Val av byggmaterial

Motion 2005/06:Bo260 av Rosita Runegrund (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs att utifrån brandsäkerhetsaspekten låta byggbranschen själv välja byggmaterial, utan statliga pekpinnar.

Motivering

I genomsnitt tillbringar människor 80 % av sin tid i byggnader. En stor del av denna tid är i hemmet. Alla människor vill ha ett tryggt boende, ett hem där man känner sig säker. Nästan två tredjedelar av svenskarna uppger att de oroar sig för att deras hem ska förstöras vid en brand. Studier visar att risken för brandspridning i bostadshus till stor del är beroende av konstruktion och vilken metod som använts. En jämförelse mellan flervåningshus med strukturer av betong och trä visar att från ett brandsäkerhetsperspektiv är betong- och tegelkonstruktioner mer beständiga mot brand genom hela byggnadskonstruktionen. Statistik om kostnader för bränder i trähus kontra stenhus visar mångdubbelt högre kostnader för trähusbränder. Betonghusens obrännbara grundkonstruktioner hindrar brandspridning på ett effektivt sätt. En lägenhet i ett betonghus kan med andra ord bli övertänd och helt utbränd utan att resten av fastigheten drabbas av några direkta brandskador. Det sägs i dag vara möjligt att bygga trähus som klarar moderna säkerhetskrav på utrymningstider med mera i samband med brand. Med hjälp av sekundära säkerhetslösningar som inklädnad av väggar/golv/tak med gips, sprinklersystem och liknande går det att uppnå en acceptabel säkerhetsnivå. För att dessa krav uppfylls i praktiken krävs dock att alla säkerhetslösningar tillåts förbli intakta och fungerande under byggnadens hela livstid.  Eventuellt byggfusk, framtida ombyggnationer och åldrande säkerhetssystem utgör potentiella riskfaktorer där framtiden får utvisa hur lösningarna står sig.  Betong är ett beprövat och i sig brandsäkert material som inte behöver sekundära lösningar för att förhindra brandspridning. Säkerhetsnivån i betonghusen har visat sig oförändrat hög även i 50–60 år gamla hus, oavsett ombyggnationer och annat. Det är ett material som alltså inte bara borgar för lägre kostnader i samband med de bränder som trots allt kan uppstå, utan även under lång tid visat sig vara ett tryggt material ur brandsäkerhetssynpunkt.  

Med beaktande av detta ter det sig besynnerligt att regeringen förespråkar trä i offentliga byggnader. Utifrån säkerhetsaspekten borde regeringen avstå från att framhäva ett mindre säkert byggmaterial. Byggbranschen bör få verka utan statliga pekpinnar av denna karaktär.

Stockholm den 29 september 2005

Rosita Runegrund (kd)