Utveckling på industrimineralområdet

Motion 1983/84:363 Lars Werner m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1983/84:363

Lars Werner m. fl.

Utveckling på industrimineralområdet

Svensk gruvnäring är traditionellt inriktad på järnmalmsbrytning och
sulfidmalmsbrytning. Sulfidmalmsverksamheten har med undantag för vissa
perioder gått bra. Bolidenbolaget som är dominerande inom detta område
har inte minst under senare år gjort rejäla vinster.

Det är dock järnmalmsindustrin som är den mest personalintensiva. Det
hela har nyligen aktualiserats i Kiruna i samband med de stora
neddragningarna av personalstyrkan vid LKAB. Den nya koppargruvan
Viscaria drog definitivt i gång sin verksamhet i slutet av 1982. Men trots att
där jobbar drygt hundra personer innebär det ur sysselsättningssynpunkt inte
mer än en droppe i havet.

Om nedskärningarna inom järnmalmsrörelsen fortsätter är risken
uppenbar ett en hel yrkeskategori med vad det innebär av yrkeskunnande
och yrkesstolthet försvinner. Vi har i andra motioner visat att detta inte på
något sätt är en ödesbestämd väg. Det går att bryta sig ur krisen.

I denna motion vill vi peka på en ännu icke utnyttjad gruvverksamhet i
landet nämligen brytning och förädling av industrimineral. Vårt parti har i
tidigare framstötar i riksdagen pekat på att det i landet finns stora möjligheter
till utveckling inom detta område. Intresset för industrimineral aktualiserades
på allvar i samband med mineralpolitiska utredningens arbete. Som ett
delbetänkande presenterades då rapporten Industrimineral. Den utredningen
visade på en rad viktiga fakta.

1. Inom landet förbrukas stora mängder industrimineral av vilket
merparten importeras.

2. Inom landet finns ur ett internationellt perspektiv liten erfarenhet både
vad gäller sökandet efter industrimineral och den mineraltekniska
behandlingen.

3. Inom landets gränser finns förhållandevis rikligt med kända
industrimineralförekomster trots den ringa prospekteringen.

Främst är förekomsterna lokaliserade till de gamla genuina malmdistrikten
i Norrbotten och Bergslagen. Detta torde knappast vara något bevis för
att det inte finns brytvärda industrimineralförekomster inom andra regioner.
Exempelvis är det känt att det i Skåne finns stora mängder av kaolin.

I sambandet bör också påpekas en annan viktig källa för industrimineral
nämligen avfallet från befintlig gruvbrytning. Det mest kända exemplet är
Aitikgruvan utanför Gällivare. Bolidenbolaget, som äger gruvan, bedriver
f. n. ett omfattande försök för utvinning av avfallets industrimineral, bl. a.

Mot. 1983/84:363

9

glimmer och baryt. Även avfallshögar från nedlagda gruvor bör i detta
sammanhang vara intressanta att studera.

Det står helt klart att industrimineralområdet kan utgöra basen för en ny
gruvverksamhet. Möjligheterna till brytning och förädling, med vad det
innebär i sysselsättning, är helt uppenbara. När det gäller förädlingssteg finns
inom detta område paralleller med vad som exempelvis gäller inom
järnmalmshanteringen. Järnmalm förädlas genom reduktion till järn och
stål. På samma sätt är det möjligt att göra med exempelvis kvarts, ett
industrimaterial som dominerar avfallet från blygruvan i Laisvall. Genom
reduktion av kvartsen kan kiselmetall erhållas, användbart inom en rad olika
områden, exempelvis som tillsats i aluminium.

På ett näst intill oexploaterat område anser vi det möjligt att på ett för
samhället utmärkt sätt starta verksamhet. Detta är endast möjligt genom en
statlig planering. Genom den kompetens som finns inom berörda
departement, högskolor, Sveriges geologiska undersökning, statliga
gruvföretag osv. anser vi att det genom en offensiv planering skulle vara
möjligt att på ett effektivt sätt utveckla denna gren av gruvindustrin. Viktiga
moment i en sådan planering bör vara följande.

1. Inrättande av en avdelning inom SGU, som enbart skall arbeta med
industrimineral.

2. En detaljerad långsiktig prospekteringsplan för industrimineral.

3. Mineraltekniska forskningsarbeten för utveckling av lämpliga
processer.

4. Metallurgiska forskningsarbeten för utveckling av lämpliga processer.

5. Marknadsundersökningar.

För flera av dessa punkter finns inom landet en högt utvecklad kompetens.

Vad beträffar långt gångna projekt inom industrimineralområdet, främst
Aitikprojektet, bör regeringen ta initiativ, så att de industrimineral som är
tänkta att tas fram ur avfallet förädlas vidare inom landet. Vi vill i det
sammanhanget peka på möjligheten att ur glimmer laka fram kalium
användbar för framställning av handelsgödsel och aluminiumklorid lämplig
för framställning av aluminium.

Mot. 1983/84:363

10

Med hänvisning till det anförda föreslås

att riksdagen hos regeringen hemställer om en plan för brytning och
förädling av industrimineral i enlighet med vad som anförs i
motionen.

Stockholm den 12 januari 1984

LARS WERNER (vpk)

BERTIL MÅBRINK (vpk)

C.-H. HERMANSSON (vpk)

JÖRN SVENSSON (vpk)

BJÖRN SAMUELSON (vpk)

JOHN ANDERSSON (vpk)

HANS PETERSSON (vpk)
i Hallstahammar

NILS BERNDTSON (vpk)

EVA HJELMSTRÖM (vpk)
PAUL LESTANDER (vpk)
OSWALD SÖDERQVIST (vpk)
LARS-OVE HAGBERG (vpk)