Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m. (prop. 1982/83:50)
Motion 1982/83:124 Lars Werner m. fl.
Motion
1982/83:124
Lars Werner m. fl.
Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m. (prop. 1982/83:50)
Om hyreshusavgift
För att åstadkomma socialt acceptabla hyror och större rättvisa i boendet
måste det ske en omfördelning av samhällets bostadsstöd, från den
privata ägarsektorn till allmännyttiga hyreshus.
En husavgift för alla äldre hus som inte finansierats med hjälp av statliga
lån och räntestöd - men med undantag för allmännyttans hus - är ett bra
sätt att komma en bit på väg.
Fortfarande gäller emellertid att betydligt snabbare och effektivare åtgärder
måste till än vad som blir resultatet av vissa avdragsbegränsningar
och en eventuell husavgift.
En omfördelning av samhällets bostadsstöd genom att minska de mest
gynnade villaägarnas skattesubventioner med bara en fjärdedel skulle ge
tillräckligt utrymme för betydande hyressänkningar. Det gäller främst rika
villaägare med höga inkomster och förmögenheter, med stora och dyra
s. k. lyxvillor och höga ränteavdrag, dvs. den del av villaägarna som
beräknas utgöra omkring en fjärdedel men som tillgodogör sig tre fjärdedelar
av villaägarnas skattesubventioner på totalt ca 12 miljarder kronor per
år.
Ett av huvudmotiven för regeringsförslaget om hyreshusavgift är att
motverka en förmögenhetsomfördelning till förmån för vissa fastighetsägare.
Hyreslagens bruksvärdesregler har som bekant medfört en allmän
höjning av hyresnivån bl. a. beroende på höjningen av den garanterade
räntan på bostadslånen. Privata fastighetsägare har under många år haft
stora fördelar genom att de fått jämföra med allmännyttiga bostadsföretags
hyror trots att man generellt sett inte har samma kostnader. Man har
kunnat tillgodogöra sig oförtjänta vinster av de kostnadsökningar som
drabbat allmännyttan.
Liksom tidigare ansluter sig vpk nu till förslaget om en speciell skatt som
kan ge staten intäkter att användas för en omfördelning och kostnadsutjämning
på bostadsmarknaden, för att stoppa hyreshöjningarna och skapa
större ekonomisk rättvisa mellan olika upplåtelse- och boendeformer. Vj
är däremot inte överens om att avgiften skall omfatta även allmännyttiga
bostadsföretags hus och att avgiften för privata fastighetsägare skall vara
avdragsgill vid inkomsttaxering. Vi delar inte heller regeringens förslag att
vissa rad- och kedjehus och äldre egnahem inte skall omfattas av förslaget,
som anges som ett system för kostnadsutjämning. Omfördelning och kost1
Riksdagen 1982183. 3 sami. Nr 124-128
Mot. 1982/83:124
2
nadsutjämning bland bostadskonsumenterna skall enligt vår mening inte
begränsas bara till flerbostadshusen!
Om allmännyttans hus påförs en husavgift kommer bl. a. den hyresdämpande
effekten av underhållslån och stöd i andra former att minska eller
försvinna i företag med en stor andel äldre bostäder. Dessutom kommer
bruksvärdesnivån att höjas ytterligare och privata fastighetsägare kunna ta
ut ännu högre hyra. Privata fastighetsägare kompenseras på detta sätt för
den avgift de betalar. Genom att undanta allmännyttan från hyreshusavgift
kan man bidra till att stoppa höjningarna av bruksvärdesnivån och kanske
t.o.m. sänka den något. I allmännyttans hus tillämpas sedan många år
tillbaka en ganska långt driven hyresutjämning som betyder att de som bor
i äldre hus betalar en stor del av kostnaderna i nyproduktionen, och dessa
hyresgäster omfattas alltså redan av ett system för kostnadsutjämning.
Vpk anser inte att hyreshusavgiften skall vara neutral med hänsyn till
ägandeförhållandena och därför vara avdragsgill för konventionellt beskattade
fastigheter. Inte heller delar vi en annan uppfattning som kommer till
uttryck i propositionen att införandet av en sådan avgift inte skall kunna få
försämra resultatet av privat fastighetsförvaltning. Tvärtom menar vi att
just möjligheten att använda hyreshusavgiften för att förhindra nya hyreshöjningar,
en allmän höjning av hyresnivån och fortsatta höga vinster på
ägande och förvaltning av hyreshus är värdefull. Man bör inte längre utgå
från något som självklart, att ägande och förvaltande av bostadsfastigheter
alltid skall bära sig och gå med vinst!
Ur rättvisesynpunkt är det svårt att förstå varför vissa äldre hus —
egnahem och vissa rad- och kedjehus - skall undantas från husavgift. I
propositionen konstateras också att rent principiellt borde också dessa hus
träffas av avgift, och beträffande de hus som betecknas som egnahem sägs
att en avgift även på dessa ligger i linje med bostadspolitiska strävanden.
Motiven för att inte ta med dessa hus är den beslutade marginalskatte- och
avdragsreformen och administrativa svårigheter.
Med ändring av regeringens förslag föreslår vi en utvidgning av de hus
som skall omfattas av en husavgift till att avse även äldre småhus med
undantag av sådana hus som har byggts eller byggts om efter år 1957 med
stöd av statliga bostadslån eller som utan sådana lån har fått statliga
ränt elån.
Eftersom samma princip bör gälla beträffande årgångar och kopplingen
till statliga lån kommer husavgiften på vad som betecknas som småhusenhet
att till stor del omfatta stora en- och tvåfamiljshus, s. k. lyxvillor och
liknande som inte byggts med statliga lån på grund av sin ytstorlek eller
överstandard. För hus med relativt liten yta, standardutrustning och lågt
taxeringsvärde blir en till hälften reducerad avgift på småhusenhet inte av
någon större omfattning. Dessutom kommer pensionärer och låginkomsttagare
generellt sett att kunna täcka in sådan ökning av boendekostnaderna
inom ramen för vad man kan erhålla i bostadstillägg och bostadsbidrag.
Mot. 1982/83:124
3
Vi föreslår emellertid, med hänsyn till att vissa effekter av avdragsbegränsningen
av allt att döma kommer att inträda fr. o. m. inkomståret 1983,
att avgiften för småhusen begränsas till hälften av vad som föreslås för
övriga, dvs. till 1 % av taxeringsvärdet. Detta medför att avgiften för 1983
skall utgöra 0,5% och för 1984 0,75%. Denna utvidgning av avgiften, som
bör betecknas husavgift, kan enligt våra beräkningar medföra en budgetförstärkning
med ytterligare omkring 600 milj. kr. för år 1983, 900 milj. kr.
1984 och 1200 milj. kr. fr. o. m. år 1985.
Hemställan
Med hänvisning till det ovan anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad i motionen anförts om hyreshusavgift,
2. att riksdagen beslutar anta i bilaga till denna motion fogade
förslag till
a) lag om husavgift,
b) förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1982:370).
Stockholm den 25 november 1982
LARS WERNER (vpk)
KARIN NORDLANDER (vpk) C.-H. HERMANSSON (vpk)
NILS BERNDTSON (vpk) BERTIL MÅBRINK (vpk)
EVA HJELMSTRÖM (vpk) TORE CLAESON (vpk)
tl Riksdagen 1982/83. 3 sami. Nr 124—128
Mot. 1982/83:124
4
Bilaga
Förslag till
Lag om husavgift
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Den som vid taxering till kommunal inkomstskatt skall ta upp garantibelopp
för annan fastighet som inkomst skall betala husavgift om fastigheten
vid fastighetstaxering betecknas som hyreshusenhet eller småhusenhet
och omfattar byggnad med beräknat värdeår före år 1975.
Från husavgift undantas dock
1. hyreshusenhet som huvudsakligen består av hotell- eller restaurangbyggnad,
kioskbyggnad eller parkeringsbyggnad; hyreshusenhet eller småhusenhet
som utgörs av tomtmark med saneringsbyggnad samt hyreshusenhet
eller småhusenhet med ett taxeringsvärde understigande 1 000,
2. hyreshusenhet eller småhusenhet om byggnaden har uppförts eller
byggts om efter år 1957 med stöd av lån enligt kungörelsen (1957:360) om
tertiärlån m. m. eller kungörelsen (1962:537) om bostadslån eller bostadslånekungörelsen
(1967:537) eller med stöd av lån enligt bostadsfinansieringsförordningen
(1974:946) och lånet inte avser enbart följande åtgärder,
nämligen
åtgärder för en bättre hushållning med energi eller användning av annat
energislag än olja vid uppvärmning,
åtgärder vilka behövs för att minska radondotterhalten till en nivå som
är godtagbar från allmän hälsovårdssynpunkt,
åtgärder som avser förbättrad avfallshantering,
3. hyreshusenhet med studentbostadshus som har uppförts år 1957 eller
tidigare med stöd av tilläggslån för anordnande av studentbostäder,
4. annan hyreshusenhet eller småhusenhet om byggnaden har uppförts
efter år 1957 och lån har lämnats enligt räntelånekungörelsen (1967:553),
5. hyreshusenhet eller småhusenhet som ägs av staten, kommun, landstingskommun,
kommunförbund, allmännyttigt bostadsföretag eller aktiebolag
som helt ägs av en kommun eller landstingskommun.
Husavgiften utgör för vaije beskattningsår i fråga om hyreshusenhet 2
procent och ifråga om småhusenhet I procent av det taxeringsvärde som
legat till grund för beräkning av garantibeloppet.
Har garantibeloppet jämkats enligt bestämmelserna i 47 § sjätte stycket
kommunalskattelagen (1928:370) skall också underlaget för beräkning av
husavgiften jämkas.
2 § Med småhusenhet avses småhus som till övervägande delen utgör
permanentbostad för högst två familjer och tomtmark för sådan byggnad.
3 § Vad som föreskrivs i 15 § 2 mom. första stycket lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt om ansvarighet för sådan skatt gäller också beträffande
husavgift.
4 § Husavgift utgår i helt antal kronor. Avgiftsbeloppet avrundas vid
öretal över femtio uppåt och vid annat öretal nedåt.
5 § I fråga om debitering och uppbörd av husavgift gäller bestämmelserna
i uppbördslagen (1953: 272).
Mot. 1982/83:124
5
6 § Husavgift tillfaller staten.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983 och tillämpas första gången
vid 1984 års taxering. Avgiften skall dock vid 1984 års taxering utgöra för
hyreshusenheter 1 procent och för småhusenheter 0,5 procent samt vid
1985 års taxering för hyreshusenheter 1,5 procent och för småhusenheter
0,75 procent. I fråga om förvärvskälla för vilken beskattningsåret har
böljat före ikraftträdandet skall avgiften vid 1984 års taxering påföras med
så stor del som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret
som infaller efter ikraftträdandet och hela beskattningsåret.
Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrivs att 20 § kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha
nedan angiven lydelse.
Nuvarande lydelse Motionärernas förslag
20 §‘
Vid beräkningen av 43 § 3 mom.
Avdrag får byggande m. m.;
husavgift enligt lagen (1982:000)
om husavgift;
belopp, för enligt 36 §.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983 och tillämpas första gången
vid 1984 års taxering.
' Senaste lydelse 1981: 388.
Paragrafen föreslås ändrad även i prop. 1981/82: 146 och prop. 1981/82: 154.
