om ändrad associationsform för verksamheten vid Försvarets mediecenter
Proposition 1992/93:162
Ärendet är avslutat
- Inlämnat av
- Tilldelat
- Försvarsutskottet
Händelser
- Bordläggning
- 1993-02-18
- Inlämning
- 1993-02-18
- Motionstid slutar
- 1993-03-10
- Hänvisning
- 1993-03-19
Propositioner och skrivelser
Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.
Regeringens proposition
1992/93:162
om ändrad associationsform för verksamheten
vid Försvarets mediecenter
Prop.
1992/93:162
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Anders Björck
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att regeringen får bemyndigande att överlåta
statens tillgångar och skulder i Försvarets mediecenter till ett statligt
eller privat ägt aktiebolag och att myndigheten i anslutning härtill läggs
ned.
1 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 162
Försvarsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 februari 1993
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B.
Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson,
Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidsson, Odell, Lundgren, Unckel,
P. Westerberg och Ask.
Föredragande: statsrådet Björck
Proposition om ändrad associationsform för verksamheten vid För-
svarets mediecenter
1 Ärendet och dess beredning
Myndigheten Försvarets läromedelscentral bildades år 1981, då de
centrala stabernas och försvarets brevskolas publikations- och läromedels-
resurser sammanfördes. Syftet var att på ett mer rationellt och kost-
nadseffektivt sätt tillgodose det militära försvarets behov av varor och
tjänster inom detta område. Verksamheten utvidgades år 1986 genom att
myndigheten tillfördes en enhet för teknikinformation från Försvarets
materielverk. Från och med den tidpunkten har även verksamheten
intäktsfinansierats med krav på full kostnadstäckning. Myndigheten gavs
dock ingen monopolställning när det gällde att tillgodose det militära
försvarets behov, och den har heller inga myndighetsuppgifter vare sig
i fred eller i krig.
År 1989 ändrades myndighetens namn till Försvarets mediecenter.
Den huvudsakliga uppgiften i dag är att bedriva uppdragsverksamhet
inom utbildnings-, informations- och kommunikationsområdet. Försvarets
mediecenter är därmed främst inriktat på att försörja totalförsvaret med
produkter och tjänster inom områdena utbildning, reglementen och
teknisk information. Även den offentliga sektorn i övrigt och näringslivet
är i växande omfattning kunder hos myndigheten.
Försvarets mediecenter har god kännedom om aktuella förhållanden
huvudsakligen inom den militära delen av totalförsvaret. Myndigheten
har en stor förmåga att utveckla och leverera produkter anpassade efter
försvarets villkor och verksamhet. En förutsättning för att på bästa sätt Prop. 1992/93:162
kunna tillgodose det militära försvarets behov har varit möjligheten
att till myndigheten knyta ett visst antal yrkesofficerare.
Försvarets mediecenter har en organisation som består av, förutom en
chef och en styrelse, 85 anställda. Myndighetens totala omsättning under
budgetåret 1991/92 var 73 miljoner kronor. Verkskapitalet utgjorde ca
12 miljoner kronor.
Myndighetens verksamhet skall vara ekonomiskt självbärande och
bedrivas i konkurrens med andra producenter inom multimediaområdet
till lägsta möjliga kostnader för uppdragsgivarna.
I juni 1991 beslutade regeringen att bemyndiga chefen för Försvars-
departementet att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en
översyn av totalförsvarets ledningsorganisation och myndighetsstrukturen
inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde (dir. 1991:44). Utred-
ningen, som antagit namnet Utredningen (Fö 1991:04) om lednings- och
myndighetsorganisationen för försvaret (LEMO), har i en delrapport den
30 november 1992 om Försvarets mediecenters verksamhet redovisat sina
överväganden och förslag beträffande myndigheten. Förslaget innebär i
huvudsak att verksamheten vid Försvarets mediecenter bolagiseras.
Utredningen har samrått med Överbefälhavaren, Chefen för armén,
Försvarets materielverk och Försvarets mediecenter, vilka lämnat
förslaget utan erinran.
Utredningens delrapport har remissbehandlats. Remissyttrandena finns
tillgängliga i Försvarsdepartementets akt i ärendet (DnrFo92/2700/CIV).
1 det följande tar jag upp frågan om en ny verksamhetsform m.m. för de
uppgifter som ankommer på Försvarets mediecenter.
2 En ny verksamhetsform
Mitt förslag:
Statens tillgångar och skulder i Försvarets mediecenter överlåts till
ett statligt eller privat ägt aktiebolag.
I anslutning till detta läggs myndigheten ned.
Regeringen bemyndigas att genomföra överlåtelsen.
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.
Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker i huvudsak
utredningens förslag.
Chefen för armén framhåller dock det väsentliga i att man i det fortsatta
arbetet säkerställer att en samlad bred kompetens kan bibehållas vid en
organisation även i framtiden.
Prop. 1992/93:162
Vidare påpekar Försvarets materielverk att direktiven till en särskild
utredare måste säkerställa att mediecentret i första hand försäljs till ett
företag så att det inte uppstår en monopolsituation i förhållande till
försvarsmakten. Försvarets mediecenter framhåller att den bästa
lösningen för att säkerställa den kunskap som byggts upp for och
anpassats till försvarets behov är en bolagisering med staten som
majoritetsägare och med huvudkundema som ombud för ägaren.
Riksrevisionsverket hänvisar till den av verket tidigare genomförda
översynen av konkurrensutsatt affärsverksamhet hos vissa förvaltnings-
myndigheter (RRV Dnr 20-91-0908). Därav framgår det att den kommer-
siella mognadsgraden hos Försvarets mediecenter bör ökas, innan en
eventuell privatisering genomfors.
Skälen för mitt förslag: Totalförsvarets behov av tjänster inom publi-
kations- och läromedelsområdet kommer inte att förändras nämnvärt
under en överblickbar framtid. Försvarets och andra myndigheters behov
är dock inte av den arten att någon särskild myndighet krävs för att
tillgodose behoven. Tjänster av den art Försvarets mediecenter erbjuder
kan tillhandahållas av andra liknande aktörer på den konkurrensutsatta
marknaden.
Eftersom Försvarets mediecenter i dag har en god bredd i verksamheten
och stor kunskap om försvarsmiljön och dessutom har kapacitet att hävda
sig i konkurrensen med andra leverantörer, finns det anledning för staten
att genom avtal eller garantier söka bibehålla denna samlade resurs och
kompetens. Därför bör staten medverka till att verksamheten i framtiden
kan överföras till och drivas i aktiebolagsform. Därigenom möjliggörs att
redan investerat statligt kapital kan tillvaratas.
Försvarets mediecenter har inte några myndighetsuppgifter, och myndig-
heten fyller inte heller någon tydlig strategisk roll för totalförsvaret, vare
sig i fred eller i krig. Det kan knappast hävdas att försvaret löper någon
risk i dessa hänseenden genom att förlita sig på en leverantörsmarknad.
Utredningen gör den bedömningen att det är fördelaktigt för försvars-
makten om Försvarets mediecenters verksamhet i fortsättningen drivs i
aktiebolagsform med anknytning till ett kunskaps- eller industriföretag.
En sådan ordning medför enligt utredningen den fördelen att tydliga an-
svarsförhållanden åstadkoms mellan totalförsvaret och bolaget och att
totalförsvaret bör kunna dra bättre nytta av konkurrensen mellan olika
leverantörer vid sin upphandling av informations- och läromedelstjänster.
Utredningen pekar också på att ett samgående med ett redan etablerat
företag medför en angelägen förstärkning av kompetensen på området
och att totalförsvaret därmed långsiktigt kan erbjudas kvalitativt
högtstående tjänster. 4
Jag delar utredningens bedömning att totalförsvarets intressen bäst Prop. 1992/93:162
tillgodoses om aktiebolagsformen väljs som associationsform för verk-
samheten. Riksrevisionsverket har i en översyn av konkurrensutsatt
verksamhet hos vissa förvaltningsmyndigheter (RRV Dnr 20-91-0908)
rekommenderat att bolagsformen som ett första steg övervägs för För-
svarets mediecenter, dock med beaktande av att den ekonomiska kom-
petensen bör utvecklas. Jag anser således att verksamheten i framtiden
bör kunna bedrivas i aktiebolagsform.
Vid ställningstagandet till frågan om verksamheten lämpligen bör be-
drivas i aktiebolagsform, måste möjligheterna till sekretess och säker-
hetsskydd beaktas. Här har regeringen i 5 § förordningen (1981:421) om
säkerhetsskyddet vid statliga myndigheter ålagt myndigheterna en
skyldighet att förbinda utlämnandet av uppgifter till en organisation, ett
företag eller till någon annan enskild med sådant förbehåll rörande
totalförsvaret eller rikets säkerhet som anges i 14 kap. 9 eller 10 §
sekretesslagen (1980:100). Om det föreligger ett kontraktsförhållande
skall, enligt samma föreskrifter, utlämnandet även förbindas med de
avtalsrättsliga villkor som behövs till skydd för uppgifterna. Överbefäl-
havaren och Rikspolisstyrelsen har utfärdat närmare föreskrifter och
allmänna råd beträffande säkerhetsskyddet kring upphandling och arbete
för statens behov som med hänsyn till rikets säkerhet skall hemlighållas.
Mot bl.a. denna bakgrund anser jag att det från säkerhetsskyddssynpunkt
inte föreligger några hinder mot att fora över myndighetens verksamhet
till ett aktiebolag.
Av betydelse i sammanhanget är också de krav som bör ställas på den
som skall driva verksamheten. Både säljare och köpare kan antas ha
intresse av att få viss stabilitet och kontinuitet i verksamheten i samband
med en överlåtelse av rörelsen. Detta kan troligtvis säkerställas genom
avtal eller beläggningsgarantier som även kan förbättra möjligheten att
erbjuda personalen fortsatt anställning. Jag anser att det finns goda
möjligheter för såväl statligt som privat ägda företag att tillgodose dessa
krav. Lämpliga intressenter bör enligt min mening finnas bland kunskaps-
och industriföretagen i branschen. Innan slutlig ställning kan tas till
frågan om ägarskapet, måste emellertid närmare kontakter tas med
tänkbara köpare. När en överlåtelse av tillgångarna och skulderna i
Försvarets mediecenter kan genomföras på godtagbara villkor, bör
regeringen ha möjlighet att besluta om en sådan överlåtelse.
Regeringen bör därför bemyndigas att vid lämpligt tillfälle överlåta
statens tillgångar och skulder i myndigheten till ett lämpligt statligt eller
privat ägt aktiebolag. Därvid utesluter jag inte att, i vart fall under en
övergångstid, ett nytt statligt ägt aktiebolag bildas för ändamålet, eller att
staten blir delägare i ett nytt bolag. Snarast efter överlåtelsen bör
myndigheten Försvarets mediecenter läggas ned. Bemyndigandet för
regeringen bör också innefatta möjligheten att avyttra de aktier som
staten kan komma att äga i bolaget.
I samband med förändringarna måste tillgångar och skulder, bl.a. pen- Prop. 1992/93:162
sionsskuldema, samt förpliktelserna i det statliga trygghetssystemet i
myndighetens verksamhet utvärderas. Även möjligheterna för personalen
vid myndigheten att få anställning hos den nye ägaren behöver klarläg-
gas.
Utgångspunkten för reformen är i första hand att få till stånd en mer
ändamålsenlig verksamhetsform, inte att åstadkomma besparingar. Det
bör i sammanhanget påpekas att verksamheten hittills har gett ekonomiskt
överskott. Om den kommersiella mognadsgraden kan ökas ytterligare,
borde en större lönsamhet i rörelsen kunna uppnås. Därför delar jag
utredningens uppfattning att en utgångspunkt bör vara att de anställda
genom avtal eller garantier erbjuds anställning i ägarföretaget.
De spörsmål som nu nämnts samt frågan om det behövs en särskild
organisation for avvecklingen av Försvarets mediecenter kräver ytterli-
gare beredning och överväganden. Jag avser att senare föreslå regeringen
att bemyndiga mig att tillkalla en särskild utredare för dessa uppgifter.
Utredaren bör få uppdrag att genomföra nödvändiga förberedelser och
förhandlingar inför bolagiseringen. Detta bör även innefatta förslag till
erforderliga författningsändringar m.m. och till lösning av frågan om
behandlingen av myndighetens arkiv. Utredaren bör vidare utarbeta de
avtal som behövs inför regeringens beslut i frågan.
3 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen att
1. godkänna att Försvarets mediecenter läggs ned,
2. bemyndiga regeringen att överlåta statens
tillgångar och skulder i Försvarets mediecenter till ett
statligt eller privat ägt aktiebolag i enlighet med vad
jag förordat,
3. bemyndiga regeringen att försälja aktierna i ett sådant
statligt ägt aktiebolag.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som före-
draganden har lagt fram.
gotab 43146, Stockholm 1993
Förslagspunkter (6)
- 1att riksdagen godkänner att Försvarets mediecenter läggs ned
- Behandlas i
Betänkande 1992/93:FöU10- Utskottets förslag
- Bifall
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 1att riksdagen godkänner att Försvarets mediecenter läggs ned
- Behandlas i
- 2att riksdagen bemyndigar regeringen att överlåta statens tillgångar och skulder i Försvarets mediecenter till ett statligt eller privat ägt aktiebolag i enlighet med det som i propositionen förordats
- Behandlas i
- 2att riksdagen bemyndigar regeringen att överlåta statens tillgångar och skulder i Försvarets mediecenter till ett statligt eller privat ägt aktiebolag i enlighet med det som i propositionen förordats
- Behandlas i
Betänkande 1992/93:FöU10- Utskottets förslag
- Bifall
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 3att riksdagen bemyndigar regeringen att försälja aktierna i ett sådant statligt ägt aktiebolag.
- Behandlas i
Betänkande 1992/93:FöU10- Utskottets förslag
- Bifall
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 3att riksdagen bemyndigar regeringen att försälja aktierna i ett sådant statligt ägt aktiebolag.
- Behandlas i
Behandlas i betänkande (1)
Propositioner och skrivelser
Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.