Vårdbidrag för barn med diabetes

Motion 1983/84:2228 Ann-Cathrine Haglund m. fl.

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

8

Motion

1983/84:2228

Ann-Cathrine Haglund m. fl.

Vårdbidrag för barn med diabetes

Vårdbidrag utges till föräldrar för vård i hemmet av barn under 16 års ålder
om barnet behöver särskild tillsyn eller vård på grund av sjukdom eller
handikapp. Även merkostnader på grund av barnets sjukdom eller handikapp
beaktas vid bedömningen av rätt till vårdbidrag. Vårdbidrag utges med
belopp som motsvarar hel eller halv förtidspension. En del av vårdbidraget
kan bestämmas utgöra skattefri ersättning för merkostnader.

Det kan dock vara mycket svårt att riktigt bedöma omfattningen av tillsynsbehov
och vård samt av merarbete och merkostnader. Detta gäller i hög
grad för barn med diabetes. Diabetesbamens speciella problematik beaktas
inte alltid vid bedömningen.

Den praxis som är gällande grundar sig på utslag i försäkringsöverdomstolen.
Oftast beviljas ett halvt vårdbidrag upp till sju års ålder, därefter inget
vårdbidrag. Praxis kan dock variera i landet eftersom reglerna inte är entydiga.

Det finns i Sverige ca 2 500 barn under 15 år med diabetes. Dessa barn får
en behandling bestående av insulinsprutor (2-3 gånger per dag), reglerat
kostintag (5—6 gånger per dag) och motion. Syftet med behandlingen är att
normalisera blodsockemivån och detta måste kontrolleras med egen tät
provtagning från blod och urin.

Behandlingen är många gånger besvärlig och den måste ofta ändras beroende
på hur aktivt barnet är. Livsföringen måste vara mycket regelbunden
och barnet leva ett inrutat liv med många tider att passa. Hela familjen måste
också ändra kostvanor.

Tillsynsbehovet är mycket stort för diabetesbam, framför allt för ”välinställda”
barn. Hos ett välinställt barn är avståndet till en för låg blodsockernivå
mycket liten. Ett sådant barn kan få s. k. insulinkänning om det äter för
litet eller för sent eller får extra mycket motion. En insulinkänning är ofta
mycket skrämmande för barnet och leder till mycket oro för föräldrarna. Allt
för täta insulinkänningar kan inverka skadligt på hjärnans funktion.

När behovet av vårdbidrag skall bedömas för ett välinställt barn, förstår
man kanske inte att bakom ligger en mycket stor föräldrainsats. Det är lätt att
tro att ett välinställt barn är lättskött i stället för tvärtom.

Många diabetesbarn får svåra kärlskador i vuxen ålder. Dessa kärlskador
kan leda till bl. a. blindhet, nedsättning av njurfunktion, nervpåverkan samt
hjärt- och kärlsjukdomar. Men genom hjälp till god sjukdomskontroll kan
man förebygga och senarelägga skador. Kärlkomplikationer kan förbyggas
om man som diabetiker är välinställd och har en normal blodsockernivå.

Mot. 1983/84:2228

9

Diabetesgruppen är både samhällsekonomiskt och sjukvårdsekonomiskt
mycket ”tung”. Många drabbas av sjukskrivning, förtidspensionering och för
tidig död. Detta leder till stora samhällskostnader. Diabetesgruppen är också
beroende av komplicerad sjukvård, t. ex. komplicerad ögonkirurgi och njurtransplantationer.

Det är mycket angeläget att förebygga komplikationer till diabetessjukdomen
såväl ur den enskildes som ur samhällets synvinkel. Barnen löper störst
risk att utveckla komplikationer och då i arbetsför och aktiv ålder. Att ge
barnen god diabetesvård är att ge dem bättre förutsättningar att bli friska och
produktiva vuxna.

När kan ett barn självt ta ansvar för sin diabetes? Även om barn mognar
olika snabbt, förefaller det otänkbart att ett barn i lågstadieåldern skall
kunna ta detta ansvar. Även äldre barn behöver en tät tillsyn, inte minst i
tonåren som kan vara en särskilt problemfylld period. Svenska barnläkarföreningens
diabetesgrupp rekommenderar också helt vårdbidrag första sjukdomsåret
oavsett ålder, helt vårdbidrag upp till sju år och halvt vårdbidrag
för barn mellan sju och 16 år.

Det är nödvändigt att få en vårdbidragsgivning som mer tar hänsyn till
diabetesbarnens speciella problematik och regler som är entydiga så att en
enhetlig bedömning kan åstadkommas.

Med hänvinsning till ovanstående hemställs

att riksdagen hos regeringen begär översyn av tillämpningsreglerna
för utgivande av vårdbidrag i syfte att skapa rättvisa bestämmelser
för barn med diabetes.

Stockholm den 25 januari 1984
ANN-CATHRINE HAGLUND (m)

SIRI HÄGGMARK (m) BLENDA LITTMARCK (m)

BIRGITTA RYDLE (m)

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.