Yrkesutbildning och jämställdhet

Motion 2004/05:Ub268 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v)

1Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förtydliga och utöka myndigheternas ansvar för jämställdhetsmålen för vuxnas lärande.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Nationellt kompetenscentrum för vuxnas lärande (Encell) skall bidra till kunskapsutveckling om jämställdhet samt till vuxnas lärande.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kunskap om genus och jämställdhet skall vara ett kvalitetskriterium för eftergymnasial yrkesutbildning.

2Inledning

Jämställdhet är en av de viktigaste frågorna inom utbildningsväsendet. Utbildningsanstalter och utbildningar ska inte bara vara jämställda utan bör också aktivt verka för att skapa ett jämställt samhälle. Vissa utbildningsformer har relativt tydliga mål avseende jämställdheten såsom för-, grund- och gymnasieskolan samt högskoleväsendet. Vänsterpartiet lämnar i en annan motion förslag till vilka förbättringar som bör göras inom dessa utbildningar.

I denna motion koncentrerar vi oss på vissa eftergymnasiala yrkesutbildningar där jämställdhetsfrågorna har hamnat i skymundan, t.ex. kvalificerad yrkesutbildning, påbyggnadsutbildning, kompletterande utbildning och yrkesutbildningar vid folkhögskola.

3Myndigheternas ansvar

Statens skolverk, Myndigheten för skolutveckling, Nationellt centrum för flexibelt lärande, Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning, Valideringsdelegationen, Specialpedagogiska institutet och Statens institut för särskilt utbildningsstöd ska inom verksamhetsområdet Vuxnas lärande bidra till att "Ge alla vuxna möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt, sysselsättning och rättvis fördelning."

Hur har dessa myndigheter arbetat med att främja jämställdheten inom den eftergymnasiala yrkesutbildningen?

I Skolverkets rapport Med vuxenutbildning i fokus (dnr 2000:2528) analyseras vuxenutbildningen bl.a. ur ett genusperspektiv. Resultatet av analysen är att det konstateras att män är underrepresenterade inom vuxenutbildningen. I rapporten Vuxenutbildning - Kunskapsläge och Skolverkets roll (dnr 00-2004:2206) sammanfattas utvecklingen och Skolverkets insatser inom vuxenutbildningen de senaste åren. Av rapporten framgår tydligt att jämställdheten ej har varit någon prioriterad fråga.

Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning skriver i sin Årsrapport 2003 att den har haft svårt att tydligt visa om den har lyckats med att motverka könsbundna val beroende på att myndigheten inte har gjort några särskilda utvärderingar hur utbildningsanordnarna arbetar med frågor om jämställdhet. Myndigheten avser dock att detta arbete ska förbättras.

Övriga myndigheter saknar i det närmaste helt hänvisningar till jämställdhet i sin verksamhet. Ett talande exempel är att när Myndigheten för skolutveckling beskriver sin aktuella verksamhet inom vuxenutbildningen i informationsskriften Vuxnas lärande i Myndigheten för skolutveckling nämns inte ens jämställdhetsfrågorna.

Ansvaret för att följa upp och utvärdera verksamheten vid folkhögskolorna har staten gett i uppdrag till Folkbildningsrådet. I rapporten De studerandes rättsliga ställning på folkhögskola (2003) kartlägger Folkbildningsrådet de rättigheter som studerande vid folkhögskolor har och jämför med de regler som gäller inom högskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Eftersom det inte finns några centrala regleringar t.ex. om jämställdhet efterlyses en diskussion om jämställdhet i folkhögskolornas gemensamma forum och ett aktivt arbete med jämställdhetsplaner på de enskilda folkhögskolorna.

Genomgången av de myndigheter som har ett ansvar för att bidra till att uppfylla jämställdhetsmålet för vuxnas lärande visar att detta ansvar inte har fått något genomslag i verksamheten. Detta mål är uppenbarligen för vagt formulerat och myndigheternas uppdrag avseende jämställdheten i vuxenutbildningen måste därför förtydligas. Det måste framgå tydligt att de ska främja jämställdhet i tillgången till utbildning, inom utbildningar och genom utbildning.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

4Kunskapsutveckling

Forskning och utveckling är av stor betydelse för att öka kunskaperna om jämställdhet och vuxnas lärande. I propositionen Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen (prop. 2000/01:72) fick Skolverket i uppdrag att initiera forskning och utveckling med inriktning mot vuxnas lärande. Bland annat efterlystes forskning som analyserade vuxenutbildningen ur ett genusperspektiv. Hur detta uppdrag har genomförts får bli en uppgift för kommande utvärdering.

Det finns också andra aktörer inom området. År 2001 fick Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping regeringens uppdrag att inrätta ett kompetenscentrum för vuxnas lärande och därigenom bildades Encell - Nationellt kompetenscentrum för vuxnas lärande. Encell har som uppdrag att främja samverkan, sprida kunskap, initiera projekt och bedriva forskning och utveckling med avseende på vuxnas lärande. I dokumentet Det flexibla lärandets form och villkor ges förslag på vilka områden som är viktiga att studera och analysera. Dock saknas helt hänvisningar till kön, jämställdhet, genus och liknande. Vi föreslår därför att Encell får ett särskilt uppdrag att bedriva och initiera forskning och projekt om jämställdhet och vuxnas lärande samt att sprida kunskap om detta.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

5Jämställdhet som ett kvalitetskriterium

Ett viktigt redskap för att förändra och förbättra den eftergymnasiala yrkesutbildningen är de kvalitetsredovisningar utbildningsanordnarna och deras huvudmän upprättar. I kvalitetsredovisningarna ska uppges huruvida de nationella målen för utbildningen har uppnåtts och vilka åtgärder som kommer att vidtas i de fall målen ej har uppnåtts. Till viss del bestämmer huvudmännens och utbildningsanordnarnas ambitionsnivå vad som tas upp i kvalitetsredovisningar. Ett hjälpmedel är om kommunen har en genomtänkt skol- eller utbildningsplan.

I ett målstyrt utbildningsväsende kan staten ej föreskriva i detalj hur kvalitetsredovisningarna ska utformas. Däremot kan kvalitetsredovisningarnas innehåll och vad som är kvalitetskriterier styras med hjälp av de mål som finns för utbildningarna. Vilka mål för jämställdheten finns för de eftergymnasiala yrkesutbildningarna? Påbyggnadsutbildningarna hör till den kommunala vuxenutbildningen och har därför samma styrdokument: skollagen och 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Vänsterpartiet har i en annan motion lämnat förslag på att föra in ett genusperspektiv i undervisningen i Lpf 94. Det finns också anledning att särskilt påpeka vikten av att jämställdhetsperspektivet genomsyrar all undervisning även inom den grundläggande vuxenutbildningen.

Kompletterande utbildningar anordnas av enskilda huvudmän men får stöd av staten. Enligt förordning om statligt stöd till kompletterande utbildning (2000:521) 7 § ska den som verkar inom utbildningen bland annat främja jämställdhet mellan könen. Kvalificerad yrkesutbildning (KY) anordnas av både offentliga och enskilda utbildningsanordnare efter ansökan hos Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning. I lagen om kvalificerad yrkesutbildning (2001:239) sägs att utbildningarna ska bidra till att motverka könsbundna val, och myndigheten anger även detta som ett kvalitetskriterium för anordnarna. Varken de kompletterande utbildningarna eller KY-utbildningarna har något ansvar för att de studerande erhåller kunskaper om jämställdhet.

Vi menar att kunskaper om könsmaktsordningen, om kvinnors och mäns olika villkor och om feminism är lika viktiga att tillägna sig inom en yrkesutbildning som i förskola, grundskola, gymnasieskola och högskola. Därför bör det göras ett tillägg om att utbildningarna även ska ge kunskap om genus och jämställdhet i förordningen om statligt stöd till kompletterande utbildning respektive lagen om kvalificerad yrkesutbildning.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 28 september 2004
Britt-Marie Danestig (v)
Lennart Gustavsson (v)	Camilla Sköld Jansson (v)
Anders Wiklund (v)