Vårdbidrag för barn med diabetes

Motion 1985/86:Sf216 Ann-Cathrine Haglund m. fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86:Sf216

Ann-Cathrine Haglund m. fl. (m)
Vårdbidrag för barn med diabetes

Vårdbidrag utges till föräldrar för vård i hemmet av barn under 16 års ålder
om barnet behöver särskild tillsyn eller vård på grund av sjukdom eller
handikapp. Även merkostnader på grund av barnets sjukdom eller handikapp
beaktas vid bedömningen av rätt till vårdbidrag. Vårdbidrag utges med
belopp som motsvarar hel eller halv förtidspension. En del av vårdbidraget
kan bestämmas utgöra skattefri ersättning för merkostnader.

Det kan dock vara svårt att riktigt bedöma omfattningen av tillsynsbehov
och vård samt av merarbete och merkostnader. Detta gäller i hög grad för
barn med diabetes. Deras särskilda problem beaktas inte heller alltid vid
bedömningen.

Det är nödvändigt att få till stånd en vårdbidragsgivning som mer tar
hänsyn till diabetesbarnens speciella problematik och så entydiga regler att
bedömningen blir enhetlig.

Gällande praxis grundar sig på utslag i försäkringsöverdomstolen. Oftast
beviljas ett halvt vårdbidrag upp till sju års ålder, därefter inget vårdbidrag.
Praxis kan dock variera i landet eftersom reglerna inte är entydiga.

I Sverige finns ca 2 500 barn under 15 år med diabetes. De får en
behandling bestående av insulinsprutor (två-tre gånger per dag), reglerat
kostintag (fem-sex gånger per dag) och motion. Syftet är att normalisera
blodsockernivån och detta måste kontrolleras med egen tät provtagning från
blod och urin.

Behandlingen är många gånger besvärlig, och den måste ofta ändras
beroende på hur aktivt barnet är. Livsföringen måste vara mycket regelbunden
med många tider att passa. Hela familjen måste också ändra kostvanor
och även i övrigt anpassa sig efter diabetesbarnets behov.

Diabetesbarn, framför allt "välinställda” barn, har stort tillsynsbehov.
Avståndet till en för låg blodsockernivå är mycket litet hos ett välinställt
barn. Ett sådant barn kan få s. k. insulinkänning om det äter för litet eller för
sent eller får extra mycket motion. En insulinkänning är ofta mycket
skrämmande för barnet och leder till mycket oro för föräldrarna. Alltför täta
insulinkänningar kan inverka skadligt på hjärnans funktion.

Vid bedömningen av vårdbidrag för ett välinställt barn inser man kanske
inte att bakom ligger en mycket stor föräldrainsats. Man kan lätt tro att ett
välinställt barn är lättskött i stället för tvärtom.

Diabetesbarnen riskerar att i vuxen ålder få svåra kärlskador, som kan leda
till bl. a. blindhet, nedsättning av njurfunktion, nervpåverkan samt hjärt- och
kärlsjukdomar. Med hjälp till god sjukdomskontroll kan man dock förebyg

1

ga och senarelägga skador. Kärlkomplikationer kan förebyggas om man som Mot. 1985/86
diabetiker är välinställd och har en normal blodsockernivå. Sf216

Såväl samhällsekonomiskt som sjukvårdsekonomiskt är diabetesgruppen
mycket ”tung”. Många drabbas av sjukskrivning, förtidspensionering och för
tidig död. Detta leder till stora samhällskostnader. Diabetesgruppen är också
beroende av komplicerad sjukvård, t. ex. komplicerad ögonkirurgi och
njurtransplantationer.

Barnen löper störst risk att utveckla komplikationer och då i arbetsför och
aktiv ålder. Att ge diabetesbarnen god vård är att ge dem bättre förutsättningar
att bli friska vuxna.

Även om barn mognar olika snabbt är det otänkbart att ett barn i
lågstadieåldern skall kunna ta ansvar för sin diabetes. Även äldre barn
behöver en tät tillsyn. Tonåren kan vara en särskilt problemfylld period.

Svenska barnläkarföreningens diabetesgrupp rekommenderar också helt
vårdbidrag första sjukdomsåret oavsett ålder, helt vårdbidrag upp till sju år
och halvt vårdbidrag för barn mellan och sexton år.

I motioner, senast i motion 1984/85:1730, har Ann-Cathrine Haglund
m.fl. hemställt om översyn av tillämpningsreglerna för utgivande av
vårdbidrag i syfte att skapa rättvisa bestämmelser för barn med diabetes.

Riksdagen har avslagit motionerna.

Ytterligare tid har förflutit, och erfarenheterna visar att problemen med
tillämpningen av reglerna för utgivande av vårdbidrag för diabetes är stora.

Riksförsäkringsverket har först nu påbörjat dels en uppföljning av
försäkringskassornas arbete med vårdbidrag, dels en rättslägesanalys. Men
innan detta uppföljningsarbete är klart och eventuella åtgärder vidtagits
kommer alltför lång tid att ha förflutit. Riksdagen bör därför hos regeringen
begära skyndsamt förslag om regler för utgivande av vårdbidrag som medger
en rättvis och generös behandling av diabetesbarnens speciella problematik.

Att förebygga komplikationer senare i livet genom att föräldrarna kan ge
barnen god diabetesvård är angeläget både ur den enskildes och ur
samhällets synvinkel.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag om regler för utgivande
av vårdbidrag som medger en rättvis behandling av diabetesbarnens
speciella problematik vid vårdbidragsangivningen.

Stockholm den 14 januari 1986
Ann-Cathrine Haglund (m)

Birgitta Rydle (m) Siri Häggmark (m)

Blenda Littmarck (m)

1