Whiplashskador och dess behandling

Motion 2000/01:So360 av Rigmor Stenmark (c)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om whiplashskadades möjligheter till rehabilitering.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om handläggning och ekonomiska medel hos
försäkringskassorna.1

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om forskning kring whiplashskador.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förebyggande trafikåtgärder.2
5.
1 Yrkande 2 hänvisat till SfU.

2 Yrkande 4 hänvisat till TU.

Motivering

Whiplashskador, s.k. pisksnärtskador, uppstår ofta vid olycksfall där bil,
tåg eller buss gör en häftig inbromsning. Oftast sker denna skada då
fordonet man färdas i blir påkört bakifrån. Det blir en kraftig knyck i
nacken. Verkningarna av skadan kan uppträda direkt men ofta kommer
inte symptomen förrän en tid efter det aktuella olyckstillfället.

Diagnos är svår att ställa, och inte sällan får den skadade fel diagnos på sin
skada. Detta är ett svårt problem då det också har att göra med hur dessa
patienter behandlas av försäkringskassorna och möjligheterna att få hjälp med
rätt rehabilitering.

Försäkringskassorna tycks inte heller ha en rätt planering av de medel som
bör reserveras för whiplashskadade eftersom de skadade har svårt att få medel
till sitt förfogande då kassorna uppger att pengar för rehabilitering redan är
slut efter första halvåret på årsperioden.

Med rätt rehabiliteringsinsatser kan personer bli återställda eller
åtminstone få hjälp att klara av sin många gånger svåra livssituation. Det är
också viktigt att skadade personer ges möjligheter till att vara med och
utforma rehabiliteringsinsatser som passar dem.

Idag finns inte en adekvat forskning på området varför det även är
angeläget att påtala att forskningsresurser avsätts för forskning om
whiplashskador.

Whiplashskador sker oftast i trafiken. Förebyggande insatser måste ske i
trafikmiljön så att framtida skador minimeras. En sådan åtgärd är att se till
att
trafiken flyter bra och att onödiga stopp undviks. Rondeller vid vägkorsningar
istället för ljussignaler är ett sätt att undvika onödiga stopp i trafiken.

Stockholm den 1 oktober 2000

Rigmor Stenmark (c)