Vänersjöfarten

Motion 2000/01:T620 av Viviann Gerdin och Marianne Andersson (c)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen begär att regeringen genomför utredningsförslagen om
Vänersjöfarten.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om sänkning av lotsavgifterna för Vänersjöfarten.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om konkurrensneutralitet mellan olika transportslag.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en sänkning av sjöfartskostnaderna i Vänern med 20-30 kr per
ton.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Vänern skall ges status som "inre vattenväg".

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförts om att statligt transportbidrag bör utgå när landtransporter från
Norrland kombineras med Vänersjöfart.

7. Riksdagen begär hos regeringen en grundlig utredning av
förutsättningarna för utbyggnad av slussarna i Trollhättan.

Sjöfartens nyckelroll

I strävan att åstadkomma ett transportsystem med minsta möjliga
miljöpåverkan bör sjöfarten spela en nyckelroll. Enligt vår uppfattning bör
utvecklingen av de stora, tunga långväga frakterna gå från lastbil till tåg
eller
fartyg och från tåg till fartyg. Idag går utvecklingen i motsatt riktning vilket
är
både miljömässigt och samhällsekonomiskt felaktigt. Det beror på en del
grundläggande systemfel i transportpolitiken som behöver rättas till. I den här
motionen koncentrerar vi oss på Vänersjöfarten där vi föreslår en rad
förändringar.

De senaste årens utveckling för Vänersjöfarten har visat en sjunkande
andel fraktvolymer från Vänerhamnarna till Göteborg och vidare till andra
hamnar i Europa. En av de två Vänerskyttlarna har tagits ur trafik och den
andra försvinner förmodligen under 2001. Om inget händer snabbt kommer
godsvolymerna att fortsätta att minska, vilket på sikt kan hota de industrier i
Vänerområdet som är direkt beroende av sjöfarten. För några med tungt och
skrymmande gods finns endast detta alternativ.

Gör transportslagen kostnadsneutrala

För att vända utvecklingen krävs det att Vänersjöfarten jämställs med andra
transportslag ur konkurrenssynpunkt. I EU:s vitbok slår man fast att
marginalkostnadsprissättning ska tillämpas inom EU och att neutralitet mellan
godsslagen ska ses ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Den
samhällsekonomiska kostnaden för sjöfarten är mycket låg. Dessutom är
sjöfart utan jämförelse det mest energieffektiva och säkra transportmedlet.

Som exempel på beslut i motsatt riktning kan nämnas de från den första
januari 1999 sänkta banavgifterna som förbättrat SJ:s konkurrensläge
gentemot sjöfarten med ca 12 kr per ton. Detta i ett redan tidigare fördelaktigt
läge. Avsikten är god - att förbättra konkurrensläget mellan lastbil och
järnväg. Effekten har blivit oönskad - konkurrens mellan järnväg och sjöfart.
Det är angeläget att ha en helhetssyn på transportpolitiken för att undvika den
typen av konsekvenser. Ingen är betjänt av ryckighet men för att överleva bör
sjöfarten kompenseras. För att nå konkurrensneutralitet mellan järnväg och
sjöfart krävs en sänkning av sjöfartskostnaderna med 20-30 kr per ton. Det är
ingen orimlighet eftersom såväl Banverk som Vägverk finansieras av staten,
vilket inte sker i motsvarande grad när det gäller sjöfartens infrastruktur.

Vänersjöfarten ett riksintresse

Vi vill understryka att Vänersjöfarten är hela Sveriges angelägenhet. En
viktig del av svensk export transporteras med hjälp av Vänersjöfarten ner till
kontinenten, i flera fall vidare på flod- och kanalsystemen i Europa.
Vänerskyttlarna höjer effektiviteten genom att olja, råvaror och annat gods
transporteras upp i Vänern. Vid återresan ner till Göteborg fylls fartygen med
färdiga exportprodukter.

En trång sektor är här slussarna i Trollhätte kanal och delvis Götaälv som
inte klarar samma tonnage som motsvarande i Europa eller i Mälaren. Djupet
är otillräckligt och även storleken på slussarna. Med dagens fartyg på Vänern
är maxtonnaget endast 4 100 ton på grund av att Trollhätte kanals slussar inte
klarar större fartyg. Ett långt tågset tar idag mellan 800 till 1 000 ton. Det
innebär att varje lastat fartyg motsvarar fyra till fem långa tågset men skulle
kunna ta än mer. Den samhällsekonomiska analysen som gjorts avseende
utbyggnad av slussarna i Trollhätte kanal har heller inte tagit hänsyn till
kanalens samhällsekonomiska betydelse i sin helhet. Vi menar att slussarna i
Trollhättan ska byggas ut och fördjupas liksom att Götaälv bör muddras för
att tillåta samma tonnage som idag befraktar Mälaren. Detta bör ges
regeringen till känna.

Vänersjöfarten har utretts av Bengt K. Å. Johansson. Hans viktigaste
förslag:

- halvera lotsavgifterna

- stärk hamnarnas konkurrensförmåga

- utveckla nya transportlösningar och satsa på EU-projekt. Detta skulle
kunna ske genom att avsätta 5 miljoner av statliga regionala medel och att
länsstyrelserna i Värmland och Västra Götaland ställer upp med samma
belopp.

Förslagen är bra och bör genomföras men de är inte tillräckliga. Bl a tas inte
hänsyn till konkurrenssituationen till andra transportslag vi visat på ovan.
Inte
heller har hela problematiken med Götaälv och Trollhätte kanal belysts
tillräckligt.

"Inre vattenväg"

Vi anser att Vänern ska ges status som "inre vattenväg". Det skulle innebära
att Vänerns infrastruktur skulle finansieras på samma sätt som järnvägar och
vägar och farledsavgifterna kan då avskaffas. Dessutom bör statliga
transportbidrag utgå för transporter från Norrland till Vänerhamn kombineras
med Vänersjöfart. Det skulle gynna såväl Vänersjöfarten som godstrafiken på
Inlandsbanan.

Sjöfarten på Vänern bör få ett transportstöd som kompensation till
banavgiftsstödet. Slussarna i Trollhättan bör byggas ut så att Vänern kan
trafikeras med lika stora fartyg som idag tar sig in i Mälaren. Omlastningar
skulle minimeras och det större tonnaget innebära billigare transporter per
ton. Lotsavgifterna bör sänkas med 50 procent.

Förbättras inte konkurrenssituationen för Vänersjöfarten finns det stor risk
för att den inte kan bibehållas på sikt. Det skulle innebära ökat tryck på
järnvägen med ytterligare tjugo tåg per dygn. En kraftigt ökande godstrafik,
dygnet runt, på järnväg kommer att kräva nyinvesteringar för att mildra buller
och annan olägenhet för närboende efter järnvägen.

Slussarna i Trollhättan

En del av de förslag vi lägger här kan genomföras omgående och finansieras
genom omfördelning inom transportsystemen och ianspråktagande av
regionalpolitiska medel. Vänersjöfarten är i ett akut läge och åtgärder kan inte
vänta. När det gäller ombyggnad av slussarna i Trollhättan menar vi att
regeringen måste göra en mer grundlig utredning och regeringen bör
återkomma med förslag om en sådan.

Stockholm den 2 oktober 2000

Viviann Gerdin (c)

Marianne Andersson (c)