1996 års redogörelse för tillämpningen av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll

Proposition 1996/97:68

Regeringens skrivelse

1996/97:68

1996 års redogörelse för tillämpningen av lagen
(1991:572) om särskild utlänningskontroll

Skr.

1996/97:68

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 12 december 1996

Göran Persson

Laila Freivalds

(Justitiedepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för tillämpningen av lagen
(1991:572) om särskild utlänningskontroll under tiden den 1 juli 1995 -
den 30 juni 1996.

Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 68

1 Inledning

Skr. 1996/97:68

I samband med införandet av lagen (1991:572) om särskild utlännings-
kontroll ansågs att den parlamentariska kontrollen av hur regeringen
tillämpar terroristbestämmelsema och reglerna om tvångsåtgärder - lik-
som under tidigare år - bör ske genom att regeringen årligen lämnar en
skrivelse därom till riksdagen (prop. 1990/91:118 s. 72, bet.
1990/91 :JuU29 s. 32, rskr. 1990/91:298). Den senaste redogörelsen
lämnades i regeringens skrivelse 1995/96:124 (bet. 1995/96:JuU18, rskr.
1995/96:278).

Regeringen lämnar nu en motsvarande redogörelse för tiden den 1 juli
1995 - den 30 juni 1996. Rikspolisstyrelsen har som underlag för
redogörelsen i en skrivelse till regeringen den 28 oktober 1996 redogjort
för dess tillämpning av lagen om särskild utlänningskontroll under den
aktuella perioden.

2 Lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll

Särskilda bestämmelser med syfte att bekämpa terrorism infördes i
svensk lagstiftning genom lagen (1973:162) om särskilda åtgärder till
förebyggande av vissa våldsdåd med internationell bakgrund. Reglerna
syftade till att göra det möjligt att hindra presumtiva terrorister från att
komma in i eller stanna kvar i vårt land och att skapa utrymme för
kontroll i de fall då de av asylrättsliga skäl ändå måste beredas en fristad
i landet.

Bestämmelserna har ändrats vid flera tillfallen. Sedan den 1 juli 1991
återfinns de i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll.

Vid den nya lagens tillkomst konstaterades att särskilda bestämmelser
alltjämt behövs som ger utrymme för att ur landet avlägsna sådana utlän-
ningar som bedöms som farliga med hänsyn till risken för terrorhand-
lingar (prop. 1990/91:118 s. 30).

Enligt lagen skall en utlänning kunna utvisas om det behövs av hänsyn
till rikets säkerhet, eller om det med hänsyn till vad som är känt om
hans tidigare verksamhet och övriga omständigheter kan befaras att han
kommer att begå eller medverka till en brottslig gärning som innefattar
våld, hot eller tvång för politiska syften. Bestämmelserna i utlännings-
lagen (1989:529) om avvisning och utvisning skall dock tillämpas i
första hand.

Det krävs inte att personen i fråga tillhör en viss organisation för att
lagen skall kunna tillämpas. Utvisning kan tillämpas även vid brottslig
gärning i en främmande stat. Detta gäller dock inte en gärning som har
övervägande karaktär av politiskt brott. Den tidigare möjligheten att
föreskriva om s.k. kommunarrest samt om byte av bostad och arbete har
avskaffats. Om ett utvisningsbeslut inte kan verkställas på grund av att
utlänningen t.ex. riskerar dödsstraff eller tortyr i det land till vilket han
skall utvisas, skall regeringen förordna om inhibition av verkställigheten.
Regeringen kan i sådant fall meddela bestämmelser om skyldighet för

utlänningen att på vissa tider anmäla sig hos en polismyndighet, s.k. Skr. 1996/97:68
anmälningsplikt. Regeringen far även förordna att vissa särskilda
bestämmelser rörande tvångsåtgärder i spaningssyfte, t.ex. husrannsakan
och hemlig teleavlyssning, får tillämpas. Ett beslut om anmälningsplikt
eller ett förordnande om befogenhet att tillämpa tvångsmedels-
bestämmelsema är giltigt i högst tre år. Efter giltighetstidens utgång
skall frågan prövas av allmän domstol.

3 Den parlamentariska kontrollen

Terroristbestämmelsema och reglerna om särskilda tvångsåtgärder fick
vid sin tillkomst en begränsad giltighetstid vilket innebar en kontroll-
möjlighet över regeringens och myndigheternas handlande. När terrorist-
bestämmelsema permanentades år 1975 bestämdes att regeringen varje år
skulle lämna en skrivelse till riksdagen med redovisning av terrorist-
bestämmelsernas tillämpning (prop. 1975/76:18 s. 161). En motsvarande
redovisningsskyldighet gäller såvitt avser bestämmelserna i rättegångs-
balken om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning samt lagen
(1995:1506) om hemlig kameraövervakning. I samband med införandet
av lagen om särskild utlänningskontroll ansågs, som nämnts ovan, att
den parlamentariska kontrollen av hur regeringen tillämpar terrorist-
bestämmelsema och reglerna om tvångsåtgärder även i fortsättningen bör
ske genom att regeringen årligen lämnar en skrivelse härom till
riksdagen.

Riksdagen har, genom justitieutskottet, under 1996 gjort en fördjupad
granskning av regeringens tillämpning av lagen om särskild
utlänningskontroll. Arbetet har gått ut på att granska regeringens
tillämpning av lagen från såväl materiell som formell synpunkt, dvs. att
regeringens olika beslut om utvisning i sak legat i linje med riksdagens
intentioner, dels att i lagen angivna regler rörande handläggningen av
ärendena tillämpats korrekt. Kontrollen har genomförts genom att
utskottet dels inhämtat skriftliga redogörelser, dels genom en granskning
av aktuella akter. Viss kompletterande information har inhämtats från
Säkerhetspolisen och åklagarmyndigheten i Stockholm.

Utskottet uttalade vid sin granskning att regeringens beslut måste
bedömas som välgrundade liksom att handläggningcnjiy ärendena från
formell synpunkt varit korrekt. När det gäller dokumentationen av
muntligen lämnade uppgifter konstaterade utskottet att det inte
dokumenterats vilka uppgifter som lämnats. Regeringen avser att i
kommande ärenden förbättra dokumentationen i berörda avseenden.

Beträffande framtida redogörelser av lagen om särskild
utlänningskontroll uttalade utskottet att redovisningen av konkreta,
enstaka händelser och analysen av den internationella utvecklingen bör
hållas på minst samma nivå som hittills. Framtida redogörelser bör även
behandla mer betydelsefulla lagändringar i länder som är av särskilt
intresse i dessa sammanhang (bet. 1995/96:JuU18 s. 6). När det gäller
behovet av en reglering som den i lagen om särskild utlänningskontroll

uttalade utskottet att lagstiftningen måste ge utrymme för att ur landet Skr. 1996/97:68
avlägsna sådana utlänningar som bedöms som farliga med hänsyn till
risken för internationella terroristhandlingar eller som utgör ett hot mot
rikets säkerhet. Riksdagen godtog utskottets uttalanden (rskr.

1995/96:278).

4 Redogörelse för tillämpningen av lagen om
särskild utlänningskontroll

Lagen har tillämpats vid fyra tillfällen under perioden. I ett fall har
regeringen beslutat att med stöd av 1 § första stycket 2 lagen om
särskild utlänningskontroll utvisa en algerisk medborgare. Regeringen
beslöt samtidigt att verkställighet av utvisningen tills vidare inte fick
ske. I ärendet togs utlänningen i förvar av Säkerhetspolisen och chefen
för Justitiedepartementet beslutade om fortsatt förvar. Sådan förhandling
som avses i 3 och 6 §§ lagen om särskild utlänningskontroll ägde rum. I
de övriga tre fallen har regeringen omprövat tidigare meddelade beslut
om utvisning med stöd av lagen. Inte i något fall upphävdes det tidigare
beslutet om utvisning. I ett av dessa fall togs personen i fråga i förvar av
Säkerhetspolisen som även på nytt verkställde utvisningsbeslutet.

Som en jämförelse redovisas antalet fall där lagen tidigare har
tillämpats.

- 1991/1992 - lagen tillämpades vid tre tillfällen

- 1992/1993 - lagen tillämpades vid tre tillfallen

- 1993/1994 - lagen tillämpades inte vid något tillfälle

- 1994/1995 - lagen tillämpades vid fem tillfällen.

5 Den internationella terrorismens utveckling

Från Utrikesdepartementet har följande inhämtats om den internationella
terrorismens utveckling under den aktuella perioden.

Sverige har under denna tid varit förskonat från terroristdåd.

Allmänt sett har den typ av terrorism som haft sin grogrund i
vänsterextremism gradvis avtagit och praktiskt taget upphört i Europa
med vissa undantag i Grekland och Turkiet.

Terrorism som helhet har dessvärre åter tagit fart på ett oroande sätt,
vilket till stor del sammanhänger med att fredsprocesserna i flera
konflikter med rötter långt bakåt i tiden hakat upp sig.

Vapenvilan på Nordirland, vilken proklamerades i augusti 1994, bröts
således i februari 1996 i samband med att fredsprocessen gått in i ett
politiskt dödläge.

I Mellanöstern har motståndet mot fredsprocessen från extremister på Skr. 1996/97:68
bägge sidor fortsatt att ta sig uttryck i terrorhandlingar i Israel eller på
av Israel behärskat område, bland annat dåd som drabbat såväl israelisk
som palestinsk allmänhet och mordet på den israeliske premiärministern
Rabin. Politiska krafter med maximalistiska program har komplicerat
fredsprocessen. Risk för nya uttryck för politiskt motiverat våld
föreligger.

I Spanien har terrordåd förorsakade av baskisk nationalism och
separatism fortsatt.

Striden mellan turkiska regeringsstyrkor och den kurdiska PKK-
gerillan har också fortsatt med oförminskad oförsonlighet i Turkiet.

I Algeriet går det ännu inte att se slutet på den oförsonliga kampen
mellan regeringsstyrkor och islamska fundamentalistiska extremister.

I Egypten har den radikala islamska extremistiska oppositionen i olika
grupperingar med grogrund bland annat i landets ekonomiska och sociala
problem fortsatt att bland annat angripa symboler för västerländskt
inflytande såsom turistnäringen.

Utanför Europa har terroristdåd förekommit i t.ex. Colombia, Kashmir,
Filippinerna och i Sri Lanka. Ett nytt fenomen är bombattentat mot den
militära närvaron av USA i Saudiarabien.

Mot bakgrund av utvecklingen har det internationella samarbetet med
att bekämpa terrorism ökat i intensitet. I varierande kretsar har frågan
satts högt på dagordningen vid gemensamma möten. Bland annat enades
G 7-statema och Ryssland i somras vid ett ministermöte i Paris om ett
antal förslag som kommer att följas upp i de internationella
organisationer, såsom FN eller dess fackorgan, där frågorna sakligt hör
hemma. I FN har Storbritannien föreslagit kompletteringar till 1994 års
FN-deklaration om åtgärder mot internationell terrorism. Inom EU
fortsätter Sverige att medverka i det arbete som bedrivs på detta område
såväl inom ramen för samarbetet inom utrikes- och säkerhetspolitiken
som inom samarbetet på de rättsliga och polisiära områdena.

Justitiedepartementet                                     Skr. 1996/97:68

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 december 1996

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden

Hjelm-Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink,

Blomberg, Andersson, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Johansson,

Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing

Föredragande: statsrådet Freivalds

Regeringen beslutar skrivelse 1996/97:68 1996 års redogörelse för
tillämpningen av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll.

gotab 52789, Stockholm 1996