av att en ändring
kommer till stånd, som innebär att låntagare som återbetalar lån i förtid kan
åläggas att betala ränteskillnadsersättning.

5 Ändrade regler för förtida återbetalning av
SBAB-lån

Mitt förslag: Även vid förtida inlösen av SBAB-lån som har betalats
ut under tiden den 1 juli 1985 - den 30 juni 1988 skall låntagaren betala
ränteskillnadsersättning, om den ränta som har fastställts för lånet
överstiger räntan på nya lån.

Skälen för mitt förslag: Uppenbarligen kommer låntagarnas benägen-
het att i förtid lösa in de äldsta SBAB-lånen att öka efter införandet av det nya
bostadsfinansieringssystemet, om marknadsräntorna faller. Detta innebär att
SBAB utsätts för en riskexponering som saknar motsvarighet hos andra
kreditgivare. Riksdagen har beslutat att SBAB skall marknadsanpassas.
Behovet av att anpassa även villkoren för förtida inlösen till vad som gäller på
bostadslånemarknaden i övrigt har, på grund av de ändringar i förutsätt-
ningarna för SBABs verksamhet som blir en följd av det nya systemet, blivit
betydligt starkare än tidigare.

I detta sammanhang bör särskilt framhållas att det är en viktig princip i
bostadsinstitutens verksamhet att upplåning och utlåning skall vara matchade,
dvs. att medel som lånas upp mot bunden ränta för viss tid också skall lånas
ut på motsvarande villkor. På detta sätt begränsas ränterisken för bostads-
instituten och därigenom kan marginalen mellan upplånings- och utlånings-
ränta hållas lägre. Om låntagaren ges möjlighet att när som helst under löp-
tiden lösa in sina lån, utan att betala ränteskillnadsersättning, urholkas
matchningsprincipen. Detta medför att bostadsinstitutets kreditvärdighet och
därmed även upplåningskostnadema påverkas negativt, med ökade kostnader
för låntagarkollektivet som följd.

Det är alltså enligt min mening av stor allmän betydelse för inte minst lån-
tagarna själva, att alla långivare tillämpar samma villkor i fråga om förtida
återbetalning av den typ av lån det här är fråga om. Som framgått av det före-
gående, har skillnaden i villkoren mellan de aktuella SBAB-lånen och andra
motsvarande lån hittills inte utgjort någon förmån i praktiken, eftersom rätten
till räntebidrag har varit beroende av förekomsten av detta SBAB-lån. En för-
tida inlösen vid sjunkande räntor har därför inte varit något reellt alternativ för

dessa låntagare. Att införa skyldighet för de låntagare som upptagit dessa Prop. 1990/91: 193
SBAB-lån att utge ränteskillnadsersättning, när nu kopplingen mellan lån och
subventioner upphör, kan mot denna bakgrund enligt min mening inte anses
obilligt mot de berörda låntagarna och därmed inte heller anses stå i strid mot
sådana grundläggande rättsprinciper, som bör hävdas i förevarande samman-
hang. Tvärtom är det viktigt att dessa låntagare inte i framtiden ställs i en
omotiverat gynnsammare position än andra.

Jag föreslår, med hänvisning till det anförda och efter samråd med chefen
för finansdepartementet, att bestämmelser införs om skyldighet att utge ränte-
skillnadsersättning vid förtida inlösen även för de SBAB-lån som har betalats
ut före den 1 juli 1988.

6 Den författningstekniska lösningen

Mitt förslag: De nya reglema tas in i lag. Reglerna skall träda i kraft
den 1 januari 1992.

Skälen för mitt förslag: Som jag nämnt inledningsvis finns regler om
skyldighet att betala ränteskillnadsersättning vid förtida inlösen i förordningen
(1986:694) om handläggning, förvaltning, m.m. av bostadslån och ränte-
bidrag. Den ändring jag nu föreslår kommer dock att påverka redan existe-
rande civilrättsliga avtalsförhållanden. Med hänsyn härtill måste föreskrifterna
tas in i lag. I lagen (1989:567) om ändrade betalningsvillkor för vissa statliga
bostadslån m.m. finns bestämmelser som på liknande sätt delvis förändrar
villkoren för redan ingångna avtal, såvitt avser betalning av ränta och amorte-
ring för vissa statliga bostadslån. De nu föreslagna ändringarna bör utan
olägenhet kunna tas in i denna lag.

De nya reglema skall träda i kraft den 1 januari 1992.

7 Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu har sagt har inom bostadsdepartementet upprättats
förslag till lag om ändring i lagen (1989:567) om ändrade betalningsvillkor
för vissa statliga bostadslån m.m.

8 Specialmotivering

t a §

I paragrafen definieras vilka bostadslån som kommer att omfattas av de nya
bestämmelserna, nämligen sådana SBAB-lån som har betalats ut före den
1 juli 1988.

3 §

Motsvarande bestämmelser för lån som har betalats ut fr.o.m. den 1 juli 1988
finns i 30 a § förordningen (1986:694) om handläggning, förvaltning, m.m.
av bostadslån och räntebidrag. Även beträffande de äldsta SBAB-lånen
kommer, i likhet med de lån som har betalats ut under tiden den 1 juli 1988 -
den 14 februari 1991, endast lån som sägs upp av låntagaren att omfattas av
skyldigheten att betala ränteskillnadsersättning.

Lagrådet har invänt att det av det remitterade lagförslaget inte framgår hur
stor ränteskillnadsersättning som skall kunna tas ut. Jag godtar lagrådets
invändning och ansluter mig till den av lagrådet föreslagna formuleringen.
Jag vill dock betona att avsikten är, att ränteskillnadsersättningen skall beräk-
nas på samma sätt för dessa lån som för de SBAB-lån som betalats ut fr.o.m.
den 1 juli 1988.

Ikraftträdande

Lagen skall träda i kraft den 1 januari 1992. Den kommer således att gälla vid
uppsägning eller vid förtida inbetalning av lån som sker efter årsskiftet
1991/92. Som ett förtydligande i förhållande till vad jag anförde i lagråds-
remissen vill jag lägga till följande. Även om ett lån har sagts upp före ikraft-
trädandet ger lagen SBAB rätt att ta ut ränteskillnadsersättning, om betalning-
en sker efter ikrakftträdandet. Någon särskild övergångsbestämmelse bedöms
därmed inte nödvändig.

9 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att anta förslaget till lag om ändring i lagen (1989:567) om ändrade
betalningsvillkor för vissa statliga bostadslån m.m. Ärendet bör behandlas
under innevarande riksmöte.

10 Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Prop. 1990/91: 193

Det till lagrådet remitterade lagförslaget

Prop. 1990/91: 193

Bilaga 1

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1989:567) om ändrade
betalningsvillkor för vissa statliga bostadslån m.m.

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1989:567) om ändrade betalnings-
villkor för vissa statliga bostadslån m.m. skall införas två nya paragrafer, 1 a
och 3 §§, av följande lydelse.

1 a § Denna lag gäller också bostadslån som Statens Bostadsfinansierings-
aktiebolag, SBAB, har betalat ut före den 1 juli 1988.

3 § Om en låntagare säger upp ett sådant bostadslån som anges i 1 a § till
omedelbar betalning eller gör inbetalning utöver föreskriven amortering, skall
låntagaren betala ränteskillnadsersättning, om den ränta som har fastställts för
lånet överstiger SBABs upplåningsränta.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

Lagrådet

Prop. 1990/91: 193

Bilaga 2

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-04-29

Närvarande: f.d. regeringsrådet Eskil Hellner, justitierådet Fredrik Sterzel,
regeringsrådet Björn Sjöberg.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 25 april 1991 har regeringen
på hemställan av statsrådet Lönnqvist beslutat inhämta lagrådets yttrande över
förslag till lag om ändring i lagen (1989:567) om ändrade betalningsvillkor
för vissa statliga bostadslån m.m.

Förslaget har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Lilian
Wiklund.

Förslaget föranleder följande yttrande av lagrådet.

Remissens förslag går ut på att låntagare med äldre bostadslån i Statens
Bostadsfinansieringsbolag, SBAB, dvs. lån utbetalade före den 1 juli 1988,
vid förtida inlösen eller amortering skall betala ränteskillnadsersättning enligt
samma principer som avtalsmässigt gäller för nyare lån från SBAB.

Lagförslaget innebär således att i lagform införs en reglering som sätter de
gällande civilrättsliga avtalsbestämmelserna i låneförbindelsema ur spel i ett
hänseende och inför ett lagstadgat lånevillkor. Frågan om tillåtligheten av
sådan lagstiftning har tagits upp i lagrådet i samband med en tidigare om-
läggning av systemet för de statliga bostadslånen (se prop. 1988/89:89).

Lagrådet konstaterade då i sitt yttrande (se närmare prop. s. 20 ff) att enligt
konstitutionell praxis brukade iakttas som grundprincip att ny lagstiftning inte
skall rubba bestående avtals innehåll, låt vara att särskilda skäl kunde för-
anleda avsteg från grundprincipen.

I det då aktuella ärendet anförde lagrådet att det inte var de enskilda lån-
tagarnas intresse som stod i förgrunden, utan det huvudintresse som skulle
tillgodoses genom lagstiftingen var att nå fram till ett bättre organisatoriskt
system på staten-långivarens sida. Som bieffekter framstod att omläggningen
väntades leda till fördelar för låntagarkollektivet men också medföra risk för
marginella försämringar i vissa bestående låneförhållanden.

Lagrådet, som underströk att restriktivitet borde iakttas när avsteg från den
förutnämnda huvudprincipen övervägdes, fann sig kunna godta att ett sådant
avsteg gjordes i det granskade ärendet. Lagrådet anförde därvid att, förutom
den nämnda marginella innebörden av ingreppet i det civilrättsliga läget, beak-
tansvärda offentligrättsliga skäl talade för den rationalisering av låneverk-
samheten som lagförslaget väntades leda till.

I de nu aktuella ärendet är det liksom i det tidigare fråga om ett led i en
omläggning av systemet för bostadsfinansieringen. Som redovisas i remissen
medför omläggningen att den hittillsvarande kopplingen mellan räntesub-
ventionerna och SBAB-lånen upphör. Det ekonomiska hinder mot förtids-
inlösen eller förtid samortering av lånet, som den samtidiga förlusten av ränte-

subventionen hittills inneburit, försvinner härigenom. 1 ett läge med sjunkan-
de låneräntor kan alltså efter omläggningen en sådan förtidsåterbetalning bli
intressant för låntagare hos SBAB med äldre lån, i motsats till vad som gäller
för övriga låntagare hos SBAB och andra hypoteksinstitut, vilka är bundna av
lånevillkor om ränteskillnadsersättning vid förtidsåterbetalning. Situationen
medför en finansiell risk för SBAB och systemet för bostadsfinansieringen.

Mot den här tecknade bakgrunden kan den föreslagna regeln inte betraktas
som en försämring i de berörda låntagarnas nuvarande rättsläge och måste å
andra sidan anses som en nödvändig detalj i omläggningen av bostadsfinan-
sieringen. Det föreslagna avsteget från huvudregeln bör därför godtas.

Beträffande utformningen av lagförslaget vill lagrådet framhålla att avfatt-
ningen av 3 § blivit svårtolkad. Dessutom saknas en regel om hur stor ränte-
skillnadsersättning som skall kunna tas ut. Lagrådet föreslår därför att 3 §
ges följande lydelse:

”Om en låntagare säger upp ett sådant bostadslån som anges i 1 a § till
omedelbar inbetalning eller gör inbetalning utöver föreskriven amortering, har
SBAB rätt att av låntagaren ta ut ersättning för skillnaden mellan räntan på
lånet och räntan på nya lån.”

Prop. 1990/91: 193

Bilaga 2

10

gotab 98624, Stockholm 1991