Växtnäringsstyrning i jordbruket

Motion 1991/92:Jo221 av Ingvar Eriksson (m)

Växtnäringsstyrning i jordbruket -- är en väg till minskad
miljöbelastning. Genom att använda nu tillgängliga system
för att fastställa växternas behov av växtnäring och sedan
anpassa tillförseln därefter kan miljöbelastningen
minimeras. Det är tveklöst mera logiskt att lägga resurser
på att förebygga än att som nu sker genom ''jordbrukets
recipientkontroll'' i efterhand behöva konstatera att en
''övergödning'' av våra vattensystem ibland har skett.

En utveckling av analyssystemen har skett varför man nu
kan hävda att instrument finns som verkligen ger
möjligheter att fastställa växtnäringsstatus under
växtperioden. Därmed behärskar man också metoderna att
fastställa behovet av kompletteringsgödsling på ett riktigt
sätt. Detta innebär att växtodlingsrådgivarna nu kan
rekommendera lägre ingångsgivar för att sedan efter hand
under vegetationsperioden föreslå kompletteringar med
hänsyn till grödans behov och klimatets betingelser.

Agro Lab Scandinavia AB i Kristianstad som bland
annat utför 80 procent av livsmedelsverkets samtliga
analyser av bekämpningsmedelsrester i frukt och grönsaker,
har nu utvecklat ett unikt system för växtnäringsstyrning.
Det hela är utformat som ett abonnemangssystem för jord-,
växt- och stallgödselanalyser i moderna lantbruksföretag
och kallas Agrokortering. Systemet syftar till att med hjälp
av senaste lantbrukskemiska analysteknik räkna ut exakt
gödsling till olika grödor för att producera högkvalitativa
produkter med minsta möjliga miljöpåverkan.

Inledningsvis läggs ett analysprogram upp som passar
det egna företagets växtodling. Proverna tas sedan upp ute
på gården, analyseras på laboratoriet och resultatet
presenteras för lantbrukaren tillsammans med exakt
gödslingsrekommendation. Programmet omfattar en
kontinuerlig provtagning vilket har avgörande betydelse om
man skall ha god kontroll över växtnäringstillförseln.
Abonnemangssystemet omfattar jordanalyser med så
kallade grundanalyser innefattande kalcium och bor.
Lantbrukaren kan sen komplettera med ytterligare analyser
på vissa ytor som till exempel jordart, kaliumförråd, koppar
och kalkberäkning.

Jordkväveanalyser sker för att bestämma
årsmånsvariationen i kvävebehov, restkväve då grödan
skördats, hur mycket skörden bortfört och så vidare.

Växtnäringsbehov beräknas med ledning av
analysresultaten.

Växtanalys är det senast utvecklade hjälpmedlet för att
bestämma det mest aktuella växtnäringsbehovet. År med
hög tillväxt i grödan blir behoven högre av näring medan år
med sämre tillväxt (kyla, torka) lägger man lägre
växtnäringsgivor.

Stallgödselanalyser göres då stallgödseln är en viktig
resurs som felanvänd kan bli ett betydande miljöproblem
vid läckage.

Det går alltså i dag att skräddarsy ett analyspaket som
passar den egna gårdens odlingsinriktning, och som därmed
också skapar den bästa möjligheten att producera
högkvalitativa produkter med minsta möjliga
miljöpåverkan.

Målet att reducera miljöbelastningen av närsalter
från jordbruket till våra vattensystem kan bättre uppnås
med dessa nya metoder.

Medlen är att med dessa metoder kunna analysera
och fastställa växtnäringsstatus i mark och gröda samt
rekommendera optimala gödselgivor med hänsyn till gröda
och klimatologiska betingelser.

Finansiering: Ett växtnäringsstyrningsprogram
drar självfallet kostnader. Dessa kostnader borde analogt
med systemet för ''funktionstest av lantbrukssprutor''
kunna delas mellan lantbrukaren och ''miljöavgiftsfonden''.
Så länge miljöavgifterna på handelsgödsel ligger kvar bör
dessa pengar naturligen återgå till insatser för att minska
belastningen på vår miljö -- i detta fall jordbruks- och
trädgårdsnäring.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär åtgärder och förslag
beträffande växtnäringsstyrning i jordbruket i enlighet med
vad i motionen anförts.

Stockholm den 27 januari 1992

Ingvar Eriksson (m)