Varsamhet vid ombyggnader

Motion 1985/86:Bo219 Siw Persson och Erling Bager (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86: Bo219

Siw Persson och Erling Bager (fp)
Varsamhet vid ombyggnader

Vår syn på äldre bebyggelse, dess värde och möjligheter att fungera för oss
och för de generationer som kommer efter oss har radikalt förändrats
under de senaste tio åren. Nu river vi mindre och har blivit mer intresserade
av att underhålla och förbättra.

De politiska uttalandena ger förhoppningar om kontinuitet och identitet i
vår vardagsmiljö. Men blir resultatet detta? Eller kommer dagens ombyggnadsverksamhet
om tio år att möta samma kritik som i dag riktas mot 1960talets
centrumomvandlingar och storskaliga bostadsbebyggelse eller det
tidiga 1970-talets brutala ombyggnader?

1 den s.k. ROT-propositionen (ROT = reparation, ombyggnad och tillbyggnad)
1983 kom de riktlinjer för upprustning och ombyggnad som vi nu
arbetar efter. Bland de bostadssociala målen har man fört in ett varsamt
omhändertagande av kvaliteterna i den befintliga boendemiljön. I propositionen
säger också bostadsministern att de kulturhistoriska och upplevelsemässiga
aspekterna är viktiga och bör tillmätas stor betydelse i förnyelsearbetet.

Det framhålls, att när man bygger om hus, måste man vara medveten om
den äldre bebyggelsens rent tekniska kvaliteter och även ha respekt för det
byggnadskunnande som ofta kommer till uttryck i äldre hus. Man skall
därför alltid pröva om det går att bevara eller återanvända byggnadsdelar
och inredningsdetaljer. Man måste också väga den befintliga byggnadens
ofta höga kvalitet i material och utförande mot den moderna utrustningens
mer praktiska utformning.

Men varsamhet vid ombyggnad är ett mål av flera så därför måste det
alltid bli avvägningar t. ex. mellan kravet på tillgänglighet och önskemålet
om varsamhet.

Om regeringens tänkta åtgärder genom ROT-programmet blir genomförda
får vi en starkt förändrad bebyggelse. Under tioårsperioden beräknas
275000 lägenheter i flerbostadshus och 150000 småhus bli berörda.

De styrsystem som skall garantera varsamhetskravet är dels byggnadslagstiftningen,
dels lånereglerna. I 1983 års ROT-program finns konkreta
förslag till förbättringar i byggnadslagstiftningens system, som på ett nytt
sätt skulle möta dagens verklighet. Regeringen gav också planverket i
uppdrag att utarbeta särskilda ombyggnadsregler och kopplat till detta
förslaget att införa ett särskilt varsamhetskrav i byggnadsstadgan. Enligt
propositionen skulle planverket redovisa sitt uppdrag i slutet av 1983. Men
det blev inga särskilda ombyggnadsregler och ej heller någon ändring i
byggnadsstadgan, då man sköt upp hela frågan om ombyggnadsregler och

varsamhetsbestämmelser för att koppla ihop dem med genomförandet av
den nya plan- och bygglagen.

Eftersom den nya plan- och bygglagen kommer tidigast i januari 1987,
om den införs i sin nuvarande form, vilket vi motsatt oss, innebär det att
det kommer att gå minst tre år från införandet av de nya lånereglerna för
ombyggnad till dess vi får en varsamhetsregel i bygglagstiftningen. Under
dessa tre år beräknas ungefär 70000 lägenheter byggas om.

Bristen på tydlighet i de politiska intentionerna genom fördröjningen på
bygglagsidan trodde man hade kompenserats. Då stadsförnyelsekommitténs
betänkande remissbehandlades införde man ett varsamhetsvilikor i
bostadsfinansieringsförordningen. Sedan 1984 gäller som villkor för bostadslån
till ombyggnad av ”husets kvalitéer tas till vara i skälig omfattning".
Men frågan är om det villkoret har uppmärksammats i någon större
utsträckning och om granskningen av låneärendena verkligen har med
varsamhetskravet som en av sina utgångspunkter.

Tyvärr, är det nog så att mycket litet hittills gjorts för att utnyttja
byggnadslagstiftning och låneregler som ett mer allmänt styrmedel för att
infria önskemålet om en varsammare ombyggnad. Det är fördelaktigare att
göra omfattande ombyggnader och detta innebär alltid risk för ovarsamhet.
Att det är fördelaktigare beror på möjligheterna att få de gynnsammare
ombyggnadslånen också för sådana underhållsåtgärder som är en direkt
följd av ombyggnaden. Ju mer man bygger om av huset, desto mer underhåll
kan man finansiera med hjälp av lån. Om målet i stället blir att försöka
ta tillvara kvaliteter är det förmodligen möjligt att man med dagens lånesystem
i viss utsträckning kan styra mot varsamhet eller åtminstone skapa
en neutral situation. Men detta ställer större krav på handläggningen av
låneärendena och förutsätter ett visst mått av flexibilitet. Det skulle också
behövas tydligare riktlinjer för tillämpningen.

Men det räcker inte med nya paragrafer i byggnadslagstiftningen, ombyggnadsbestämmelser
i byggnormen och förtydligande i bostadsstyrelsens
tillämpningsföreskrifter. Det viktigaste torde vara att de hyresgäster
som själva bor i husen får ett större inflytande över omfattningen av
upprustningen. De har den bästa kännedomen om husen och är intresserade
av att väga omfattningen av ombyggnaden mot den slutliga kostnaden i
hyran. Men det behövs också information och diskussion om varsam
ombyggnad och bättre kunskap hos alla som är inblandade i ombyggnadsoch
upprustningsarbetet — om bebyggelsens kvaliteter och alternativa
möjligheter att förverkliga förbättringskraven. Det är också informationsaspekten
som gör bristen på uppföljning av ROT-programmet så allvarlig.

Vi fick ingen varsamhetsbestämmelse i nuvarande byggnadsstadga i
avvaktan på den nya plan- och bygglagen, och vi fick inte heller några
ombyggnadsbestämmelser i byggnormen. Därigenom blev det inte heller
något underlag för utbildning och information om varsamhet, och snart har
två år gått av bostadsförbättringsprogrammets tioårsperiod.

Det är naturligt och önskvärt att vi förbättrar vårt bostadsbestånd men
det får inte vara så att förbättring av vissa funktioner skall leda till allmän
försämring av bebyggelsens kvalitet ur andra synpunkter och att försämringen
sker med statligt stöd.

Mot. 1985/86

Bo219

9

Bostadsförbättringsprograrnmet utvärderas för närvarande. Regeringen
avser att återkomma till höstriksdagen med en utvärdering av de gjorda
insatserna. Vid denna utvärdering bör de aspekter som nämns i denna
motion beaktas. Regeringen bör då också lägga fram förslag som leder till
en mer varsam ombyggnadsverksamhet. Denna aspekt bör även beaktas
när ett nytt bostadsfmansieringssystem skall utformas.

Hemställan

Mot bakgrund av det ovan anförda yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om behovet av mer varsam ombyggnadsverksamhet.

Stockholm den 27 januari 1986

Siw Persson (fp) Erling Bager (fp)

Mot. 1985/86

Bo219

10