Vägskyltningen

Motion 1998/99:T412 av Jan Backman och Ingvar Eriksson (m)

Enligt ett pressmeddelande har regeringen nyligen givit
Statskontoret i uppdrag att kartlägga vilka tillstånd som
krävs i olika typer av småföretagsverksamhet och ta fram
åtgärder för snabbare tillståndsgivning. Arbetet beräknas
vara klart i början på mars 1999. Dessutom har Vägverket
meddelat att man skall påbörja en översyn av den policy som
reglerar skyltningen efter våra vägar. Efter diskussioner med
berörda parter har Vägverket beslutat att dela upp
vägskyltningsfrågorna på tre områden: serviceskyltning,
reklamskyltning samt den brun-vita turistskyltningen.

Resultatet av dessa två översyner kan komma att beröra en speciell grupp
småföretagare på ett mycket konkret sätt. Det gäller t.ex. alla de gårds-
butiker, bo-på-lantgårdsuthyrare, lanthandlare och konsthantverkare som
riktar sig till de kunder som rör sig på vägarna. För dessa små företag på
landsbygden är möjligheten att visa potentiella kunder att man finns till en
viktig förutsättning för att man över huvud taget skall kunna överleva. Då
blir de regler som finns i väglagen en allvarlig begränsning. I väglagen
(1971:948) 46 § står det att

Inom ett avstånd av 50 meter från ett vägområde får inte utan länsstyrelsens
tillstånd skyltar eller därmed jämförliga anordningar för reklam, propaganda
eller liknande ändamål finnas uppsatta utomhus. I samband med tillstånd får
länsstyrelsen meddela de föreskrifter som behövs med hänsyn till
trafiksäkerheten.

I förarbetena till 46 § i väglagen sägs att tillstånd bör vägras
till varje anordning som bedöms ägnad att minska
trafiksäkerheten. Att denna bedömning leder till olika
resultat i olika vägverksområden kan den lätt konstatera som
kör på svenska vägar t.ex. under sommarsemestern.

Självfallet måste det finnas regler för hur man får skylta, men de måste
genomsyras av förståelse för de små företagens villkor och överlevnads-
möjligheter. Hellre än att vägra tillstånd borde länsstyrelsen och vägmyndig-
heterna fungera som rådgivare och t.ex. i samarbete med den berörda
kommunens byggnadsnämnd underlätta för småföretagen att hitta bra
skyltplatser. Att åka runt på måfå och plötsligt reagera inför en glimt av en
skylt på långt, laglydigt avstånd från vägen är inte trafiksäkert. Dessutom är
man, när man är ute i sådana ärenden ofta flera i bilen. Det betyder att
föraren kan ägna sig åt att framföra fordonet på ett trafiksäkert sätt, medan
passagerarna letar efter tydliga och välplacerade skyltar som gör reklam för
det företag de vill besöka. I god tid kan föraren förbereda sig på att svänga
eller stanna och utsätter därmed inte medtrafikanterna för onödig fara.

Det är angeläget att Statskontoret i sin kartläggning av tillståndsbehovet
även belyser de problem som är förknippade med de ovan angiva företagens
svårigheter att genom skyltning uppmärksamma kunderna på sin existens.
Det är vidare mycket viktigt att Vägverkets aviserade översyn av sin policy
leder fram till mer behovsanpassade skyltningsregler.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att småföretagare på landsbygden på ett effektivt sätt
kan göra de vägfarande uppmärksamma på sin verksamhet.

Stockholm den 25 oktober 1998

Jan Backman (m)

Ingvar Eriksson (m)