Ändrad valkretsindelning i Malmöhus län

Proposition 1992/93:163

Regeringens proposition

1992/93:163

Ändrad valkretsindelning i Malmöhus län

Prop.

1992/93:163

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Vid regeringssammanträdet har statsrådet Laurén varit föredragande.

Stockholm den 17 december 1992

På regeringens vägnar

Carl Bildt

Reidunn Laurén

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att Malmöhus län delas in i tre geografiskt
sammanhängande valkretsar för val till riksdagen. Länet är f.n. indelat
i två valkretsar, nämligen fyrstadskretsen (Malmö, Helsingborgs,
Landskrona och Lunds kommuner) och Malmöhus läns valkrets (resten
av länet). Den nya valkretsindelningen är avsedd att tillämpas första
gången vid riksdagsvalet år 1994.

1 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 163.

Innehållsförteckning

Prop. 1992/93:163

Propositionens huvudsakliga innehåll .................................... 1

1 Ärendet och dess beredning ............................................. 3

2 Utredningsförslaget (Ds Ju 1980:3) .................................... 4

3 Remissyttrandena.......................................................... 6

4 Frågans fortsatta behandling ............................................. 7

5 Regeringens ställningstagande ........................................... 8

6 Upprättat lagförslag ....................................................... 9

7 Ärendet till riksdagen ................................................... 9

Propositionens lagförslag ................................................... 10

Bilaga 1 Karta Malmöhus län............................................ 12

Bilaga 2 Utdrag ur regeringsprotokoll den 17 december 1992 ...... 13

Regeringens proposition

Ändrad valkretsindelning i Malmöhus län

1 Ärendet och dess beredning

Nuvarande regler

De grundläggande reglerna om val till riksdagen finns i 3 kap.
regeringsformen. Där föreskrivs bl.a. att riksdagen består av en kammare
med 349 ledamöter som utses genom fria, hemliga och direkta val. För
val till riksdagen är riket indelat i valkretsar. Mandaten i riksdagen är
310 fasta valkretsmandat och 39 utjämningsmandat.

Indelningen i valkretsar för val till riksdagen regleras i 2 kap. 1 §
vallagen (1972:620, omtryckt 1991:95). Landet indelas i 28 valkretsar.
1 de flesta fall utgör länet en valkrets. Ett undantag från denna regel
gäller emellertid Malmöhus län som delas i två valkretsar. Den ena
valkretsen bildas av Malmö, Helsingborgs, Landskrona och Lunds
kommuner (fyrstadskretsen) och den andra av Malmöhus län med
undantag av fyrstadskretsen (länsvalkretsen). Bland undantagen märks
vidare Stockholms och Göteborgs kommuner som utgör egna valkretsar
inom respektive län samt Älvsborgs län som bildar två valkretsar. Alla
valkretsar i landet utom de två i Malmöhus län utgörs av geografiskt
sammanhängande områden.

Inför varje riksdagsval fördelas de fasta valkretsmandaten mellan
valkretsarna. Detta görs på grundval av en beräkning av förhållandet
mellan antalet röstberättigade i varje valkrets och antalet röstberättigade
i hela landet. Efter valet fördelas de fasta mandaten i varje valkrets pro-
portionellt mellan partierna efter deras röstetal i valkretsen.

Utjämningsmandaten fördelas i princip så att mandatfördelningen
mellan partierna i riksdagen blir proportionell mot partiernas röstetal i
hela landet.

Den indelning i valkretsar som i allt väsentligt fortfarande är gällande
kom till år 1921. Oenighet rådde i riksdagen bl.a. om hur Malmöhus län
skulle indelas i valkretsar. Det förslag som slutligen kom att få majoritet
i båda kamrarna var ett kompromissförslag som innebar att Malmö,
Helsingborg, Landskrona och Lund skulle bilda en valkrets och länet i
övrigt en valkrets. På så sätt bildades fyrstadskretsen och länsvalkretsen.

Kritiken mot den nuvarande ordningen

Valkretsindelningen i landet har därefter diskuterats under lång tid.
Diskussionen har fram till 1970-talet dominerats av frågan hur en
önskvärd proportionalitet skulle kunna uppnås mellan valresultat och
riksdagsrepresentation. Sedan den frågan fått sin lösning vid den partiella
författningsreformen 1968/69 genom tillkomsten av det riksproportionella
valsystemet med utjämningsmandat har diskussionen främst rört
indelningens ändamålsenlighet från andra synpunkter. Den nuvarande
valkretsindelningen i Malmöhus län har under lång tid kritiserats. Bl.a.
har det framförts att indelningen inte har anpassats till de nya förutsätt-

Prop. 1992/93:163

ningar som följt av kommunindelningsreformen med påföljd att båda val- Prop. 1992/93:163
kretsarna i dag består av områden som inte är geografiskt samman-
hängande. Det har framhållits att den grundläggande tanken med
valkretssystemet, nämligen att göra valet lokalt förankrat, blir förfelad
när valkretsarna inte har en naturlig utbredning i området. Härtill
kommer att de politiska partiernas arbete i valkretsarna försvåras avsevärt
när kretsarna består av geografiskt åtskilda områden. Flera skäl har
därför ansetts tala för att valkretsindelningen i Malmöhus län ändras.

Tidigare utredningar

År 1974 tillkallade dåvarande chefen för Justitiedepartementet en
kommitté, Personvals- och valkretsutredningen (Ju 1974:19), för att
utreda frågorna om ändrad valkretsindelning och om ökat inslag av
personval vid val till riksdagen. I sitt betänkande (SOU 1977:94)
Personval och valkretsindelning föreslog kommittén att fyrstadskretsen
och länsvalkretsen i Malmöhus län skulle ersättas av tre nya, geografiskt
sammanhängande valkretsar. Malmö kommun borde därvid utgöra en
valkrets och länet i övrigt delas i en nordlig och en sydlig krets. Vid
remissbehandlingen anslöt sig de flesta remissinstanserna till bedöm-
ningen att valkretsindelningen i Malmöhus län borde ändras. Meningarna
om när en sådan förändring borde genomföras var emellertid delade;
vissa remissinstanser önskade en omedelbar ändring av valkretsarna,
andra ansåg att ytterligare överväganden borde föregå ett beslut.

För att finna en lösning som skulle kunna vinna en så bred anslutning
som möjligt i frågan om ändrad valkretsindelning i Malmöhus län
beslutade regeringen den 29 november 1979 att tillkalla en särskild
utredare. Utredaren lämnade i maj 1980 sitt förslag i departements-
promemorian (Ds Ju 1980:3) Valkretsindelningen i Malmöhus län. Ut-
redaren hade arbetat fram sitt förslag i nära samarbete med företrädare
för de fem riksdagspartierna i Malmöhus län. Han hade även haft samråd
med de berörda kommunerna och med ledamöter i länsstyrelsens styrelse.

Promemorian remissbehandlades och yttranden avgavs av Riksskatte-
verket, Postverket, Länsstyrelsen i Malmöhus län, Malmöhus läns
landsting, Burlövs, Eslövs, Helsingborgs, Höganäs, Höörs, Kävlinge,
Landskrona, Lomma, Lunds, Malmö, Sjöbo, Svalövs och Svedala
kommuner, Moderata samlingspartiet i Malmöhus län, Moderata
samlingspartiet i fyrstadskretsen, Folkpartiet i Malmöhus län, Centern i
Malmöhus län, Skånes socialdemokratiska partidistrikt och Vänsterpartiet
kommunisternas Skånedistrikt.

Staffanstorps kommun förklarade sig avstå från att yttra sig över
förslaget. Från Bjuvs, Hörby, Skurups, Trelleborgs, Vellinge och Ystads
kommuner kom några yttranden inte in.

2 Utredningsförslaget (Ds Ju 1980:3)

Geografiskt sammanhängande valkretsar ett krav

Utredaren konstaterade att valkretsindelningen i Malmöhus län inte är
ändamålsenlig och att det rådde allmän enighet om att en ny indelning                   4

borde bygga på enheter som är geografiskt sammanhängande och som Prop. 1992/93:163
helst även har andra gemensamma beröringspunkter. Vad som då närmast
åsyftas var t.ex. naturliga näringsgeografiska samband, överensstäm-
mande statlig administrativ indelning, gemensam landstingsservice och
gemensam kommunal planering.

Utredaren övervägde hur stora valkretsarna befolkningsmässigt bör
vara, dels i absoluta tal, dels i förhållande till varandra. Personvals- och
valkretsutredningen kom i sitt betänkande fram till att valkretsar med
ungefär tio fasta riksdagsmandat skulle utgöra en lämplig avvägning
mellan de fördelar och de nackdelar som är förknippade med små
respektive stora valkretsar. Med utgångspunkt i Personvals- och
valkretsutredningens överväganden och förslag konstaterade utredaren att
det är väsentligt att valkretsarna blir sådana att de varken erhåller ett
mycket litet antal eller ett mycket stort antal fasta mandat. I små
valkretsar har de mindre partierna svårt att få fasta mandat, vilket allmänt
sett anses ofördelaktigt. Om nämligen partier i stor utsträckning blir
representerade i riksdagen genom utjämningsmandat, försvagas
valrörelsernas karaktär av lokala valkampanjer inom enskilda valkretsar.
De mindre partiernas medlemmar och väljare får då också svårt att
bedöma effekterna av sina ansträngningar, vilket kan medföra att
motivationen för aktiva insatser minskar. Om å andra sidan en valkrets
blir mycket stor kunde den lokala förankringen enligt utredaren lätt bli
alltför svag. Möjligheterna till kontakt mellan väljare och kandidater
skulle försämras. Lokalt avgränsade väljargrupper skulle också få
svårigheter att utse ledamöter från gruppen eller kommunen, vilket kan
få till följd att väljarkåren inte blir rättvisande återspeglad.

Förutom principiella överväganden i fråga om valkretsarnas storlek
redovisade utredaren också sin bedömning av hur Malmö kommun bör
behandlas i sammanhanget. Utredaren fann att mycket starka skäl talade
för att Malmö kommun skulle få utgöra en egen valkrets. Kommunen
ansåg han vara tillräckligt befolkningsrik för att bära upp en egen
valkrets. I 1979 års siffror skulle antalet fasta mandat bli nio. Om
kommunen sammanfördes med andra kommuner till en valkrets, skulle
den få ett alltför dominerande inflytande i kretsen. Det borde vidare
enligt utredaren beaktas att Malmö kommun står utanför landstinget,
något som får till följd att det politiska intresset fokuseras på delvis olika
typer av frågor i Malmö och i resten av länet.

Tre valkretsar - det slutliga förslaget

Efter att ha övervägt ett flertal alternativ som av olika skäl förkastades
som olämpliga stannade utredaren för att föreslå att länet delas in i tre
valkretsar, av vilka en skulle utgöras av Malmö kommun.

I fråga om de två övriga valkretsarna gjorde utredaren följande över-
väganden. Det bör skapas en nordlig länsvalkrets och en sydlig länsval-
krets. Till den norra kretsen är det naturligt att föra Bjuvs, Helsingborgs,
Höganäs, Landskrona och Svalövs kommuner medan det till den södra
kretsen är naturligt att föra Burlövs, Kävlinge, Lomma, Lunds, Skurups,
Sjöbo, Staffanstorps, Svedala, Trelleborgs, Vellinge och Ystads
kommuner. Tre kommuner återstår då, nämligen Höör, Hörby och Eslöv.

Om man bara beaktar sambanden inom länet, borde de tre kommunerna Prop. 1992/93:163
föras till den södra kretsen. Kommunerna har obestridligen mera kontakt
och samhörighet med Lund än med Helsingborg och Landskrona. Men
det finns allvarliga nackdelar med en sådan fördelning. De fasta
mandaten enligt 1979 års beräkningar skulle bli sju för den norra kretsen
och tolv för den södra. En sådan ojämnhet i mandatfördelningen skulle
i och för sig kunna godtas. Problemet är dock att den norra kretsen
skulle bli i minsta laget. Även partier med en relativt stor andel av
rösterna skulle få svårt att erövra fasta riksdagsmandat och skulle i viss
mån behöva lita till utjämningsmandat för att bli representerade i
riksdagen. En sådan ordning ansågs innebära så stora olägenheter att inte
något av riksdagspartierna har velat förespråka denna lösning.

Den lösning som återstod och som utredaren förordade innebar att
Höörs, Hörby och Eslövs kommuner skulle föras till den norra val-
kretsen.

Ett genomförande av utredarens förslag skulle i dag sammanfatt-
ningsvis innebära att de nya valkretsarna får följande utseende och
mandattilldelning.

Valkrets	Kommuner	Fasta mandat i 1991 års siffror
Malmö kommun	Malmö	9
Malmöhus läns	Bjuv, Eslöv, Helsingborg,	9
norra valkrets	Höganäs, Hörby, Höör, Landskrona, Svalöv
Malmöhus läns	Burlöv, Kävlinge, Lomma,	11
södra valkrets	Lund, Skurup, Sjöbo, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg, Vellinge, Ystad

Den nya valkretsindelningen framgår också av den karta som bifogas
denna proposition som bilaga 1.

3 Remissyttrandena

Samtliga remissinstanser som yttrade sig över förslaget godtog detta.
Kommunstyrelsen i Burlövs kommun ansåg dock att den nuvarande
valkretsindelningen hade fungerat tillfredsställande och att kommunen
därför inte i första hand fann anledning att tillstyrka förslaget. Kom-
munen framhöll emellertid att om önskemålen om sammanhängande
valkretsar beaktades var utredningens förslag det lämpligaste. Dåvarande
Vänsterpartiet kommunisterna förordade för sin del att länet skulle delas
in i följande tre valkretsar, nämligen Malmöhus läns norra valkrets
(Höganäs, Helsingborgs, Bjuvs, Landskrona, Svalövs, Kävlinge och
Lomma kommuner), Malmöhus läns mellersta valkrets (Malmö, Lunds,
Staffanstorps och Burlövs kommuner) och Malmöhus läns södra valkrets

(Ystads, Trelleborgs, Vellinge, Svedala, Skurups, Sjöbo, Hörby, Höörs Prop. 1992/93:163
och Eslövs kommuner). Partiet uppgav emellertid samtidigt att utredarens
förslag var det näst bästa. En liknande uppfattning hade företrädare för
nämnda parti redovisat i reservationer till Malmöhus läns landstings och
Lunds kommuns yttrande över förslaget.

4 Frågans fortsatta behandling

Andra utredningar som behandlar valkretsindelningen

Någon slutlig, tillräcklig politisk enighet kunde dock inte uppnås kring
utredarens förslag och det ledde därför inte till någon lagstiftning. Sedan
dess har frågan aktualiserats i olika sammanhang.

Folkstyrelsekommittén - (SOU 1987:6), Folkstyrelsens villkor - som
också hade i uppgift att göra de ytterligare utredningar av valkrets-
indelningen som kunde behövas, fann efter överläggningar inom
kommittén och sina kontakter med partiorganisationerna att någon enighet
inte kunde uppnås vare sig det gällde en allmän valkretsreform eller en
ändring av valkretsindelningen i Malmöhus län. Folkstyrelsekommittén
presenterade därför inte något förslag till förändringar av valkrets-
indelningen.

Storstadsutredningen - (SOU 1990:36), Storstadsliv, rika möjligheter -
hårda villkor - behandlade även valkretsfrågor. Utredningen föreslog
bl.a. att valkretsindelningen i storstadsområdena ändras bl.a. i syfte att
föra kandidaterna närmare väljarna. Förslaget innebär att i Malmöhus län
Malmö kommun skall bilda en krets och att länet i övrigt delas i två
kretsar, en nordlig och en sydlig; eventuellt kan Malmökretsen göras
större genom att Lund och kranskommunerna tillförs.

I augusti 1992 beslutade regeringen att tillsätta en beredning med
parlamentarisk sammansättning med uppgift att utforma förslag om den
offentliga verksamhetens uppbyggnad och indelning på regional nivå
(dir. 1992:86). I direktiven anges bl.a. att den regionala strukturen i dag
uppvisar en splittrad bild och att den administrativa geografiska indel-
ningen åtminstone i vissa delar av landet medför problem och att det
därför finns skäl att förutsättningslöst och i samverkan med företrädare
för de olika regionerna överväga såväl uppgifts- och ansvarsfördelning
som indelning av den offentliga förvaltningen på regional nivå. Bered-
ningen skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 mars 1994. I
beredningens uppdrag ingår att överväga en framställning om försöks-
verksamhet med ändrad regional uppgiftshantering i Skåne. Denna fråga
skall behandlas med förtur.

Personvalskommittén (Ju 1992:02, dir. 1991:121) har till uppdrag att
lägga fram förslag som medför ett ökat inslag av personval till riksdagen.
Kommittén har enligt sina direktiv möjlighet att ta upp frågan om en ny
valkretsindelning; som Folkstyrelsekommittén påpekade kan nämligen
valkretsarnas utformning ha betydelse när det gäller förutsättningarna för
goda kontakter mellan väljare och folkvalda.

Arbetsgruppens ställningstagande

Prop. 1992/93:163

I april 1992 inbjöd statsrådet Laurén riksdagspartierna att genom
företrädare delta i en arbetsgrupp för beredning av frågan under ledning
av statssekreteraren i Justitiedepartementet. Gruppen har sammanträtt vid
tre tillfällen och vid det avslutande sammanträdet den 2 december 1992
förklarade företrädarna för Moderata samlingspartiet, Centerpartiet,
Folkpartiet liberalerna, Socialdemokraterna och Ny demokrati att de
ställer sig bakom ett förslag som det den särskilde utredaren har
redovisat. Från Kristdemokratiska samhällspartiet framfördes att detta
förslag visserligen är att föredra framför den nuvarande ordningen, men
att det finns många andra möjligheter som borde utvärderas; bl.a. skulle
man kunna överväga att låta hela Skåne vara en enda valkrets. Från
Vänsterpartiet ansågs det inte som angeläget att nu göra en förändring;
en sådan ansågs kunna anstå till dess regionberedningen avslutat sitt
arbete.

Konstitutionsutskottets behandling av motioner i ärendet

Konstitutionsutskottet har vid ett flertal tillfallen behandlat - och avslagit
- motionsförslag angående valkretsindelningen i Malmöhus län. Hösten
1990 (bet. 1990/91:KU4) anfördes att det är viktigt att frågor om ändring
av valkretsorganisationen sker med bred politisk uppslutning och den
aktuella motionen avstyrktes med hänsyn till att frågan då nyligen hade
varit föremål för parlamentarisk prövning. Hösten 1992 har utskottet,
med anledning av de pågående samtalen i den ovan nämnda arbets-
gruppen, ansett att det inte varit nödvändigt med något initiativ och har
därför avstyrkt motioner i frågan (bet. 1992/93:KU6).

5 Regeringens ställningstagande

Vi instämmer i de överväganden och de bedömningar som utredaren har
redovisat. De båda nuvarande valkretsarna i Malmöhus län är de enda i
landet som består av geografiskt icke sammanhängande områden. Det är
ett allmänt önskemål att länet skall få en mera ändamålsenlig valkrets-
indelning. Det förslag som utredaren har lagt fram tillgodoser enligt vår
mening de krav som kan ställas. De föreslagna valkretsarna utgörs av
kommuner som bildar geografiska enheter och som i de allra flesta fall
även i övrigt har nära samband med varandra. Storleken på de föreslagna
valkretsarna är väl avvägd. De politiska partiernas lokala organisationer,
kommunerna och länsstyrelsen har medverkat vid utformningen av
förslaget, och deras synpunkter har beaktats i största möjliga utsträck-
ning. De flesta remissinstanserna har godtagit förslaget och bakom detta
står numera en stor majoritet av riksdagspartierna. Sammanfattningsvis
anser vi alltså att förslaget nu bör genomföras.

Den nya valkretsindelningen bör tillämpas första gången vid 1994 års
ordinarie riksdagsval. För att de politiska partierna i sitt nominerings-
arbete skall kunna beakta den nya valkretsindelningen bör lagändringen
träda i kraft den 1 juli 1993. Vid ett eventuellt extra val före det
ordinarie valet år 1994 gäller alltså fortfarande den äldre valkrets-
indelningen.

6 Upprättat lagförslag

Prop. 1992/93:163

I enlighet med vad som anförts har inom Justitiedepartementet upprättats
ett förslag till lag om ändring i vallagen (1972:620).

7 Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i vallagen (1972:620).

Propositionens lagförslag

Prop. 1992/93:163

Förslag till

Lag om ändring i vallagen (1972:620)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § vallagen (1972:620)' skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

1 §

För val till riksdagen är riket
indelat i 28 valkretsar. Dessa är

Stockholms kommun,

Stockholms län med undantag
av Stockholms kommun
(Stockholms läns valkrets),

Göteborgs kommun,

Göteborgs och Bohus län med
undantag av Göteborgs kommun
(Bohusläns valkrets),

Malmö, Helsingborg,
Landskrona och Lunds kom-
muner (fyrstadskretsen),

Malmöhus län med undantag
av fyrstadskretsen (Malmöhus
läns valkrets),

Ale, Alingsås, Bengtsfors,
Dals-Eds, Färgelanda,
Herrljunga, Lerums, Lilla
Edets, Melleruds, Trollhättans,
Vårgårda, Vänersborgs och
Åmåls kommuner (Älvsborgs
läns norra valkrets),

Borås, Marks, Svenljunga,

För val till riksdagen är riket
indelat i 29 valkretsar. Dessa är

Stockholms kommun,

Stockholms län med undantag
av Stockholms kommun
(Stockholms läns valkrets),

Göteborgs kommun,

Göteborgs och Bohus län
med undantag av Göteborgs
kommun (Bohusläns valkrets),

Malmö kommun,

Bjuvs, Eslövs, Helsingborgs,
Höganäs, Hörby, Höörs,
Landskrona och Svalövs kom-
muner (Malmöhus läns norra
valkrets),

Burlövs, Kävlinge, Lomma,
Lunds, Skurups, Sjöbo,
Staffanstorps, Svedala,
Trelleborgs, Xbllinge och Ystads
kommuner (Malmöhus läns
södra valkrets),

Ale, Alingsås, Bengtsfors,
Dals-Eds, Färgelanda,
Herrljunga, Lerums, Lilla
Edets, Melleruds, Trollhättans,
Vårgårda, Vänersborgs och
Åmåls kommuner (Älvsborgs
läns norra valkrets),

Borås, Marks, Svenljunga,

1 Lagen omtryckt 1991:95.

10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:163

Tranemo och Ulricehamns
kommuner (Älvsborgs läns
södra valkrets),

vart och ett av övriga län.

Tranemo och Ulricehamns
kommuner (Älvsborgs läns
södra valkrets),

vart och ett av övriga län.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993 och skall tillämpas första gången
vid det ordinarie valet till riksdagen år 1994.

11

Prop. 1992/93:163

Bilaga 1

12

Justitiedepartementet                                            Prop. 1992/93:163

Bilaga 2

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 december 1992

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B.

Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson,

Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg,

Odell, Lundgren, Unckel, Ask

Statsrådet Laurén anmäler fråga om ändrad valkretsindelning i Malmöhus
län.

Regeringen beslutar att genom proposition lämna förslag till riksdagen
om lag om ändring i vallagen (1972:620) i enlighet med bilagan till detta
protokoll.

Ur protokollet:
Maud Melin

13

gotab 42817, Stockholm 1993