Utvecklingsmöjligheter för Västra Götaland

Motion 2001/02:N333 av Ulla-Britt Hagström (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att utveckla målområdesverksamheten för utsatta områden i Västra Götaland.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ökade universitets- och högskoleplatser i Västra Götaland.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om de mindre högskolorna i Västra Götaland ges ökade forskningsresurser.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kulturverksamheten i Västra Götaland skall ges bättre stöd.

Motivering

Västra Götaland har lagt fast följande tio mål för att skapa utveckling i regionen:

• En hållbar tillväxt

• Ledande i kunskapsutveckling och kompetens

• IT-region i europeisk tätposition

• 50 miljarder till trafikens infrastruktur på tio år

• Ledande i Europa inom resurssnål och miljövänlig teknik

• Öka försprånget som Sveriges ledande kulturregion

• Tydlig ledning som Skandinaviens mest besökta turistregion

• Internationellt erkänd samarbetspartner

• Föregångare i jämställdhet

• Föredöme i integration

Alla inser säkert att varje region i landet inte kan bli bäst inom ett flertal områden, men visionen att göra något positivt på alla områden har en god påverkan på resultatet. Att befolkningsutvecklingen ska vara positiv i alla regiondelar är ett viktigt mål. Målet med tillväxtavtalen är att åstadkomma en bättre samverkan lokalt, regionalt och centralt för att främja en uthållig ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Vid tillväxten ska regionens egna förutsättningar utgöra grunden. Näringslivet ska utvecklas genom kompetensförsörjning, förnyelse och tillgänglighet. Delar av Västra Götaland ingår i EU:s strukturfondsprogram för perioden 2000–2006 och bygger på partnerskap. I mål 2 ingår Dalsland, norra Skaraborg, norra Bohuslän och Fyrstad. Mål 2 Öar innefattar bebodda öar utan fast landsförbindelse. Interreg IIIA och Interreg IIIB omfattar gränsregionalt samarbete med Norge respektive samverkan kring Nordsjön och Östersjön. Leader har inriktning på landsbygdsutveckling. För att skapa en jämn balans är det viktigt att utsatta områden får tillgång till målområdesverksamheten.

Kunskapsutveckling och kompetens

Västra Götaland ska ligga i frontlinjen bland europeiska regioner när det gäller att utveckla och stärka utbildningssystemet. Obalanserna på arbetsmarknaden ska drastiskt begränsas. Varannan vuxen ska ha någon form av högskoleutbildning. Inom fem år behövs cirka 15 000 nya högskoleplatser.

Statsanslagen till universitet och högskolor i Västra Götaland under senaste femårsperioden gällande dels grundutbildning, dels forskning/forskarutbildning återfinns i uppställning som bilaga.

Här visas en stigande kurva för universitet/högskolor i Västra Götaland under de senaste fem åren. Statsanslagen är däremot i förhållande till invånarantal mindre än för övriga regioner i landet. För forskningen/forskarutbildningen krävs högre anslag, inte minst till de mindre högskolorna. Antalet läkarstuderande ligger i nivå med Uppsala och Umeå universitet, men borde vara högre med tanke på att det är den enda läkarutbildningen i västra delen av Sverige. Den planerade IT-högskolan är viktig för Västra Götaland. Arbete pågår för att utveckla Västra Götaland till en ledande IT-region.

Transportregion

Västra Götaland har pekat ut ett antal huvudlinjer för att förbättra transportsystemet. En lokal och regional samverkan har upprättats. En dialog förs mellan politiker och näringsliv på alla nivåer. Kunskapen om alternativ finansiering såväl generellt som för specifika projekt utvecklas. PPP-finansiering (offentlig-privat partnerskap) ses som en möjlig väg. Ett flertal motioner ligger redan på trafikutskottets bord och flera väntas, inte minst i samband med hanteringen av regeringens infrastrukturproposition.

Västra Götaland satsar på miljödriven näringsutveckling och forskning. Cirka 2 procent av sysselsättningen i regionen är rena miljöindustriföretag och regionen har 17 procent av landets miljöcertifierade företag.

Kulturregion

Västra Götaland har en tydlig kulturprofil. Regionen är ledande inom filmen och har en stark ställning inom arkitektur, form och design. Regionen ska ta till vara kulturens möjligheter att bidra till att knyta och upprätthålla internationella kontakter och till att skapa förståelse och gemenskap i vårt mångkulturella samhälle. Regionen har ett mycket värdefullt kulturarv. Västra Götaland har Sveriges nationalorkester – Göteborgs symfoniker, Film i Väst, Göteborgsoperan, kulturvetenskapliga och konstnärliga utbildningar m.m. Alla kulturens rum ska vara tillgängliga för barn och ungdom. Västra Götaland har 19 av landets 147 folkhögskolor och får 13 procent av statsanslaget. Den regionala kulturpolitiken samspelar med den nationella. En konstruktiv dialog med staten kring institutionsstruktur, utvecklings- och forskningsfrågor, regionens bidrag till utvecklingen av det nationella kulturlivet och statens intresse av ett aktivt kulturliv i hela landet är utomordentligt viktig.

Turistregion

En utvecklad turism kan kraftfullt bidra till tillväxt och utveckling i regionens olika delar. Verksamheten för turism organiseras i Västra Götaland inom fyra områden:

• Produkt- och affärsutveckling

• Destinationsutveckling och utveckling av IT

• Operativ marknadsföring

• Forskning, utveckling och analysarbete.

Ett jämsides arbete med kultur, fiske och matkultur sker. En målsättning finns att utnyttja turistresurserna också under tider som räknas som lågsäsong. Göteborgsregionen är värd för ett flertal internationella mässor och evenemang.

Integrationsregion

Integration är ett ansvar för alla sektorer i samhället. Den etniska mångfalden med människor från olika kulturer och språkområden är angelägen. Kompetensen hos många invandrare är en kompetens som är dåligt utnyttjad. Västra Götaland gör t ex insatser för att underlätta för personer med utländsk läkarutbildning att få svensk legitimation. Här finns såväl tillväxtpotential som utvecklingsmöjligheter. Det är viktigt att finna en strategi för att driva en positiv utveckling. Den kommunala utjämningen ska uppmärksamma segregationsproblemen bättre.

BILAGA:

Chalmers tekniska högskola

Statsanslag
År	Grundutbildning	Forskning/ forskarutbildning	Statsanslag totalt
1997	454 939	334 173	789 112
1998	466 411	344 873	811 284
1999	470 470	346 849	817 319
2000	485 638	350 074	835 712
2001	572 799	362 881	935 680

Göteborgs universitet

Statsanslag
År	Grundutbildning	Forskning/ forskarutbildning	Statsanslag totalt
1997	1 015 911	276 239	1 292 150
1998	1 002 803	279 242	1 282 045
1999	983 291	262 497	1 245 788
2000	1 065 115	385 651	1 450 766
2001	1 095 240	827 059	1 886 299

Hälsohögskolan Väst i Vänersborg

Statsanslag
År	Grundutbildning	Forskning/ forskarutbildning	Statsanslag totalt
1997	5 604		5 604
1998	7 252		7 252
1999	7 480		7 480
2000
2001

Hälsohögskolan Väst i Skövde

Statsanslag
År	Grundutbildning	Forskning/ forskarutbildning	Statsanslag totalt
1997	6 581		6 581
1998	7 000		7 000
1999
2000
2001

Högskolan i Borås

Statsanslag
År	Grundutbildning	Forskning/ forskarutbildning	Statsanslag totalt
1997	124 840	6 154	130 994
1998	162 381	9 212	171 593
1999	167 212	9 264	176 476
2000	189 604	10 129	199 733
2001	224 312

Högskolan i Skövde

Statsanslag
År	Grundutbildning	Forskning/ forskarutbildning	Statsanslag totalt
1997	92 808	9 889	102 697
1998	123 691	12 997	136 688
1999	126 093	13 071	139 164
2000	138 411	13 193	151 604
2001	183 721

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

Statsanslag
År	Grundutbildning	Forskning/ forskarutbildning	Statsanslag totalt
1997	75 750	5 418	81 168
1998	93 212	8 467	101 679
1999	113 502	8 515	122 017
2000	126 254	8 594	134 848
2001	163 603

Vårdhögskolan i Borås

Statsanslag
År	Grundutbildning	Forskning/ forskarutbildning	Statsanslag totalt
1997	4 816		4 816
1998	4 865		4 865
1999
2000
2001

Vårdhögskolan i Göteborg

Statsanslag
År	Grundutbildning	Forskning/ forskarutbildning	Statsanslag totalt
1997	20 403		20 403
1998	10 412		10 412
1999
2000
2001

• Högskolornas forskningsmedel för år 2001 har inte gått att få fram i sin helhet. De redovisas i efterhand i årsredovisningarna.

Källor:

Högskoleverkets NU-databas för åren 1997–2000.

Uppgifterna för år 2001 är tagna ur Statsliggaren.

Stockholm den 4 oktober 2001

Ulla-Britt Hagström (kd)