1995 års redogörelse för tillämpningen av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll

Proposition 1995/96:124

Regeringens skrivelse

1995/96:124

1995 års redogörelse för tillämpningen av lagen
(1991:572) om särskild utlänningskontroll

Skr.

1995/96:124

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 21 december 1995

Ingvar Carlsson

Laila Freivalds

(Justitiedepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för tillämpningen av
lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll under tiden den 1 juli
1994 - den 30 juni 1995.

1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 124

Förord

Skr. 1995/96:124

I samband med införandet av lagen (1991:572) om särskild utlännings-
kontroll ansågs att den parlamentariska kontrollen av hur regeringen
tillämpar terroristbestämmelsema och reglerna om tvångsåtgärder - lik-
som under tidigare år - bör ske genom att regeringen årligen lämnar en
skrivelse därom till riksdagen (prop. 1990/91:118 s. 72, bet.
1990/91 :JuU29 s. 32). Den senaste redogörelsen lämnades i regeringens
skrivelse 1994/95:132.

Bakgrund

Särskilda bestämmelser med syfte att bekämpa terrorism infördes i
svensk lagstiftning genom lagen (1973:162) om särskilda åtgärder till
förebyggande av vissa våldsdåd med internationell bakgrund. Reglerna
syftade till att göra det möjligt att hindra presumtiva terrorister från att
komma in i eller stanna kvar i vårt land och att skapa utrymme för
kontroll i de fall då de av asylrättsliga skäl ändå måste beredas en
fristad i landet.

Bestämmelserna har ändrats vid flera tillfallen. Sedan den 1 juli 1991
återfinns de i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll.

Vid den nya lagens tillkomst konstaterades att särskilda bestämmelser
alltjämt behövs som ger utrymme för att ur landet avlägsna sådana ut-
länningar som bedöms som farliga med hänsyn till risken för terror-
handlingar (prop. 1990/91:118 s. 30).

Enligt lagen skall en utlänning kunna utvisas om det behövs av hänsyn
till rikets säkerhet, eller om det med hänsyn till vad som är känt om
hans tidigare verksamhet och övriga omständigheter kan befaras att han
kommer att begå eller medverka till en brottslig gärning som innefattar
våld, hot eller tvång för politiska syften. Bestämmelserna i utlännings-
lagen (1989:529) om avvisning och utvisning skall dock tillämpas i
första hand.

Tidigare krävdes att utlänningen skulle tillhöra en viss organisation
för att lagen skulle kunna tillämpas. Detta krav avskaffades i den nya
lagen. En annan skillnad är att bestämmelsen om utvisning kan
tillämpas även vid brottslig gärning i en främmande stat. Detta gäller
dock inte en gärning som har övervägande karaktär av politiskt brott.
Möjlighet att föreskriva om s.k. kommunarrest samt om byte av bostad
och arbete har avskaffats. Bestämmelser om skyldighet för utlänning att
på vissa tider anmäla sig hos en polismyndighet, s.k. anmälningsplikt,
finns kvar. Förutsättningarna för att tillgripa tvångsåtgärder i
spaningssyfte, t.ex. husrannsakan och hemlig teleavlyssning har skärpts.
Ett beslut om anmälningsplikt eller ett förordnande om befogenhet att
tillämpa tvångsmedelsbestämmelsema är giltigt i högst tre år. Efter
giltighetstidens utgång skall frågan prövas av allmän domstol.

Terroristbestämmelsema och reglerna om särskilda tvångsåtgärder
fick vid sin tillkomst en begränsad giltighetstid vilket innebar en

kontrollmöjlighet över regeringens och myndigheternas handlande. När Skr. 1995/96:124
terroristbestämmelserna permanentades år 1975 bestämdes att rege-
ringen vaije år skulle lämna en skrivelse till riksdagen med redovisning
av terroristbestämmelsemas tillämpning (prop. 1975/76:18 s. 161). En
motsvarande redovisningsskyldighet infördes år 1982 såvitt avsåg
bestämmelserna om särskilda tvångsåtgärder. I samband med införandet
av lagen om särskild utlänningskontroll ansågs, som nämnts ovan, att
den parlamentariska kontrollen av hur regeringen tillämpar terrorist-
bestämmelsema och reglerna om tvångsåtgärder även i fortsättningen
bör ske genom att regeringen årligen lämnar en skrivelse härom till
riksdagen.

Redogörelse för tillämpningen av lagen (1991:572)
om särskild utlänningskontroll

Rikspolisstyrelsen har i skrivelser till regeringen den 1 och den 8
december 1995 redogjort för tillämpningen av lagen om särskild
utlänningskontroll under tiden den 1 juli 1994 - den 30 juni 1995.

Lagen har tillämpats fem gånger under perioden. I ett fäll beslutade
regeringen med stöd av 1 § första stycket 1 lagen om särskild
utlänningskontroll att utvisa en rysk medborgare som misstänktes för
spioneri. Ärendet avgjordes av regeringen utan att föregås av en sådan
förhandling som avses i 3 och 6 §§ lagen om särskild utlännings-
kontroll. I fyra fall har regeringen efter ansökan av Säkerhetspolisen
beslutat utvisa utländska medborgare enligt 1 § första stycket 2 i lagen.
Tre fall har rört utlänningar från Mellanöstern och ett fäll en med-
borgare från ett nordafrikanskt land. I tre av de sistnämnda fållen har
sådan förhandling som avses i 3 och 6 §§ lagen om särskild utlännings-
kontroll hållits vid Stockholms tingsrätt. I samtliga fall där lagen
tillämpats under perioden har utlänningen tagits i förvar av Säkerhets-
polisen och chefen för Justitiedepartementet har därefter förordnat om
fortsatt förvar. Utvisningarna har verkställts genom Säkerhetspolisens
försorg.

Som en jämförelse redovisas antalet fall där lagen tidigare har
tillämpats.

1991/1992 - lagen tillämpades vid tre tillfallen

1992/1993 - lagen tillämpades vid tre tillfällen

1993/1994 - lagen tillämpades inte vid något tillfälle

Från Utrikesdepartementet har följande inhämtats om den interna-
tionella terrorismens utveckling under samma tid.

Sverige har under perioden varit förskonat från terroristdåd. Det bör
dock nämnas att två svenskar, anställda vid Skanskas verksamhet i
Colombia, kidnappades av landets största regeringsfiendiga motstånds-

grupp i december 1994. Efter långvariga ansträngningar frisläpptes Skr. 1995/96:124
bägge oskadda i maj 1995.

Den internationella bilden av utvecklingen på terrorismens område har
uppvisat både positiva och negativa drag. Till de positiva hör att
terrorismen fortsatt att minska totalt sett. Hit hör också att utvecklingen
i den nordirländska frågan föranledde IRA att avbryta den väpnade
kampen den 31 augusti 1995. Unionistema svarade med samma åtgärd
något senare. Vapenvilan ser ut att hålla.

Till det negativa hör att motståndet från vissa extremistgruppers sida
mot fredsprocessen i Mellanöstern fortsatt att ta sig uttryck i terror-
handlingar. I Turkiet har kampen mellan turkiska regeringsstyrkor och
den kurdiska PKK-gerillan fortsatt - en kamp som kännetecknas av
PKK:s terrormetoder och säkerhetsstyrkornas hårdföra motåtgärder. I
Algeriet fortsätter kampen mellan regeringsstyrkor och fundamenta-
listiska aktivistgrupper. I Europa har Frankrike drabbats av utlöpare av
den senare konflikten.

Terrordåd av delvis ny karaktär inträffade under perioden. Ett sådant
är nervgasattacken i Tokyos tunnelbana i mars 1995, som förknippas
med den japanska s.k. domedagssekten. Ett annat är bombattentatet mot
ett kontorskomplex i Oklahoma City, USA, som innehöll ett flertal
myndigheter. Denna gärning förknippas med regeringsfientliga extre-
mistkretsar på högerkanten.

Det internationella arbetet med att bekämpa terrorism har fortsatt.
Som medlem av Europeiska unionen (EU) medverkar Sverige numera i
det arbete som bedrivs på detta område såväl inom ramen for
samarbetet inom utrikes- och säkerhetspolitiken som inom ramen för
samarbetet på de rättsliga och polisiära områdena. Samtidigt fortsätter
arbetet mot terrorism inom FN. I det gemensamma anförandet, som
hölls när frågan behandlades vid den 50:e generalförsamlingen, under-
strök EU:s talesman, att det krävs internationell samordning mellan
staterna för att effektivt kunna bekämpa terrorismen, men också att
staternas kamp mot terrorism måste ske i enlighet med internationell
rätt. De som ännu inte anslutit sig till alla de internationella konven-
tionerna på området uppmanades göra detta. Det kan nämnas att Sverige
for sin del anslutit sig till de internationella konventioner som riktar sig
mot terrorismen.

Justitiedepartementet                                     Skr. 1995/96:124

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 december 1995

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden

Hjelm-Wallén, Hellström, Peterson, Thalén, Freivalds, Wallström,

Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson,

Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson

Föredragande: statsrådet Freivalds

Regeringen beslutar skrivelse 1995/96:124 1995 års redogörelse för
tillämpningen av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll.

gotab 49448, Stockholm 1995