Vapenfri tjänst
Motion 1982/83:913 Lars Werner m. fl.
8
Motion
1982/83:913
Lars Werner m. fl.
Vapenfri tjänst
När en ny lag om vapenfri tjänst antogs 1978 skedde det efter långvarig
kritik mot den lag som fram till dess hade gällt. Den nya lagen innebar
förbättringar på många punkter, men samtidigt tog regeringen i sin proposition
avstånd från några viktiga förslag som framförts i betänkandet av 1973
års vapenfriutredning - Rätten till vapenfri tjänst (SOU 1977:7).
Det gällde införandet av "övervägt bruk av vapen” i första paragrafen,
en viktig formulering som innebär att den som söker vapenfri tjänst väl kan
tänka sig att till självförsvar bruka våld men nekar att göra det i planerade
former. Ordet ”övervägt” togs inte med i lagen.
Det gällde också andra paragrafens bestämmelser om tjänstgöringen, där
föredragande statsråd drev igenom formuleringen ”tjänst i verksamhet,
som är betydelsefull för samhället under beredskap och krig". Det var en
försåtlig formulering, vars syfte måste uppfattas som ett försök att till varje
pris knyta de vapenfria till totalförsvaret, och till och med det militära
försvaret, vilket ju skulle undvikas genom de nya tjänstgöringsmöjligheterna.
Sanktionsformen fängelse för totalvägran bibehölls, både i utredningens
förslag och i lagen. Vpk gick som enda parti emot detta med motiveringen
att breddade möjligheter till tjänstgöring inom civila samhällsfunktioner
och ett generöst prövningsförfarande skulle nedbringa antalet totalvägrare
till så låg nivå, att en villkorlig dom med bötesstraff istället för fängelse
borde vara tillräckligt.
Beträffande prövningsförfarandet ansåg vpk det vara en akt av rättvisa
mot alla dem som gör vanlig värnplikt att de som nekar sådan tjänst ställer
upp på att låta sin sak prövas. Det behöver enligt vpk:s mening inte
uppfattas som en diskriminerande eller kränkande procedur. Men detta
beror naturligtvis på vilket sätt och under vilka former som prövningen
genomförs.
Den nuvarande vapenfrilagen har gällt i snart fem år. Det är dags för en
utvärdering och bedömning av vilka effekter den har haft. Ny kritik,
speciellt mot prövningsförfarandet, har framförts. Det har påpekats att
prövningsdokumentet är en öppen handling och att därigenom viktiga
personliga uppgifter blir tillgängliga för i princip alla myndigheter och
enskilda. Frågor till den vapenfrie sökanden om skälen till hans ansökan,
religiösa, etiska osv., har uppfattats som åsiktsregistrering. Utredarens
till- eller avstyrkande av ansökan har också ansetts strida mot de intentioner
som lagen 1978 avsåg.
Mot. 1982/83:913
9
Vpk anser att det finns fog för en uppföljning av vapenfrilagstiftningen
på här nämnda och andra punkter. Fängelsestraffet för vapenvägran är
fortfarande enligt vpk:s mening inte något som en rättsstat bör tillämpa.
Mot bakgrund av det framförda yrkas
att riksdagen hos regeringen hemställer om en utvärdering och
översyn av vapenfrilagen.
Stockholm den 21 januari 1983
LARS WERNER (vpk)
KARIN NORDLANDER (vpk)
NILS BERNDTSON (vpk)
EVA HJELMSTRÖM (vpk)
C.-H. HERMANSSON (vpk)
BERTIL MÅBRINK (vpk)
OSWALD SÖDERQVIST (vpk)
Övrigt om motionen
Intressenter
