Vissa anslag under bostadsdepartementets huvudtitel, m. m.
Motion 1986/87:Bo246 Rolf Dahlberg m. fl. (m)
Motion till riksdagen
1986/87 :Bo246
Rolf Dahlberg m. fl. (m)
Vissa anslag under bostadsdepartementets
huvudtitel, m. m.
Regeringen har i budgetpropositionens bilaga 13 föreslagit att riksdagen
skall anvisa medel till ett flertal olika ändamål inom bostadsdepartementets
område. Investeringar i bostäder och lokaler tar relativt lång tid från planering
tills de är inflyttningsklara. Samma regler måste gälla för ett byggprojekt
hela tiden. I många fall får inte förutsättningar som t. ex. skatteregler
och räntebidrag ändras ens sedan byggnaden tagits i bruk om lönsamhet
skall erhållas.
Inom bostadsdepartementets område tillämpas i många fall en budgetteknik
med beslutsramar som sedan med automatik ger en efterföljande
budgetbelastning. Detta innebär i regel att endast mindre eller inga besparingar
alls kan göras på statsbudgeten med omedelbar verkan. Den tidsförskjutning
som vanligtvis föreligger mellan beslut och utbetalning av medel
medför i normalfallet att slopade beslutsramar får effekt på motsvarande
anslag först efterföljande budgetår. Moderata samlingspartiet har under ett
flertal år föreslagit besparingar på detta område. Hade våra förslag bifallits
hade statens utgifter på bostadssektorn i dag varit ca 4 miljarder kronor
lägre än de nu är.
Ett antal anslag föreslås i budgetpropositionen kunna ökas av sysselsättningsskäl.
Detta bör enligt vår mening inte ske. Vi motsätter oss att bostadspolitiken
skall styras av sysselsättningsläget. Regeringen bör i vanlig ordning
förelägga riksdagen sina förslag. Därigenom ges riksdagen möjlighet
att pröva det sakliga behovet.
Utredningar m. m. (A 2)
Under detta anslag finansieras bl. a. den särskilda ungdomsboendedelegationen
som tillsattes 1985. Hittills tycks dess främsta funktion ha varit att
betala ut sammanträdesarvoden. Någon förbättring av ungdomarnas bostadssituation
har den inte medverkat till. Den bör omedelbart avskaffas.
Med hänsyn till att såväl plan- och byggutredningen som bostadskommittén
resulterat i propositioner verkar anslaget i övrigt väl tilltaget. Vi
föreslår därför att det sammanlagt minskas med 2 milj. kr.
Vissa lån till bostadsbyggande (B 3)
Vi föreslår i vår partimotion 1986/87:Bo205 ett upphävande av ett flertal
regleringsmekanismer inom bostadslånesystemet. Krav på standard och
utformning driver upp kostnaderna för bostadsbyggandet. Dagens bostads
Mot.
1986/87
Bo246 —250
1 Riksdagen 1986/87. 3 sami. Nr Bo246—250
lånesystem — som handhas av staten — innehåller en rad bestämmelser
som styr utformningen av byggandet. Det nuvarande systemet bör ändras i
två väsentliga avseenden. Genom att schablonisera underlaget för lån och
räntebidrag uppnås ett neutralt stöd till olika byggprojekt. Detta förslag
innebär också möjlighet att minska den statliga bostadsbyråkratin i bostadsstyrelse
och länsbostadsnämnder. Förslaget utvecklas närmare under
punkt B 4.
Som ett andra steg vill vi avveckla den statliga bostadsbanken. Bostadslångivningen
överförs då till den ordinarie kreditmarknaden. Bostadsstyrelsen
handhar därefter endast beräkning av och utbetalning av räntebidrag.
Enligt bostadsministerns beräkningar kommer ombyggnadslån att beviljas
på ca 3,5 miljarder kronor under budgetåret 1987/88. Det har från olika
håll framförts stark kritik mot konstruktionen av de s. k. ROT-lånen. De
uppmuntrar fastighetsägare till onödigt omfattande reparationer och ombyggnader.
Samtidigt används lånen och de därtill knutna bidragen till att
Finansiera vanligt eftersatt underhåll. Resultatet blir kraftigt höjda hyror
som bl. a. hindrar många tidigare hyresgäster att återflytta till sina gamla
lägenheter. Moderata samlingspartiet kritiserade redan vid införandet
ROT-systemet och pekade på vilka konsekvenserna skulle bli med en statlig
bidragsgivning enligt denna modell. Tyvärr ville inte regeringspartiet lyssna
på våra varningar. När nu bostadsministern insett problemen som följer
av ROT-systemet inför han en ny bidragsform — kvarboendegarantin —
som i tre år temporärt skall underlätta återflyttning efter en ombyggnad.
Sällan har den socialdemokratiska bidragspolitiken varit mera avslöjande.
Generösa statliga bidrag medför så stora problem att nya bidragsformer
måste skapas för att nödtorftigt rätta till vad den tidigare bidragsgivningen
åstadkommit. Detta är en karusell med skattebetalarnas pengar som måste
stoppas. Vi föreslår att hela ROT-programmet avvecklas från den 1 juli
1987.
Vi föreslår att förvärvslån och särskilda lokallån avskaffas fr. o. m. den 1
juli 1987. Den totala spareffekten av våra förslag torde uppgå till 15 milj. kr.,
varför 95 milj. kr. bör anvisas under anslaget B 3.
Räntebidrag (B 4)
Det nuvarande bostadsfinansieringssystemet visar på stora brister och problem.
Vid hög räntenivå blir subventionerna orimligt stora, vilket visat sig
under den senaste tioårsperioden, då statens kostnader för räntebidragen
nästan tiodubblats.
Orättvisan mellan dem som har fått statliga lån med räntebidrag och dem
som har finansierat sin bostad utan statens medverkan är uppenbar. Detta
har fått till följd att det i dag i stort sett inte byggs några bostäder utan
statligt stöd.
Moderata samlingspartiet har under en följd av år föreslagit ändringar i
nuvarande räntebidragssystem med sikte på en avveckling av systemet. Under
senare år har även övriga partier, utom vpk, insett de stora problem som
råder. I budgetpropositionen föreslår regeringen en extra upptrappning av
Mot. 1986/87
Bo246
2
de garanterade räntorna för småhus. Eftersom dessa hus är subventionerade
under endast ca tio år och har en mer än dubbelt så hög ingångsränta som
t. ex. hyreshus motsätter vi oss denna extra höjning.
Vi moderater har under flera år presenterat ett genomarbetat förslag till
avtrappning av de garanterade räntorna för flerfamiljshus. Hade våra förslag
bifallits, skulle statens kostnader för räntebidrag i dag ha varit någon
miljard lägre än vad som nu är fallet.
Eftersom vi vill avveckla fastighetsskatten bortfaller de kompensatoriska
sänkningarna av den garanterade räntan som är kopplade till denna skatt.
Detta medför att vi rent tekniskt beräknar vårt förslag om upptrappning av
den garanterade räntan från den gamla nivån på 3,0 % för flerbostadshusen
och 5,5 % för småhusen.
För nyproducerade och ombyggda hyres- och bostadsrättshus uppräknas
den garanterade räntan med en tiondel per år. För nya och ombyggda hus
görs alltså höjningen från en garanterad ränta på 3,0 %, vilket innebär följande
ingångsräntesatser för hus som byggs resp. år.
3,00 % | 1987 |
3,30 % | 1988 |
3,63 % | 1989 |
3,99 % | 1990 |
4,39 % | 1991 |
För äldre årgångar beräknas en ingående garanterad ränta för 1987. Höjningen
med en tiondel görs för varje år av husets ålder eller ombyggnadsår
t. o. m. 1987. Detta sker med utgångspunkt i en garanterad ränta på 3,0 %
under byggnadsåret. Fr. o. m. 1987 höjs den garanterade räntan med en
tiondel om året såsom för nya hus. För de flesta hus innebär vårt förslag en
måttlig kostnadsökning för fastighetsägaren — 10—15 kr./m2.
I vårt förslag finns dessutom en spärregel som säger att uppräkningen av
den garanterade räntan aldrig blir högre än 30 kr./m2. Genom bruksvärdessystemet
utjämnas dock den hyreshöjning som blir följden av den ökande
kapitalkostnaden. Denna kommer förmodligen att stanna runt 15 kr./m2
eller 100 kr./månad för en normal trerummare.
För bostadsrätter föreslår vi en motsvarande spärregel. Upptrappningen
av den garanterade räntan begränsas till maximalt 30 kr./m2.
Socialdemokraterna har under en följd av år kritiserat vårt förslag och
försökt skrämma hyresgästerna med att vi skulle driva upp hyrorna till
orimliga nivåer. Att detta är helt nonsens, visas bäst genom socialdemokraternas
nyligen antagna kvarboendegaranti. Enligt denna skall alla hyresgäster
tåla 25 kr./m2 i hyreshöjning samt 40 % av höjningen därutöver under
det första året efter ombyggnaden. Därefter minskar garantin årligen under
två år med en tredjedel av det ursprungliga beloppet. Efter tre år finns ingen
kompensation kvar. De hyreshöjningar som socialdemokraterna här driver
fram kan i många fall vara mångdubbelt större än de som vårt förslag
medför.
Till detta kommer att effekterna av vår ränteupptrappning med råge uppvägs
av våra förslag till skattesänkningar, bl. a. avskaffandet av fastighetsskatten
och sänkta marginalskatter samt högre grundavdrag vid den kommunala
beskattningen för barnfamiljer.
Mot. 1986/87
Bo246
3
1* Riksdagen 1986/87. 3 sami. Nr Bo246— 250
Den besparing som på statsbudgeten uppnås genom ovanstående förslag
inkl. avdrag för spärregeln beräknas uppgå till ca 1,3 miljarder kronor.
Med hänsyn till att vi föreslår att fastighetsskatten skall avskaffas påverkas
räntebidragen till den del som tillkommit för sänkning av den garanterade
räntan på grund av fastighetsskatten. För nästa budgetår uppgår kostnaden
för staten till 1 590 milj. kr. i detta avseende. Motsvarande besparing
sker när fastighetsskatten avvecklas. I motion 1986/87:Sk413 föreslår vi att
höjningen av fastighetsskatten för vissa flerbostadshus som gjordes i höstas
återtas. Vi föreslår därutöver att fastighetsskatten avvecklas under en treårsperiod.
Till följd av dessa förslag minskar räntebidragen 1988 med 545 milj.
kr.
Den i fjol avslutade bostadskommittén föreslog att kravet på egen insats i
princip skulle sättas lika för alla upplåtelseformer. Vi föreslår att statliga lån
och räntebidrag skall utgå på 95 % av en beräknad kostnad för ett byggprojekt
— lika för alla. De resterande 5 procenten får byggherren själv anskaffa.
Något räntebidrag utgår inte på denna del. Bostadsstyrelsen skall för
varje år fastställa ett schablonbelopp på vilket lån och bidrag skall beräknas.
Schablonbeloppet kan variera mellan olika regioner beroende på skilda
byggkostnader. Den schablon som skall fastställas skall bygga på ett visst
basbelopp. Till detta kommer ett tilläggsbelopp per m2 lägenhetsyta. För
såväl småhus som lägenheter i flerfamiljshus bör en maximering vid 120 m2
införas i schablonen. Den som bygger därutöver får själv finansiera den
överskjutande delen utan statlig hjälp.
Den produktionsanpassade (PK) belåningen — som innebär att låneoch
räntebidragsgivningen bygger på den faktiska byggkostnaden i stället
för på ett schablonsystem — leder till sämre kostnadsmedvetande hos byggherrar.
Enligt vår uppfattning måste lånesystemet stimulera till rationellt
byggande och återhållsamhet med kostnader. Vårt förslag att schablonisera
låne- och bidragssystemet innebär att det nuvarande systemet med PKbelåning
avskaffas. Detta skall inte behöva leda till ökade boendekostnader,
eftersom effektivare produktion och ändrade byggnormer kan kompensera
effekterna av den föreslagna förändringen. Till detta kommer att
ett attraktivt bosparande, som föreslås i partimotion från moderata samlingspartiet
1986/87:Bo413, väsentligt kan hjälpa upp finansieringen av
egna insatser till bostäder med såväl äganderätt som bostadsrätt.
I vårt system frigörs räntebidragen från lånen. 1 ett andra steg föreslår vi
att den statliga bostadsbanken (SBAB) avvecklas och att banker och kreditinstitut
får finansiera bostadsbyggandet. Statens medverkan inskränker sig
nu till att beräkna räntebidrag enligt schablonmodellen och sedan översända
dessa till respektive bank eller kreditinstitut.
Besparingen till följd av att alla byggherrar och upplåtelseformer får lika
räntebidrag och att den produktionsanpassade belåningen upphör beräknas
uppgå till 160 milj. kr. för nästa budgetår.
Som framhållits tidigare föreslår vi att ROT-programmet upphör från
den 1 juli 1987. Detta kommer att medföra besparingar på räntesubventioner
under anslaget B 4. Dessa har beräknats vad gäller ROT-programmets
del till 100 milj. kr för nästa budgetår.
Mot. 1986/87
Bo246
4
Under anslaget B 4 finns en anslagspost avseende ersättning till kommuner
för förvaltningsförluster uppgående till 40 milj. kr. Vi föreslår att denna
bidragsgivning upphör den 1 juli 1987. Vidare föreslår vi att bidrag till
hyresrabatter upphör fr. o. m. nästa budgetår. Besparingen blir 120 milj. kr.
De nu föreslagna åtgärderna kommer att ställa stora krav på länsbostadsnämnderna
att förkorta sina handläggningstider. Med hänsyn till förenklingen
genom schablonisering och att datasystem nu införs skall en snabbare
och effektivare handläggning vara möjlig.
Den sammanlagda besparingen under B 4 uppgår med våra förslag till
sammanlagt 1 805 milj. kr för budgetåret 1987/88. Besparingen består av:
ändring av räntesubventioneringssystemet 1 300 milj. kr. minus regeringens
besparing 190 milj. kr., netto 1110 milj. kr. Kompensationen för fastighetsskatten
285 milj. kr. Slopandet av PK-belåningen och lika räntebidrag för
alla upplåtelseformer första halvåret 160 milj. kr. Slopandet av bidrag till
förvaltningsförluster 40 milj. kr. samt slopandet av bidrag till hyresrabatter
120 milj. kr. Avskaffandet av ROT-lånen beräknas ge en besparing på 100
milj. kr. Med hänsyn till vad ovan anförts föreslår vi att till Räntebidrag
m. m. för budgetåret 1987/88 anvisas ett förslagsanslag av 10 595 000 000
kr., ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag om 1 805 000 000
kr.
Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda
lägenheter m. m. (B 5)
Fr. o. m. innevarande budgetår ges under detta anslag bidrag enligt förordningen
om statsbidrag till förnyelseåtgärder i vissa bostadsområden. Bidraget
kan endast ges åt s. k. allmännyttiga bostadsföretag.
Vi yrkade avslag på denna nya bidragsform. Vi vidhåller vår uppfattning.
Alla bostadsföretag, även kommunalägda, måste själva ta det fulla ansvaret
för sin verksamhet. Om en satsning på boendemiljön är motiverad för att
öka en fastighets attraktionskraft och därmed underlätta uthyrning av lägenheterna
är den också företagsekonomiskt lönsam. Den kommer då till
stånd utan statliga bidrag. Bidragsformen är dessutom ytterligare ett exempel
på socialdemokraternas systematiska favorisering av de kommunala
bostadsföretagen.
Om vårt avslagsyrkande vunnit riksdagens bifall våren 1986 hade utgifterna
på detta anslag varit 60 milj. kr. lägre. Några bidrag bör inte medges
efter den 30 juni 1987. Därmed kan bostadsministerns förslag om budgetram
på 60 milj. kr. för 1987/88 avvisas.
Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m. m. (B 6)
Från detta anslag utbetalas lån enligt bestämmelserna i kungörelsen om
tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse samt enligt bestämmelserna
i förordningen om tilläggslån för ombyggnad av bostadshus m. m.
Vad gäller den förstnämnda låneformen anger bostadsstyrelsen att av de
avräknade medlen 9 “/oanvänts till reparationer, 42 “/otili grundförstärkning
samt 49 % till ändrad lägenhetssammansättning. Den för första halvåret
Mot. 1986/87
Bo246
5
1986 tilldelade ramen har helt förbrukats. Av bostadsstyrelsens anslagsframställning
framgår vidare att behovet av medel hittills någorlunda rymts
inom gällande ramar men att ramen för budgetåret 1987/88 bör höjas med
20 miljoner till sammanlagt 60 milj. kr. 30 % bedöms åtgå till ändrad lägenhetssammansättning.
Bostadsministern föreslår oförändrad ram.
Enligt vår uppfattning skall en fastighets lägenhetssammansättning baseras
på människornas efterfrågan och inte på de fastighetsekonomiska konsekvenserna
av statliga låne- och bidragsformer samt politiskt tyckande om
lämpliga bostadsstorlekar. Vi föreslår därför att lånemöjligheten för ändrad
lägenhetssammansättning slopas fr. o. m. den I juli 1987.
I vissa delar av vårt land, exempelvis Göteborg och Stockholm, är behovet
av lån till grundförstärkningar mycket stort. För vår miljö omistliga hus
kan bli nödvändiga att riva om inte större resurser för grundförstärkning
ställs till förfogande. Det är bl. a. mot denna bakgrund man skall bedöma
bostadsstyrelsens äskande om förhöjt anslag. Med hänvisning till det dokumenterat
stora behovet samt angelägenheten av att vidmakthålla och vårda
kulturellt värdefull bebyggelse föreslår vi att den ram som frigörs genom att
lånemöjligheten till ändrad lägenhetssammansättning slopas får utnyttjas
för lån till grundförstärkning.
Bostadsstyrelsen föreslog i förra årets anslagsframställning att anslaget
för lån till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse skulle fastställas till 150
milj. kr. för budgetåret 1986/87. Bostadsministern prutade denna summa
till 60 milj. kr. med hänvisning till det statsfinansiella läget. 1 motion 1985/
86:Bo221 framhöll vi att det Finns en rad andra låne- och bidragsformer där
det finns väl dokumenterade motiv, förutom statsfinansiella, för besparingar
samt att sakläget är att mycket värdefulla byggnader i dag står och förfaller
på grund av uteblivna lån och att de kanske aldrig kan återställas.
Bostadsutskottet enades bl. a. mot denna bakgrund om en uppräkning av
låneramen med 20 milj. kr. till 80 miljoner. Bostadsstyrelsen konstaterar i
årets anslagsframställning att riksantikvarieämbetet gör bedömningen att
behovet av medel klart överskrider denna ram.
Vi föreslår även i år en rad besparingar inom bostadsdepartementets
huvudtitel. För att understryka angelägenheten av att vår kulturmiljö värnas
föreslår vi emellertid en uppräkning av ramen för kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse också i år. Denna bör fastställas till 100 milj. kr., dvs.
samma summa som vi föreslog redan i förra årets motion.
Bostadsbidrag m. m. (B 7)
I vår motion 1986/87:Bol 19 med anledning av regeringens förslag om bostadspolitiken
utvecklar vi vår syn på de förändringar av bostadsbidragssystemet
som där föreslogs. Då motionen i denna del inte är behandlad hänvisar
vi till den.
För budgetåret 1988/89 innebär vårt förslag en besparing på ca 150 milj.
kr. Genom att staten kalenderårsvis i efterhand ersätter kommunerna kan
ingen besparing för nästa budgetår göras.
Mot. 1986/87
Bo246
6
Viss bostadsförbättringsverksamhet (B 8)
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att betydande belopp anslås till
en rad ändamål i syfte att förbättra bostäderna, deras tillgänglighet och
service. Även om syftet och inriktningen inte kan ifrågasättas finner vi det
märkligt att staten med skattemedel på en rad detaljområden måste gå in
med bidrag. Enligt vår mening är det kommunerna som har huvudansvaret
för att lämpliga åtgärder för äldre och handikappade kommer till stånd.
I första hand åligger det dock bostadsföretagen att bygga, underhålla och
anpassa sina fastigheter på sådant sätt att de fyller rimliga krav på funktion
och trivsel.
Redan tidigare år har vi framfört kritik mot hissbidraget. Vår ståndpunkt
härvidlag kvarstår.
Vidare anser vi det felaktigt att bidrag skall kunna utgå både till att handikappanpassa
en lägenhet och att i ett senare skede återställa den till normal
lägenhet.
Det måste åvila berörda bostadsbolag att se till att tillgängligheten är god
och att boendeservicen i övrigt uppfyller de krav och önskemål som är
angelägna.
Mot denna bakgrund föreslår vi att hissbidraget på 50 milj. kr., återanpassningsbidraget
på 5 milj. kr., bidrag till tillgänglighetsskapande åtgärder
på kvartersmark på 10 milj. kr. och bidrag till visst utvecklingsarbete i fråga
om boendeservice på 10 milj. kr. ej bifalls av riksdagen.
Under B 8 föreslår vi således ett anslag på 270 milj. kr. för budgetåret
1987/88, vilket innebär en besparing på 75 milj. kr. i förhållande till regeringens
förslag.
Stödet till allmänna samlingslokaler (B 10, B 11)
Det generösa stödet till byggandet och underhållet av allmänna samlingslokaler
har utgått i form av lån och bidrag för nybyggnad, ombyggnad eller
köp av byggnader samt inventarier. Anskaffandet och upprustningen av
allmänna samlingslokaler har, mycket på grund av det statliga stödet, haft
hög prioritet ute i kommunerna. Det kan ifrågasättas om inte ambitionerna
varit alltför höga, då det visat sig att lokalerna utnyttjas dåligt. Möjligheterna
för föreningar och stiftelser att klara de ökade driftskostnaderna minskar
i takt med stigande kostnader för tillsyn och administration. Detta har i
sin tur lett till att kommunerna i allt större utsträckning fått ta över ansvaret
för samlingslokalerna. Ett samarbete mellan bl. a. föreningar och stiftelser
bör eftersträvas i syfte att öka användningen av befintliga lokaler, varigenom
nyinvesteringar kan undvikas.
I nuvarande situation med en tämligen god tillgång på välutrustade samlingslokaler
och en hårt ansträngd offentlig ekonomi föreslår vi att stödet
till allmänna samlingslokaler avskaffas fr. o. m. den 1 juli 1987.
Vi har under en följd av år föreslagit att det statliga stödet till allmänna
samlingslokaler skall avvecklas. Som ett led i denna avveckling har vi också
regelmässigt föreslagit att ramarna för samlingslokalstödet skall slopas.
Härigenom skulle också anslaget kunna minskas under efterföljande budgetår
för att helt tas bort så snart som tidigare utfästelser har infriats. I
Mot. 1986/87
Bo246
7
budgetpropositionen föreslås att ett stöd till handikappanpassning av folkparksteatrarna
införs. Att handikappanpassa allmänna samlingslokaler så
att de blir tillgängliga för handikappade är angeläget. Detta bör dock i
likhet med annan handikappanpassning bekostas av ägarna.
En avveckling av samlingslokalstödet fr. o. m. den 1 juli 1987 innebär att
anslaget Bidrag till allmänna samlingslokaler m. m. kan minskas med sammanlagt
16 milj. kr. redan för budgetåret 1987/88. Av denna besparing
faller 12 milj. kr. på upprustningsbidrag, 3 milj. kr. på riksorganisationerna
för samlingslokaler och 1 milj. kr. på handikappanpassning av folkparksteatrarna.
Några ramar för nästkommande budgetår bör inte beviljas.
Byggnadsforskning, energihushållning m. m.
I avvaktan på att en proposition om den framtida forskningspolitiken skall
föreläggas riksdagen föreslår regeringen oförändrade anslag till bl. a. Byggnadsforskning,
Lån till experimentbyggande och statens institut för byggnadsforskning.
I motion 1986/87 :Bo205 redovisas vår syn på byggnadsforskningsrådet
och statens institut för byggnadsforskning. Med hänsyn till detta och till
behovet av besparingar i statens utgifter föreslår vi att till byggnadsforskning
anvisas 122 milj. kr. och till lån till experimentbyggande anvisas 27
milj. kr. Detta är en sammanlagd besparing på 50 milj. kr. i förhållande till
regeringens förslag.
Bidrag till energibesparande åtgärder inom
bostadsbeståndet (B 17)
Enligt tidigare beslut utgår inga riktade energisparbidrag under de två kommande
budgetåren. I årets budget upptas därför anslaget till 1 000 kr. Under
anslaget finns en reservation som uppgår till drygt 423 milj. kr. Medlen skall
användas för utbetalning av redan beslutade bidrag. Dessa bidrag beräknas
uppgå till 382 milj. kr. Mot denna bakgrund föreslår vi att resterande 40
milj. kr. återförs till statsbudgeten som inkomst.
Utbildning och information m. m. (B 18)
I propositionen föreslås att 20,5 milj. kr. skall anvisas för information och
utbildning. Vidare föreslås att 20 milj. kr. skall få tas i anspråk ur den
befintliga reservationen på 63 milj. kr. för produktion av en ny svensk
nationalatlas.
Vi föreslår att 5,5 milj. kr. anvisas för allmän utrednings- och rådgivningsverksamhet,
bl. a. avseende den nya plan- och bygglagen.
Vi finner det angeläget att medel anvisas för produktion av en ny svensk
nationalatlas. Vi biträder därför förslaget att anvisa medel för denna verksamhet
ur den befintliga reservationen.
Enligt vår uppfattning behöver inte staten anslå medel till information
och utbildning. Anslaget bör inte beviljas. Återstoden av reservationen,
37,5 milj. kr., föreslår vi återförs till statsbudgeten som inkomst.
Mot. 1986/87
Bo246
8
Hemställan
Mot. 1986/87
Bo246
Med anledning av vad sorn i motionen anförts hemställs
1. att riksdagen till anslaget A 2. Utredningar m. m. för budgetåret
1987/88 anvisar 3 500 000 kr.,
2. att riksdagen beslutar att låneformerna förvärvslån och särskilda
lokallån skall avskaffas fr. o. m. den 1 juli 1987,
3. att riksdagen till anslaget B 3. Vissa lån till bostadsbyggande för
budgetåret 1987/88 anvisar 95 000 000 kr.,
4. att riksdagen till anslaget B 4. Räntebidrag m. m. för budgetåret
1987/88 anvisar 10 595 000 000 kr.,
5. att riksdagen beslutar att bidragsgivning för åtgärder i bostadsområden
med stor andel outhyrda lägenheter upphör fr. o. m. den 1
juli 1987,
6. att riksdagen beslutar att lånemöjligheter för ändrad lägenhetssammansättning
slopas fr. o. m. den 1 juli 1987 samt att den därigenom
frigjorda låneramen utnyttjas för lån till grundförstärkning,
7. att riksdagen beslutar att ramen för förhöjt låneunderlag och
tilläggslån för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse fastställs till
100 000 000 kr. för budgetåret 1987/88,
8. att riksdagen till anslaget B 8. Viss bostadsförbättringsverksamhet
för budgetåret 1987/88 anslår 270 000 000 kr.,
9. att riksdagen till anslaget B 10. Bidrag till allmänna samlingslokaler
för budgetåret 1987/88 anslår 124 000 000 kr.,
10. att riksdagen till byggnadsforskning för budgetåret 1987/88
anslår 122 000 000 kr.,
11. att riksdagen till lån för experimentbyggande för budgetåret
1987/88 anslår 27 000 000 kr.,
12. att riksdagen beslutar att återföra 40 000 000 kr. från reservationen
under anslaget B 17 och 37 500 000 kr. under anslaget B 18 till
staten,
13. att riksdagen avslår regeringens förslag att till B 18. Information
och utbildning m. m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag
om 20 500 000 kr.,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts om användningen av kvarstående medel av
reservationen under anslaget B 18.
Stockholm den 27 januari 1987
Rolf Dahlberg (m)
Knut Billing (m)
Margareta Gard fm)
Jan Sandberg (m)
Sten Sture Paterson (m)
Berti! Danielsson (m)
Ingela Gardner (m)
Göte Jonsson (m)
9
