1994 års redogörelse för tillämpningen av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll

Proposition 1994/95:132

Regeringens skrivelse
1994/95:132

1994 års redogörelse för tillämpningen av lagen
(1991:572) om särskild utlänningskontroll

Skr.

1994/95:132

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 22 december 1994

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Leif Blomberg

(Kulturdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för tillämpningen av lagen
(1991:572) om särskild utlänningskontroll under tiden den 1 juli 1993 - den
30 juni 1994.

1 Riksdagen 1994/95. 1 sand. Nr 132

Förord

Skr. 1994/95:132

I samband med införandet av lagen (1991:572) om särskild utlännings-
kontroll ansågs att den parlamentariska kontrollen av hur regeringen tillämpar
terroristbestämmelsema och reglerna om tvångsåtgärder - liksom under
tidigare år - bör ske genom att regeringen årligen lämnar en skrivelse härom
till riksdagen (prop. 1990/91:118 s. 72, bet. 1990/91:JuU29 s. 32). Den
senaste redogörelsen lämnades i regeringens skrivelse 1993/94:134.

Bakgrund

Särskilda bestämmelser med syfte att bekämpa terrorism infördes i svensk
lagstiftning genom lagen (1973:162) om särskilda åtgärder till förebyggande
av vissa våldsdåd med internationell bakgrund. Reglerna syftade till att göra
det möjligt att hindra presumtiva terrorister från att komma in i eller stanna
kvar i vårt land och att skapa utrymme för kontroll i de fall då de av asyl-
rättsliga skäl ändå måste beredas en fristad i landet.

Bestämmelserna har ändrats vid flera tillfällen. Sedan den 1 juli 1991 åter-
finns de i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll.

Vid den nya lagens tillkomst konstaterades att särskilda bestämmelser
alltjämt behövs som ger utrymme för att ur landet avlägsna sådana utlänningar
som bedöms som farliga med hänsyn till risken för terrorhandlingar (prop.
1990/91:118 s. 30).

Enligt lagen skall en utlänning kunna utvisas om det behövs av hänsyn till
rikets säkerhet, eller om det med hänsyn till vad som är känt om hans tidigare
verksamhet och övriga omständigheter kan befaras att han kommer att begå
eller medverka till en brottslig gärning som innefattar våld, hot eller tvång för
politiska syften. Bestämmelserna i utlänningslagen (1989:529) om avvisning
och utvisning skall dock tillämpas i första hand.

Tidigare var ett krav att utlänningen skulle tillhöra en viss organisation.
Detta avskaffades i den nya lagen. En annan skillnad är att bestämmelsen om
utvisning kan tillämpas även vid brottslig gärning i en främmande stat. Detta
gäller dock inte en gärning som har övervägande karaktär av politiskt brott.
Möjlighet att föreskriva om s.k. kommunarrest samt om byte av bostad och
arbete har avskaffats. Bestämmelser om skyldighet för utlänning att på vissa
tider anmäla sig hos en polismyndighet, s.k. anmälningsplikt, finns kvar.
Förutsättningarna för att tillgripa tvångsåtgärder i spaningssyfte, t.ex. hus-
rannsakan och hemlig teleavlyssning har skärpts. Ett beslut om anmälnings-
plikt eller ett förordnande om befogenhet att tillämpa tvångsmedels-
bestämmelsema är giltigt i högst tre år. Efter giltighetstidens utgång skall
frågan prövas av allmän domstol.

Terroristbestämmelsema och reglerna om särskilda tvångsåtgärder fick vid
sin tillkomst en begränsad giltighetstid vilket innebar en kontrollmöjlighet
över regeringens och myndigheternas handlande. När terroristbestämmel-
sema permanentades år 1975 bestämdes att regeringen varje år skulle lämna

en skrivelse till riksdagen med redovisning av terroristbestämmelsernas Skr. 1994/95:132
tillämpning (prop. 1975/76:18 s. 161). En motsvarande redovisningsskyldig-
het infördes år 1982 såvitt avsåg bestämmelserna om särskilda tvångs-
åtgärder. I samband med införandet av lagen om särskild utlänningskontroll
ansågs, som nämnts ovan, att den parlamentariska kontrollen av hur rege-
ringen tillämpar terroristbestämmelsema och reglerna om tvångsåtgärder även
i fortsättningen bör ske genom att regeringen årligen lämnar en skrivelse
härom till riksdagen. Den senaste redovisningen gjordes i regeringens
skrivelse 1993/94:134.

Redogörelse för tillämpningen av lagen (1991:572)
om särskild utlänningskontroll

Rikspolisstyrelsen har i skrivelse till regeringen den 21 november 1994 med-
delat att lagen om särskild utlänningskontroll inte tillämpats vid något tillfälle
under tiden den 1 juli 1993-den 30 juni 1994.

Från Utrikesdepartementet har följande inhämtats om den internationella
terrorismens utveckling från halvårsskiftet 1993 till halvårsskiftet 1994.

Liksom under närmast föregående period har antalet internationella
terroristdåd varit relativt fåtaliga. Sverige eller svenska intressen utomlands
har inte varit föremål för direkta attacker. Förekomsten av en organiserad
brottslighet också i länder nära Sverige har hittills inte på något påtagligt sätt
tagit sig uttryck inom Sverige men utgör ett allvarligt problem på sikt.

Också under denna senaste period har en rad enskilda terroristhandlingar
krävt allvarliga offer och fått stor internationell uppmärksamhet. Hit hör bl.a.
de fortsatta bombsprängningama i Nordirland och England och enskilda
attentat i Mellersta Östern. I Turkiet, framför allt i den sydöstra delen av
landet, fortsätter striderna mellan den turkiska regeringens säkerhetsstyrkor
och den kurdiska PKK-gerillan - en kamp som kännetecknas av PKK:s
terroristmetoder och säkerhetsstyrkornas hårdföra försök att få kontroll över
situationen. I Algeriet pågår en liknande kamp mellan regeringsstyrkor och de
islamitiska fundamentalistiska aktivistgruppema.

Det motsatta förhållandet gällde dock för de två brett upplagda terrorist-
operationer som den kurdiska organisationen PKK genomförde mot turkiska
intressen i Västeuropa i juni resp, november 1993.

Särskilt allvarlig för det internationella samfundet är den fortsatta
förekomsten av statsunderstödd terrorism. I den internationella diskussionen
härom figurerar flera länder som aktiva understödjare av olika terrorist-
grupper; på t.ex. amerikansk sida hävdar man att hela sju stater - Cuba, Iran,
Irak, Libyen, Nordkorea, Sudan och Syrien - i dag understödjer interna-
tionell terrorism.

Det internationella arbetet på att bekämpa terrorism har samtidigt fortsatt
framför allt i FN. Under 48:e generalförsamlingen hösten 1994 antogs en
deklaration om åtgärder för att eliminera internationell terrorism. Allmänt upp-

fattades debatten i FN under den gångna perioden som mera försonlig än Skr. 1994/95:132
under tidigare år.

Liksom under de närmast föregående åren har Sverige förskonats från
terroristhandlingar direkt riktade mot vårt land och dess intressen. Politiskt
aktiva grupper har samtidigt fortsatt att medverka i aktioner riktade mot vissa
utländska intressen. Dessa sanktioner har till övervägande del saknat vålds-
inslag.

Kulturdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 december 1994

Skr. 1994/95:132

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande och statsråden Sahlin,
Hjelm-Wallen, Peterson, Hellström, Freivalds, Wallström, Persson, Tham,
Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Uusmann, Nygren,
Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson

Föredragande: statsrådet Blomberg

Regeringen beslutar skrivelse 1994/95:132 1994 års redogörelse för tillämp-
ningen av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll.

gotab 47519, Stockholm 1994