Värdering av utländsk examen och yrkeskompetens

Motion 2000/01:Ub444 av Lena Sandlin-Hedman och Laila Bäck (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om värdering av utländsk examen samt yrkeskompetens från andra
länder.
Värdering av utländsk
examen och
yrkeskompetens

Hjulen snurrar i vårt land idag. Ekonomin frodas och
arbetsbristen börjar göra sig synlig på flera områden.
Samtidigt är arbetslösheten hög bland utbildade personer
med utländsk bakgrund eller med erfarenhet av yrken från
andra länder. Näringslivet ropar efter arbetskraft, samtidigt
som kvinnor och män, utbildade i andra länder till tex
undersköterskor, civilingenjörer och lärare, går arbetslösa
eller arbetar med andra uppgifter, människor som har all den
kompetens och kunskap som Sverige ropar efter.

Ett modernt och flexibelt värderingssystem av utländska utbildningar och
yrkeserfarenhet från andra länder är en värdemätare på hur utvecklat och
fördomsfritt ett land är.

Idag jämförs utländsk utbildning med motsvarande svensk utbildning vid
Högskoleverket. Jämförelsen uttrycks sedan 1 september 2000 i termer av
svenska examina. Värderingen innebär inte att en svensk examen utfärdas.
Värderingen är avsedd att vara en rekommendation till arbetsgivare. Den kan
också fungera som en vägledning för svenska universitet och högskolor.

Det är framför allt två kriterier som Högskoleverket tittar på vid
bedömningen av utländska examina, statligt erkännande i utbildningslandet
samt huruvida det finns en ämnesförteckning över de ämnen som ingår i
berörda examina.

Högskoleverket bedömer idag inte forskarutbildningar som leder till
doktorsexamen. Sådana examina bedöms av berört universitet eller högskola
vid tjänstetillsättning. Högskoleverket bedömer heller inte utländska
utbildningar inom vårdområdet, veterinärutbildningarna, pilot-,
helikopterförar- och flygteknikerutbildningarna och sjöbefälsutbildningar.
Dessa utbildningar bedöms av respektive myndighet eller verk.

Verket för högre studier står för värderingen av betyg som avses användas
för att söka in på högskolor och universitet. Dessa värderingar är endast
rekommendationer - universitet och högskolor gör sedan egna bedömningar
och är suveräna. Det gäller både avslutade och oavslutade utbildningar.

I vissa EU-länder krävs någon form av kompetens- eller examensbevis och
ibland även yrkeserfarenhet för att få utöva ett visst yrke som anställd eller
egenföretagare. Dessa krav gäller så kallade reglerade yrken. För vissa yrken
har minimikraven samordnats på EU-nivå, vilket innebär att examensbevis i
princip blir automatiskt erkänt. Detta regleras i de så kallade
etableringsdirektiven, sektorsdirektiven och i det generella systemet för
ömsesidigt erkännande.

Med tiden kommer alltfler människor att flytta över gränserna och ta med
sig utbildningar, kompetens och unika erfarenheter. Sverige måste kunna
möta denna verklighet. Det vore mer anpassat till den internationaliserade
värld vi lever i, att en instans - en myndighet eller ett verk - hanterar alla
värderingsärenden. De betyg och intyg som utfärdas centralt bör med
automatik även gälla på alla universitet och högskolor.

Det är också av stor vikt att samhället även kan erbjuda ren yrkesprövning,
exempelvis testa om svetsaren kan svetsa, och sedan utfärda någon form av
certifikat. Den prövande myndigheten eller verket bör kunna erbjuda
"auktoriserad" validering, dvs fungera som ett certifieringsorgan som sätter
upp regler. Den praktiska valideringen borde kunna överlämnas till skolor och
arbetsförmedling. Den auktoriserade valideringen kommer med all
sannolikhet att kräva branschmedverkan för att bli bra.

Det är av stor vikt att samhället tar dessa frågor på allvar. En översyn av
hur utländsk examen samt yrkeskompetens från andra länder översätts till
svenska förhållanden på bästa sätt är av stor vikt.

Stockholm den 1 oktober 2000

Lena Sandlin-Hedman (s)

Laila Bäck (s)