om ändrade tillståndsregler för personaladministrativa personregister

Proposition 1991/92:126

Regeringens proposition
1991/92:126

om ändrade tillståndsregler för
personaladministrativa personregister

Prop.

1991/92:126

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifo-
gade utdrag ur regeringsprotokollet den 5 mars 1992.

På regeringens vägnar

Bengt Westerberg

Reidunn Laurén

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till en ändring i datalagen (1973:289) som
innebär att arbetsgivare utan tillstånd från datainspektionen skall kunna an-
vända ADB-baserade löne- och personaladministrativa register för att be-
döma när en rehabiliteringsutredning enligt lagen (1962:381) om allmän för-
säkring skall påbörjas.

Lagändringen avses träda i kraft den 1 juli 1992.

1 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 126

Propositionens lagförslag                               Prop. 1991/92:126

Förslag till

Lag om ändring i datalagen (1973:289)

Härigenom föreskrivs att 2a § datalagen (1973:289)’ skall ha följande ly-

delse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2a §

Tillstånd av datainspektionen behövs inte för personregister vars inrät-
tande beslutas av riksdagen eller regeringen. Innan sådant beslut fattas skall
dock yttrande inhämtas från datainspektionen i fråga om register som skall
innehålla uppgifter som avses i 2§ andra stycket.

Tillstånd behövs inte heller för personregister som har tagits emot för för-
varing av en arkivmyndighet.

Utan hinder av 2 § andra stycket 1 får

1. sammanslutningar inrätta och föra personregister som innehåller så-
dana uppgifter om medlemmars politiska uppfattning, religiösa tro eller
övertygelse i övrigt som utgör grunden för medlemskapet i sammanslut-
ningen,

2. myndigheter inom hälso- och sjukvården för vård- eller behandlingsän-
damål inrätta och föra personregister som innehåller uppgifter om någons
sjukdom eller hälsotillstånd i övrigt,

3. myndigheter inom socialtjänsten inrätta och föra personregister som in-
nehåller uppgifter om att någon fått ekonomisk hjälp eller vård inom social-
tjänsten,

4. läkare och tandläkare inrätta 4. läkare och tandläkare inrätta

och föra personregister som innehål-
ler sådana uppgifter om någons
sjukdom eller hälsotillstånd i övrigt
som de har erfarit i sin yrkesverk-
samhet.

och föra personregister som innehål-
ler sådana uppgifter om någons
sjukdom eller hälsotillstånd i övrigt
som de har erfarit i sin yrkesverk-
samhet,

5. arbetsgivare inrätta och föra
personregister för löne- och perso-
naladministrativa ändamål, som in-
nehåller sådana uppgifter om arbets-
tagares sjukdom som avser tid för
sjukfrånvaro.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992. Den nya bestämmelsen skall även
tillämpas på sådana personregister för löne- och personaladministrativa än-
damål som inrättats före ikraftträdandet.

Lagen omtryckt 1982:446

J ustitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 1992

Prop. 1991/92:126

Närvarande: statsrådet B. Westerberg, ordförande, och statsråden Frig-
gebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkel-
spiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lund-
gren, Unckel, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Laurén

Proposition om ändrade tillståndsregler för
personaladministrativa personregister

1 Inledning

Från den 1 januari 1992 har arbetsgivarens skyldigheter i samband med ar-
betstagares sjukdom utvidgats. Enligt lagen (1991:1047) om sjuklön är ar-
betsgivaren skyldig att under de första 14 dagarna av en arbetstagares sjuk-
period betala s.k. sjuklön. Den nya lagen innebär att arbetstagaren sjukan-
mäler sig hos arbetsgivaren, som i sin tur har rapporteringsskyldighet till för-
säkringskassan.

Genom ändringar i lagen (1962:381) om allmän försäkring infördes samti-
digt regler om arbetslivsinriktad rehabilitering och om ersättning vid sådan
rehabilitering. Ändringarna innebär att arbetsgivaren fått ett ökat ansvar för
de anställdas rehabilitering.

Datainspektionen har i en framställning till regeringen föreslagit en änd-
ring i datalagen (1973:289) som undantar arbetsgivarnas personregister för
löne- och personaladministrativa ändamål från tillståndsplikt även i de fall
arbetsgivaren använder tidsuppgifter om arbetstagares sjukfrånvaro i regist-
ren för att bedöma om en rehabiliteringsutredning enligt lagen om allmän
försäkring skall påbörjas. Framställningens lagförslag bör fogas till protokol-
let i detta ärende som bilaga 1.

Framställningen har remissbehandlats. Yttranden har avgivits av justitie-
ombudsmannen Ragnemalm (JO), justitiekanslern (JK), Malmö tingsrätt,
kammarrätten i Sundsvall, riksförsäkringsverket, Försäkringskasseförbun-
det, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Företagarnas riksor-
ganisation, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademi-
kers centralorganisation (SACO), Landsorganisationen i Sverige (LO),
Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och Företagens uppgiftslämnardele-
gation. Remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr 91-
3903).

Regeringen beslutade den 20 februari 1992 att inhämta lagrådets yttrande
över ett förslag till ändring i datalagen vilket upprättats på grundval av data-
inspektionens framställning. Det förslag som remitterats till lagrådet bör fo-
gas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Lagrådet har i princip godtagit förslaget men föreslagit ändringar av lag- Prop. 1991/92:126
teknisk natur. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet som bilaga 3.

2 Bakgrund

2.1 Nuvarande ordning

Datalagen (1973:289, omtryckt 1982:446, ändrad senast 1991:1958) syftar till
att skydda den enskilde mot sådant intrång i den personliga integriteten som
kan bli följden av att personuppgifter registreras med hjälp av ADB. Genom
ändringar i datalagen den 1 juli 1982 (prop. 1981/82:189, KU 33, rskr. 349,
SFS 1982:446) slopades det generella tillståndskravet för att inrätta och föra
personregister med hjälp av ADB. I stället infördes en skyldighet för dem
som vill föra personregister att anmäla dessa till datainspektionen för att få
licens. Tillståndskravet begränsades till register som innehåller uppgifter av
känslig art, avser personer som saknar anknytning till den registeransvarige
eller uppgifter som hämtas från annat personregister. Ett exempel på när an-
knytning anses föreligga mellan den registeransvarige och den registrerade
är anställning. Detta innebär att arbetsgivares personregister över sina an-
ställda i stor utsträckning undantogs från det tillståndskrav som tidigare
gällde.

De flesta arbetsgivare torde föra någon form av löne- och personalregister
för att sköta administrationen av arbetstagarnas löner och andra anställnings
förmåner. Registreringen kan då ske på olika sätt. Löne- och personalregis-
ter kan bestå av ett sammanhängande register eller av flera delregister, som
tillsammans bildar det personregister som förs i arbetsgivarens verksamhet
för löne- och personaladministration. Registreringen kan skötas manuellt el-
ler med hjälp av ADB. I den mån registreringen görs med hjälp av ADB är
datalagens regler tillämpliga, eftersom registren så gott som undantagslöst
torde vara att anse som personregister i datalagens mening.

Innehållet i registren kan variera beroende på förhållandena i de olika
verksamheter, där sådana register förs. Gemensamt för många löne- och per-
sonalregister är dock att de innehåller uppgifter som direkt berör förhållan-
det mellan arbetsgivaren och hans anställda och att uppgifterna inte är av
särskilt integritetskänslig natur. Detta gäller bl.a. uppgifter för beräkning,
redovisning och utbetalning av lön och andra förmåner eller motsvarande,
t.ex. rätt till sjuklön, semester eller pension samt för framställning av med-
delanden eller underlag för meddelanden, vilka arbetsgivaren är skyldig att
lämna enligt författning, kollektivavta] eller andra avtal med arbetstagarna.

Registrering i anställningsförhållanden är inte särreglerad i datalagen.
Merparten av de löne- och personalregister arbetsgivare för närvarande för
med hjälp av ADB och som innehåller uppgifter om arbetstagarna torde
vara sådana register som på grund av innehållet i 2 § andra stycket 3 datala-
gen får föras utan tillstånd. De flesta löne- och personalregister är alltså san-
nolikt av det slaget att de får föras med stöd av enbart licens.

Utöver licens krävs dock tillstånd enligt 2§ andra stycket datalagen bl.a.
om ett register skall innehålla känsliga uppgifter såsom uppgifter om sjuk-

dom eller hälsotillstånd. Tillstånd att inrätta och föra ett personregister som Prop. 1991/92:126
skall innehålla sådana uppgifter får endast ges om särskilda skäl föreligger
(4§ andra stycket datalagen).

Löne- och personalregister är normalt inte av den arten att de anses till-
ståndspliktiga på den nu angivna grunden. Registren innehåller visserligen
uppgifter om tidpunkten för arbetstagarnas sjukfrånvaro. Dessa uppgifter
används emellertid endast i löneadministrativt syfte. Enligt den praxis som
utbildats betraktas därför inte en sådan uppgift som en uppgift om den regi-
strerades sjukdom och hälsotillstånd utan som en frånvarouppgift som be-
hövs för löne- och sjuklöneberäkning.

2.2 Ny lagstiftning om arbetstagares sjukdomsfall m.m.

Sjuklön

Lagen (1991:1047) om sjuklön, som trädde i kraft den 1 januari 1992, skall
utgöra grunden för sjukersättning framför allt vid korta sjukdomsfall (prop.
1990/91:181, SfU18, rskr. 372). Enligt lagen ges arbetstagare en lagstadgad
rätt att under de första 14 dagarna av varje sjukdomsfall (sjuklöneperioden)
behålla viss del av den lön och andra anställningsförmåner, som han skulle
ha fått, om han fullgjort sina arbetsuppgifter. Andelen skall vara 75 % av de
första tre dagarna med sjuklön och 90 % återstående dagar av sjuklöneperio-
den. Arbetstagarnas rätt till sjuklön bygger på att anmälan av sjukdomsfallet
görs hos arbetsgivaren. Denna skall i sin tur till försäkringskassan anmäla
sjukdomsfall som har givit arbetstagare hos honom rätt till sjuklön och som
fortsätter efter sjuklöneperiodens utgång. Vidare skall arbetsgivaren lämna
uppgift till försäkringskassan - eller under vissa förutsättningar till riksför-
säkringsverket - om sjukdomsfall som föranlett sjuklön.

Rehabilitering

Genom en ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL), som
trädde i kraft den 1 januari 1992, infördes regler om ansvar för arbetslivsin-
riktad rehabilitering och om ekonomisk ersättning vid sådan rehabilitering
(prop. 1990/91:141, SfU16, rskr. 303, SFS 1991:1040). Innebörden är att ar-
betsgivaren fått ett ökat ansvar för de anställdas rehabilitering.

Arbetsgivaren svarar för att behovet av rehabiliteringsåtgärder utreds när
den anställde på grund av sjukdom har varit borta från arbetet längre än fyra
veckor i följd, när den anställde haft upprepade korta sjukdomsfall eller när
den anställde själv begär det (22 kap. 3 § andra stycket AFL). En sådan reha-
biliteringsutredning skall ske i samråd med den anställde. Utredningen skall
inom viss tid tillställas försäkringskassan. Arbetsgivaren svarar vidare för att
sådana arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder vidtas som kan genomfö-
ras inom eller i anslutning till den egna verksamheten. Inriktningen skall där-
vid vara att den anställde skall beredas fortsatt arbete hos arbetsgivaren och
att andra alternativ prövas först när dennes åtgärder är uttömda. Föredra-
gande statsrådet underströk i propositionen vikten av att arbetsgivaren har
en ändamålsenlig organisation för rehabiliteringsarbetet och ett system för
att tidigt fånga upp behovet av rehabilitering (prop. 1990/91:141 s. 42).

Även i arbetsmiljölagen (1977:1160) har ändringar gjorts som kan påverka
arbetsgivaren i nu berörda avseenden. Enligt ändringar i lagen, som trädde
i kraft den 1 juli 1991, har arbetsgivaren en skyldighet att systematiskt pla-
nera, leda och kontrollera arbetsmiljön, att utreda arbetsskador och vidta de
åtgärder som behövs för att följa upp dessa och att upprätta handlingsplaner
för de åtgärder som inte kan vidtas genast (prop. 1990/91:140, AU22, rskr.
302, SFS 1991:677). Vidare infördes en skyldighet för arbetsgivaren att se till
att en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliterings-
verksamhet bedrivs på arbetsstället.

2.3 Datainspektionens framställning

I sin framställning anför datainspektionen att ändringen i lagen om allmän
försäkring, varigenom arbetsgivarna ålagts ett ansvar för att behovet av re-
habilitering av arbetstagare utreds, med största sannolikhet kommer att
medföra att arbetsgivarna vill använda de personregister de redan för i sin
löne- och personaladministrativa verksamhet bl.a. för att ta fram uppgifter
om de är skyldiga att påbörja en rehabiliteringsutredning. En sådan använd-
ning av registren innebär att dessa blir tillståndspliktiga och inspektionen
förväntar sig därför ett stort antal ansökningar från arbetsgivare om tillstånd
att få använda sina löne- och personalregister även för detta ändamål. Data-
inspektionen har gjort den bedömningen att tillstånd undantagslöst skulle
beviljas för denna typ av register. Handläggningen av tillståndsansökning-
arna hos inspektionen skulle komma att ta i anspråk en avsevärd del av de
resurser som nu används för andra arbetsuppgifter som är till större nytta
för integritetsskyddet. I framställningen föreslås därför att en ändring görs i
datalagen som undantar arbetsgivares löne- och personalregister från till-
ståndsplikt även när de används för ifrågavarande ändamål. Jag återkommer
till denna fråga under avsnitt 3.

Datainspektionen har i sin framställning även tagit upp frågan om bestäm-
melserna i den nya lagen om sjuklön kommer att medföra några föränd-
ringar i arbetsgivares användning av löne- och personalregistren. Enligt in-
spektionen innebär de nya bestämmelserna inte att arbetsgivaren behöver
registrera fler uppgifter eller uppgifter av annan art än vad som redan sker.
Lagens regler medför inte heller att arbetsgivaren behöver använda de regi-
strerade uppgifterna för andra ändamål än hittills. Den omständigheten att
arbetsgivaren enligt 12 § lagen om sjuklön är skyldig att anmäla sjukdomsfall
till försäkringskassan eller att lämna uppgift om sjukdomsfall till riksförsäk-
ringsverket påverkar enligt inspektionen inte frågan om tillståndsplikt för re-
gistren.

Prop. 1991/92:126

3 Föredragandens överväganden

Prop. 1991/92:126

Mitt förslag: Datalagen ändras så att tillstånd från datainspektionen
inte längre skall krävas för att en arbetsgivare skall kunna använda
tidsuppgifter om anställdas sjukfrånvaro i ADB-baserade löne- och
personalregister för att bedöma när en rehabiliteringsutredning enligt
lagen om allmän försäkring skall påbörjas.

Framställningen från datainspektionen överensstämmer i princip med mitt
förslag.

Remissinstanserna: Alla remissinstanser har tillstyrkt eller inte haft något
att invända mot förslaget. JO, som i sak inte har något att erinra mot försla-
get, föreslår att lagtexten får en annan utformning som bättre ansluter sig
till konstruktionen av bestämmelsen i övrigt. Malmö tingsrätt anser att en
särskild övergångsbestämmelse bör övervägas för de fall där datainspektio-
nen redan beviljat tillstånd för arbetsgivaren att använda sitt löne- och perso-
nalregister för visst rehabiliteringsändamål. Kammarrätten i Sundsvall ifrå-
gasätter om inte regleringen bör utformas så att det klart framgår av datala-
gen att tillstånd inte behövs för ifrågavarande register vare sig de skall använ-
das i löneadministrativt syfte eller för att tjäna som underlag för att arbetsgi-
varen skall kunna fullgöra sitt rehabiliteringsansvar. SACO förutsätter att
datainspektionen i lämplig form aktualiserar sin information till arbetsgi-
varna om att dessa bör informera de anställda om sina personregister och
det huvudsakliga ändamålet med dessa. LO framför liknande synpunkter.
Företagens uppgiftslämnardelegation och Företagarnas riksorganisation till-
styrker förslaget mot bakgrund av de skyldigheter som ålagts företagen en-
ligt lagen om allmän försäkring. SAF anför liknande synpunkter som Företa-
gens uppgiftslämnardelegation.

Skälen för mitt förslag: Som jag tidigare nämnt torde merparten av de
löne- och personalregister arbetsgivare för närvarande för med hjälp av
ADB kunna föras utan tillstånd av datainspektionen. Dessa register innehål-
ler normalt bl.a. uppgifter om tidpunkter beträffande arbetstagarnas sjuk-
frånvaro för att arbetsgivaren på ett riktigt sätt skall kunna beräkna de eko-
nomiska konsekvenserna, t.ex. i form av löneavdrag. Då dessa uppgifter för
närvarande används i löneadministrativt syfte och inte för att skapa en bild
av den registrerades hälsotillstånd, anses de av datainspektionen inte som
sådana uppgifter om den registrerades sjukdom eller hälsotillstånd som en-
ligt 2 § andra stycket 1 datalagen jämfört med 4§ andra stycket gör ett per-
sonregister tillståndspliktigt.

Enligt datainspektionen innebär inte heller de bestämmelser som gäller
huvudsakligen inom den offentliga sektorn om s.k. arbetsgivarinträde och
enligt vilka bestämmelser arbetsgivare redan nu betalar ut sjuklön till sina
arbetstagare, att tillståndsplikt inträder för den registrering om sjukfrånva-
ron som arbetsgivarna gör för administrativa ändamål.

De nya bestämmelserna om arbetsgivares rehabiliteringsansvar i lagen om
allmän försäkring innebär i och för sig inte att personregistren behöver till-

föras några nya uppgifter eller uppgifter av annan art. Däremot skulle en
användning av löne- och personalregistren för att ta fram uppgifter om att
arbetsgivaren är skyldig att påbölja en rehabiliteringsutredning kunna sägas
innebära att ändamålet med registren ändras. Ändamålet med att lagra upp-
gifter om tidpunkter för sjukfrånvaro blir då inte längre enbart en fråga om
löneadministration. Uppgifterna får genom den nya användningen ett nytt
syfte, nämligen att söka fram eventuella rehabiliteringsfall och skulle på
grund därav kunna anses vara uppgifter inte endast om frånvaro från arbetet
utan även om arbetstagares hälsotillstånd. En sådan användning av registren
skulle med det synsätt som ligger bakom den nuvarande lagtillämpningen
göra att de blir tillståndspliktiga enligt 2§ andra stycket 1 datalagen. Enligt
4 § andra stycket datalagen krävs i så fall särskilda skäl för att datainspektio-
nen skall ge tillstånd för ett sådant register.

Den nya användningen av tidsuppgifter för arbetstagares sjukfrånvaro in-
nebär visserligen att uppgifter med större fog skulle kunna anses vara sådana
som nämns i 4 § andra stycket datalagen, men uppgifterna kan ändå inte sä-
gas vara av särskilt integritetskänsligt slag, eftersom de endast skall kunna
utnyttjas för att se om det finns anledning att utreda om ett faktiskt
rehabiliteringsbehov föreligger eller inte. Med hänsyn till den nya lagstift-
ningen om arbetsgivares rehabiliteringsansvar och de överväganden som lett
fram till denna anser jag i likhet med datainspektionen att datalagens krav
på särskilda skäl för tillstånd skulle anses vara uppfyllda, om registren faller
under tillståndsplikten.

Som jag tidigare har nämnt har datainspektionens förslag fått ett enbart
positivt mottagande av remissinstanserna. Jag anser därför i likhet med re-
missinstanserna att det finns skäl att justera datalagen så att det slås fast att
arbetsgivarna utan tillstånd kan använda tidsuppgifter om arbetstagares
sjukfrånvaro i sina löne- och personalregister för ifrågavarande ändamål.
Regleringen bör ges formen av ett undantag från tillståndsplikten genom en
ny femte punkt i 2a § tredje stycket.

Lagrådet har föreslagit att undantaget i datalagen bör utformas så att det
framgår att en arbetsgivare utan tillstånd får inrätta och föra personregister
för löne- och personaladministrativa ändamål, såvida registret inte innehål-
ler andra uppgifter om en arbetstagares sjukdom än tidsuppgifter om hans
sjukfrånvaro. Denna formulering passar enligt lagrådet bättre in i lagens sys-
tematik och den tar även hänsyn till att undantagen från tillståndsplikten i
2a § tredje stycket har sin utgångspunkt i vad ett personregister innehåller.

Jag godtar med viss justering lagrådets förslag till formulering. Med denna
utformning av lagtexten uppstår inte, som JO påtalat, några tvivelsmål om
att en arbetsgivare utan tillstånd får inrätta och föra ett löne- och personalre-
gister i syfte att redan från böljan använda registret för att fullgöra sitt reha-
biliteringsutredningsansvar. Den föreslagna utformningen av lagtexten till-
godoser även uppfattningen hos kammarrätten i Sundsvall, nämligen att det
bör framgå av datalagen att tillstånd inte behövs för att registrera tidsuppgif-
ter om arbetstagares sjukdom vare sig uppgifterna används i löneadministra-
tivt syfte eller för att tjäna som underlag för att arbetsgivaren skall kunna
fullgöra sitt rehabiliteringsansvar.

En negativ effekt som slopandet av tillståndskravet skulle kunna medföra

Prop. 1991/92:126

är att datainspektionen inte har möjlighet att med stöd av 6 § datalagen med-
dela särskilda föreskrifter för den registeransvarige. Datainspektionen har
emellertid i sin framställning anfört att de föreskrifter som skulle kunna
komma i fråga i ett tillståndsbeslut är bestämmelser om ADB-säkerhet och
information till arbetstagarna. Inspektionen uppger att den normalt inte
meddelar några föreskrifter i dessa frågor utan i stället hänvisar till sina all-
männa råd om ADB-säkerhet. Enligt min mening utgör därför avsaknaden
av möjligheten att meddela särskilda föreskrifter för registren inte något hin-
der mot att göra undantag från tillståndskravet.

Enligt vad jag erfarit har datainspektionen nyligen beslutat utfärda all-
männa råd om tillståndsfria personregister med uppgifter om arbetstagare.
Den av SACO och LO väckta frågan om vikten av att arbetsgivarna lämnar
arbetstagarna information om personregistren och om registrens huvudsak-
liga innehåll behandlas i dessa allmänna råd.

Jag vill poängtera att den föreslagna ändringen i datalagen inte medför
att arbetsgivaren får registrera andra uppgifter än vad som hittills gällt vid
användningen av sitt tillståndsfria löne- och personalregister. Lagändringen
innebär bara att den nya användningen av tidsuppgifter om arbetstagares
sjukfrånvaro inte längre omfattas av tillståndsplikt.

I den mån en arbetsgivare vill tillföra registren uppgifter om hälso- eller
sjukdomstillstånd, såsom t.ex. diagnosuppgifter, blir registren även fortsätt-
ningsvis tillståndspliktiga och arbetsgivaren måste söka tillstånd för registre-
ringen hos datainspektionen.

Exempelvis kan en arbetsgivare i löne- och personalregistret vilja föra in
de nya uppgifter som kommer fram vid rehabiliteringsutredningen om ar-
betstagaren. Det kan vara uppgifter som arbetsgivaren finner anledning att
dokumentera som underlag för rehabiliteringsutredningen, uppgifter om ut-
redningen liksom om de åtgärder denna resulterat i. Dessa uppgifter får då
antas bli uppgifter om diagnos, vidtagna rehabiliteringsåtgärder, åtgärdernas
resultat och liknande. Uppgifterna är av den arten att de uppenbarligen är
att anse som sådana uppgifter om arbetstagares sjukdom eller hälsotillstånd
som inte gäller tidpunkter för sjukfrånvaro, vilket medför att de inte får regi-
streras utan tillstånd enligt datalagen. Tillståndsplikt inträder även i de fall
när sådana känsliga uppgifter i och för sig hålls utanför löne- och personalre-
gistren men någon uppgift eller markering tillförs registren som utvisar att
arbetstagaren uppfyller kriterierna för rehabiliteringsutredning eller att frå-
gan om en sådan utredning väckts.

Malmö tingsrätt har ifrågasatt om det inte behövs en särskild övergångsbe-
stämmelse i de fall datainspektionen före lagändringen meddelat tillstånd att
använda ett personaladministrativt register för ifrågavarande ändamål och
förenat tillståndsbeslutet med särskilda föreskrifter. Som jag tidigare nämnt
har datainspektionen i sin framställning uppgivit att den i dessa tillståndsbe-
slut inte brukar meddela några föreskrifter enligt 6 § datalagen, utan i stället
hänvisar till de allmänna råd som finns. Något skäl att införa en övergångsbe-
stämmelse av den nämnda anledningen torde därför inte föreligga.

Däremot bör den av mig föreslagna lagtexten för tydlighetens skull kom-
pletteras med en övergångsbestämmelse som klargör att det föreslagna un-
dantaget från tillståndsplikt även omfattar de personregister för löne- och

Prop. 1991/92:126

personaladministrativa ändamål som inrättats före lagändringens ikraftträ- Prop. 1991/92:126
dande.

Datainspektionen har, som jag tidigare nämnt under avsnitt 2.3, i sin fram-
ställning anfört att bestämmelserna i lagen om sjuklön inte innebär att ar-
betsgivaren behöver använda sitt löne- och personaladministrativa personre-
gister för nya ändamål eller att arbetsgivaren behöver registrera andra upp-
gifter eller uppgifter av annan art än tidigare. Den omständigheten att ar-
betsgivaren enligt lagen om sjuklön är skyldig att rapportera sjukdomsfall
till försäkringskassan och riksförsäkringsverket påverkar enligt inspektionen
inte frågan om tillståndsplikt för registren. Remissinstanserna har inte haft
något att erinra mot dessa bedömningar av datainspektionen. Jag har heller
inget att tillägga i denna del.

4 Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu anfört har inom justitiedepartementet upprättats
förslag till lag om ändring i datalagen (1973:289).

Förslaget har granskats av lagrådet.

5 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget till lag om
ändring i datalagen (1973:298).

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden
har lagt fram.

10

Datainspektionens lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i datalagen (1973:289)

Härigenom föreskrivs att 2a § datalagen (1973:289)2 skall ha följande ly-
delse.

Prop. 1991/92:126

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2a §

Tillstånd av datainspektionen behövs inte för personregister vars inrät-
tande beslutas av riksdagen eller regeringen. Innan sådant beslut fattas skall
dock yttrande inhämtas från datainspektionen i fråga om register som skall
innehålla uppgifter som avses i 2 § andra stycket.

Tillstånd behövs inte heller för personregister som har tagits emot för för-
varing av en arkivmyndighet.

Utan hinder av 2 § andra stycket 1 får

1. sammanslutningar inrätta och föra personregister som innehåller så-
dana uppgifter om medlemmars politiska uppfattning, religiösa tro eller
övertygelse i övrigt som utgör grunden för medlemskapet i sammanslut-
ningen,

2. myndigheter inom hälso- och sjukvården förvård- eller behandlingsän-
damål inrätta och föra personregister som innehåller uppgifter om någons
sjukdom eller hälsotillstånd i övrigt,

3. myndigheter inom socialtjänsten inrätta och föra personregister som in-
nehåller uppgifter om att någon fått ekonomisk hjälp eller vård inom social-
tjänsten,

4. läkare och tandläkare inrätta och föra personregister som innehåller så-
dana uppgifter om någons sjukdom eller hälsotillstånd i övrigt som de har
erfarit i sin yrkesverksamhet,

5. arbetsgivare använda personre-
gister som förs för löne- och perso-
naladministrativa ändamål för att ta
fram sådana tidsuppgifter om arbets-
tagares sjukfrånvaro som behövs
som underlag för att arbetsgivaren
skall kunna fullgöra sitt rehabilite-
ringsutredningsansvar enligt 22 kap.
3§ andra stycket lagen (1962:381)
om allmän försäkring.

Denna lag träder i kraft...

2 Lagen omtryckt 1982:446

11

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i datalagen (1973:289)

Härigenom föreskrivs att 2a § datalagen (1973:289)' skall ha följande ly-
delse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1991/92:126

Bilaga 2

2a §

Tillstånd av datainspektionen behövs inte för personregister vars inrät-
tande beslutas av riksdagen eller regeringen. Innan sådant beslut fattas skall
dock yttrande inhämtas från datainspektionen i fråga om register som skall
innehålla uppgifter som avses i 2 § andra stycket.

Tillstånd behövs inte heller för personregister som har tagits emot för för-
varing av en arkivmyndighet.

Utan hinder av 2 § andra stycket 1 får

1. sammanslutningar inrätta och föra personregister som innehåller så-
dana uppgifter om medlemmars politiska uppfattning, religiösa tro eller
övertygelse i övrigt som utgör grunden för medlemskapet i sammanslut-
ningen,

2. myndigheter inom hälso- och sjukvården för vård- eller behandlingsän-
damål inrätta och föra personregister som innehåller uppgifter om någons
sjukdom eller hälsotillstånd i övrigt,

3. myndigheter inom socialtjänsten inrätta och föra personregister som in-
nehåller uppgifter om att någon fått ekonomisk hjälp eller vård inom social-
tjänsten,

4. läkare och tandläkare inrätta
och föra personregister som innehål-
ler sådana uppgifter om någons
sjukdom eller hälsotillstånd i övrigt
som de har erfarit i sin yrkesverk-
samhet.

4. läkare och tandläkare inrätta
och föra personregister som innehål-
ler sådana uppgifter om någons
sjukdom eller hälsotillstånd i övrigt
som de har erfarit i sin yrkesverk-
samhet,

5. arbetsgivare inrätta och föra
personregister för löne- och perso-
naladministrativa ändamål, även då
användningen innefattar att sådana
tidsuppgifter om arbetstagarens sjuk-
frånvaro tas fram som behövs för att
arbetsgivaren skall kunna avgöra om
han skall påbörja en rehabiliterings-
utredning enligt 22 kap. 3§ andra
stycket lagen (1962:381) om allmän
försäkring.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992. Den nya bestämmelsen skall till-
lämpas även på sådana personregister för löne- och personaladministrativa
ändamål som inrättats före ikraftträdandet.

1 Lagen omtryckt 1982:446

12

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-02-24

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Hans-Gunnar
Solerud, regeringsrådet Anders Swartling.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 20 februari 1992 har rege-
ringen på hemställan av statsrådet Laurén beslutat inhämta lagrådets ytt-
rande över förslag till lag om ändring i datalagen (1973:289).

Förslaget har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Erik Görans-
son.

Förslaget föranleder följande yttrande av lagrådet:

Genom det remitterade förslaget till lagtext avses att göra ett undantag från
vad som eljest skulle gälla enligt bestämmelsen i 2 § andra stycket 1 i datala-
gen. Denna bestämmelse har sin utgångspunkt i vad ett personregister inne-
håller. Det nu föreslagna undantaget bestäms däremot av registrets använd-
ning. Enligt vad som framgår av remissprotokollet har det redan ansetts att
personregister med sådant innehåll som nu är i fråga i och för sig faller utan-
för det tillståndstvång som följer av 2§ andra stycket 1. Med hänsyn härtill
och för att bättre anpassa det nu föreslagna undantaget till lagens systematik
föreslår lagrådet att den nya punkten 5 i 2a § tredje stycket får nedan angi-
ven lydelse. Vad gäller ifrågavarande uppgifter för annan användning än den
som nu är aktuell innebär den av lagrådet föreslagna lydelsen snarast en ko-
difiering av vad som redan ansetts gälla.

”5. arbetsgivare inrätta och föra personregister för löne- och personaladmi-
nistrativa ändamål, såvida registret inte innehåller andra uppgifter om en ar-
betstagares sjukdom än tidsuppgifter om hans sjukfrånvaro.”

Prop. 1991/92:126

Bilaga 3

13

Innehåll

Prop. 1991/92:126

Propositionens huvudsakliga innehåll......................... 1

Propositionens lagförslag.................................... 2

Utdrag ur protokoll från regeringssammanträde den 5 mars 1992.      3

1   Inledning............................................. 3

2   Bakgrund............................................. 4

2.1 Nuvarande ordning................................ 4

2.2 Ny lagstiftning om arbetstagares sjukdomsfall m.m.....       5

2.3 Datainspektionens framställning..................... 6

3   Föredragandens överväganden........................... 7

4   Upprättat lagförslag.................................... 10

5   Hemställan............................................ 10

6   Beslut................................................ 10

Bilagal Datainspektionens lagförslag......................... 11

Bilaga 2 Lagrådsremissens lagförslag.......................... 12

Bilaga 3 Lagrådets yttrande................................. 13

14

gotab 41007, Stockholm 1992