Villkoren för den svenska trav- och galoppnäring

Motion 2002/03:Kr229 av Eskil Erlandsson och Sofia Larsen (c)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkning och översyn av totalisatorskatten.1

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av trav- och galoppsportens möjlighet att konkurrera på den internationella spelmarknaden i öppen konkurrens.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att uppnå långsiktiga avtal med ATG.

1 Yrkande 1 hänvisat till SkU.

Motivering

Hästhållningen blir allt betydelsefullare för att hålla det svenska landskapet öppet.

Hästnäringen är idag en förutsättning för en levande landsbygd i Sverige. Vart femte jordbruksföretag i Sverige har minst en häst. Dessa hästar utgör svenskt jordbruks fjärde största inkomstkälla. Hästarna nyttjar ca 100 000 hektar av vår mark för bete och foder varje år. Sverige är den näst hästtätaste nationen inom EU.

Hästen betyder mycket även för annan sysselsättning. Enbart inom trav- och galoppnäringen finns ca 17 000 årsarbeten.

Det finns omkring 300 000 hästar i Sverige, av dessa är ca 70 000 travhästar eller galopphästar. Trav och galopp som näring omsätter 4,5 miljarder kronor varje år och har som nämnts 17 000 årsarbeten.

Spelet på hästar omsätter 10–11 miljarder kronor varje år. Av dessa går ca 70 procent tillbaka till spelarna, 11,2 procent i totalisatorskatt, ca 11 procent till travbanorna och ca 8 procent som prispengar. Detta innebär att staten inbringar ca 1,1 miljarder per år i totalisatorskatt. I våra grannländer är totoskatten betydligt lägre – Norge 3,5 procent, Finland 5,0 procent och i Danmark bara 3,3 procent.

För att näringen och sporten skall kunna utvecklas krävs det att de ekonomiska villkoren för arrangörerna och näringsidkarna förbättras. Detta bör göras genom en sänkning och översyn av totoskatten men det krävs också att ATG ges möjligheten att konkurrera på den internationella spelmarknaden i en öppen konkurrens. Genom att låta spelet expandera ut till den internationella spelmarknaden möjliggör det en ökad inkomstkälla för såväl statliga skatteintäkter som ökade intäkter för den för landsbygden så viktiga trav- och galoppnäringen. Det bör därför göras en översyn för denna möjlighet. Det krävs även att den svenska staten gör långsiktiga avtal med ATG. Som det är idag görs det ettåriga avtal vilket gör det omöjligt för en långsiktigt planering.

I ett samhälle med spelande är det också viktigt att diskutera hur vi skall förebygga och hjälpa människor som blir spelberoende. Idag går endast en mycket liten del av statens vinst av spel till behandling och stöd för spelmissbrukare. I vår motion om spelberoende tar vi vidare upp hur man skall stävja problemet med spelberoende samt stöd och behandling för spelmissbruk.

Stockholm den 14 oktober 2002
Eskil Erlandsson (c)	Sofia Larsen (c)