Utveckling i norra Älvsborgs län

Motion 1988/89:A466 av Anders Castberger och Elver Jonsson (båda fp)

Ärendet är avslutat

Motionsgrund
Motionskategori
-
Tilldelat
Arbetsmarknadsutskottet

Händelser

Inlämning
1989-01-25
Bordläggning
1989-02-01
Hänvisning
1989-02-02

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89:A466

av Anders Castberger och Elver Jonsson (båda fp)
Utveckling i norra Älvsborgs län

Älvsborgs län med över 400.000 invånare är ett av de folkrikaste i landet. Det
gränsar till storstadskoncentrationen Göteborg i sydväst, och har närhet till
län som också i övrigt visar positiv utveckling. Kommunen med 1988 års
högsta befolkningstillväxt, Lilla Edet, ingår i Älvsborg och är belägen i
älvdalen från Vänern mot Västerhavet. Arbetslösheten är liten, och utvecklingen
har varit positiv. Viss tillväxt kan också skönjas i Dalsland.

Sysselsättningen är i delar av länet dock starkt knuten till några få mycket
stora industriföretag eller branscher. Det innebär ett beroendeförhållande i
konjunkturnedgångar som man bör komma bort ifrån.

Folkpartiet i Älvsborg vill stödja en utveckling för ökad tillväxt, minskat
beroende av enskilda sektorer, en god social standard och en betydande
förbättring av miljön.

De hot som är uppenbara är miljögifter och andra utsläpp, en allmän
nedgång i konjunkturen eller i tunga branscher. Till hoten hör också att
infrastrukturen inte byggs ut i takt med efterfrågan, vilket riskerar leda till en
minskad konkurrenskraft för länet.

Miljöhoten redovisas i en särskild motion Rädda Västervattnen.

En regions utveckling och expansion är avhängig infrastrukturens utseende,
sammansättning samt fortlöpande utbyggnad och anpassning till behovet
av transporter, utbildning, samhällsservice m.m.

Enligt framstående forskare kan utvecklingen på sikt gå mot ett antal
verkligt starka tillväxtregioner i landet. Dessa K-regioner kännetecknas
främst av goda möjligheter till kommunikation och utbildning, d.v.s.
infrastruktur i vid bemärkelse. I takt med att andelen förvärvsarbetande
inom den renodlade tunga industrisektorn minskar till förmån för expansion
inom högteknologisk utveckling, servicesektor, småföretag och avknoppningar,
ökar betydelsen av strukturanpassning till denna utveckling.

Betydelsen av verkligt snabba transporter ökar, liksom kraven på effektivitet.
En kraftig expansion på det teleelektroniska kommunikationsområdet
sker idag, man kan inte ersätta möten mellan människor. För norra Älvsborg
kommer också varuproduktion och dess transporter att för överskådlig tid
vara en mycket viktig infrastrukturell förutsättning för fortsatt verksamhet
och utveckling. Häri ingår också utbildning på högskolenivå som en
möjlighet att hålla jämna steg med behovet av kompetent arbetskraft och
unga människors intresse för utveckling, nytänkande och arbete.

En politik som tar tillvara tekniska, ekonomiska, organisatoriska möjligheter
till utveckling är en framsynt regional- och tillväxtpolitik. Det tjänar

som motor för geografiska spridningseffekter. Folkpartiet tror på en framtid Mot. 1988/89

för norra Älvsborg. Riksdagen måste härvid ta fasta på de riktlinjer som i A466

motionen anges.

Industrin

I Fyrstadsområdet (Trollhättans och Vänersborgs kommuner i Älvsborgs
län, samt de med dessa samarbetande kommunerna Uddevalla och Lysekil i
Göteborgs- och Bohus län) är den tunga industrin framträdande. I residensorten
Vänersborg förekommer förvaltning och service i större utsträckning.

När ett av områdets industriella flaggskepp fram till och med 1960-talet Stridsberg
& Biörck - läggs ned, sker det i dessa dagar utan annat än notiser i
ortspressen.

Den omfattande strukturomvandlingen som är nödvändig för att upprätthålla
konkurrenskraften kan för närvarande ske därför att hela området är
stadd i sådan expansion att förändringen ses som naturlig och några
ekonomiska eller sociala problem egentligen inte uppstår. Efterfrågan på
arbetskraft finns, liksom på lokaler, mark och övriga tillgångar. Så vore
självklart inte fallet om den ekonomiska tillväxten vore negativ.

Det finns därför också ett socialt perspektiv när det gäller utveckling och
omvandlingsprocesser i samhället. Förutsättningarna för och kraven på
omvandling kommer att öka. Konkurrenskraften måste ständigt skärpas.

Möjligheterna är inte enbart avhängiga direkt ekonomisk expansion utan
också uppfinningsrikedom, intellektuellt klimat, teknisk och organisatorisk
kompetens.

Trafik

Kanaltrafik

Fyra miljoner ton gods fraktas per år genom Göta Älv och kanalen med
slussar i Trollhättan. Det motsvarar ett 20-tal fartyg som kan lasta i
storleksordningen 3.000-4.000 ton vardera. Alternativ fraktmetod per landsting
skulle innebära flera hundra långtradare per dygn. Kanaltrafiken är av
betydelse som ett miljövänligt transportalternativ. Den medverkar till
fortsatt industrialisering runt hela Vänerområdet med omland. Nya transportlösningar
för kanaltrafiken är också under införande.

Järnväg

Möjligheten att använda järnväg för gods på långa avstånd och persontrafik
på medellånga sträckor ligger i att erbjuda attraktiva förbindelser när det
gäller snabbhet, punktlighet och kvalitet. Tåg utgör ett miljövänligt
transportalternativ. Fjärrförbindelser finns idag i norra Älvsborg med västra
stambanan mellan Stockholm och Göteborg. Det är väsentligt att sträckan
prioriteras för höghastighetstågen.

Järnvägsförbindelsen mellan kontinenten och Norge går idag via Göteborg,
Trollhättan, Dalsland och gränsstationen Kornsjö. Om järnvägen skall
erbjuda ett konkurrenskraftigt alternativ är dubbelspår och hög kvalitet en

förutsättning. För närvarande är kapacitetstaket nått på vissa delsträckor
mellan Göteborg och Norge. En utbyggnad till dubbelspår med kompletteringar
och förändringar kring Trollhättan, ger också utrymme för välbehövliga
insatser för den regionala trafiken. Dubbelspårsutbyggnad mellan Göteborg
och Mellerud har utretts av länsstyrelsen tillsammans med bl.a.
banverket. Klara fördelar finns genom att också Svealandsbanan därmed kan
förverkligas. Nyttoeffekten av investeringen är stor. Omorganisationen av
järnvägstrafiken och folkpartiets krav på ökade resurser till banverkets
investeringar jämte förslag till flexibla finansiella lösningar innebär att en
satsning på ”Vänerlänken” bör prioriteras.

Regional trafik

Regional pendeltågstrafik avlastar bilväg och utgör ett miljövänligt alternativ.
Förutsättningen är hög transportstandard, god regularitet, lämpligt
belägna stationer och ett godtagbart passagerarunderlag. Älvsborg erbjuder
möjligheter för en god regional trafik.

Pendeltågstrafik bör förekomma på linjerna Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga-Borås-Göteborg,
respektive Vårgårda-Alingsås-Göteborg-Göta Älvdalen
mot Trollhättan-Vänersborg. De sekundära banorna i detta nät
trafikeras idag av äldre motorvagnar. Komfort, snabbhet och övriga rimliga
krav är ej godtagbara.

En upprustning bör ske med de mål som ovan redovisats. Därvid
aktualiseras också kravet på möjlighet för pendeltåg att göra uppehåll också i
Vårgårda. Om pendeltågföringen inte förbättras kommer trycket på det
regionala vägnätet att bli avsevärt större. Det innebär problem från såväl
miljösynpunkt som trafiksäkerhetssynpunkt. Investeringskraven blir också
mycket stora.

Bilvägnätet

Ett högkvalitativt vägnät är en förutsättning för geografisk utveckling och
expansion. Vägnätets utformning och standard påverkar också säkerheten
för den enskilde. Huvudvägnätet i regionen utbyggdes till godtagbar och
nöjaktig standard i början av 1960-talet. Trafikmängden är mångdubbelt
större idag, och kapacitetstaket nått. Flera vägprojekt pågår. Emellertid
behövs en skärpt uppmärksamhet på huvudvägnätets kapacitet och underhållsstandard.
Detta gäller särskilt riksväg 45, riksväg 44, Europaväg 3 och
riksväg 42 inom norra Älvsborg. F.n. har långa sträckor av riksväg 45 en
mycket dålig standard genom Dalsland och en helt otillräcklig kapacitet
genom Göta Älvdalen.

Det sekundära vägnätet i Älvsborg är eftersatt. Standarden är låg.
Andelen grusvägar av det totala vägnätet är störst bland samtliga län utanför
skogslänen.

Inom tillgängliga medel att fördela finns inga skäl till en annan avvägning
än en satsning på Älvsborg i minst den utsträckning som andelen grusvägar
motiverar. I särskilda skrivelser har också detta påtalats, dock hittills utan
resultat.

Mot.

A466

Flygförbindelser Mot. 1988/89

För den södra delen av norra Älvsborg kan Landvetter i vissa fall erbjuda Ä466
flygalternativ. För det expansiva Fyrstadsområdet och för Dalsland utgör
Landvetter inget alternativ. Flygtrafiken på den gemensamma flygplatsen
Fyrstads flygplats i Trollhättan slår varje år nya rekord i antalet passagerare.

Antalet turer till Stockholm erbjuder för närvarande goda förbindelser.

Kapaciteten i flygplan och byggnader är dock överskriden. Till detta kom
en linje under 1988 till Åbo i Finland, och dagligen flera reguljära turer till
Köpenhamn från januari 1989. De använda flygplanen är trots full beläggning
inte lönsamma på linjen.

Nya flygplan med bättre miljöegenskaper utvecklas och en modell har
också presenterats av SAAB-Scania. Inget annat flygplan än det som för
närvarande används har dock tillstånd till trafik. Trafiken bedrivs på dispens.

Några dispenser för ytterligare större plan är inte möjligt att erhålla. En
flygplats med högt ställda miljökrav som erbjuder lönsam trafik, god
kapacitet och komfort är en bidragande förutsättning till regionens utveckling.

Högskola

För närvarande bedrivs högskoleutbildning i Fyrstadsområdet med kommunerna
som huvudmän. Utbildning och administration samordnas via Fyrstads
högskolekommitté. En utredning har redovisat förutsättningarna för inrättandet
av en högskola. Högskoleutbildning är en viktig del av en regionalpolitisk
utveckling. En högskola bör därför med de erfarenheter som vunnits
inrättas för Fyrstadsområdet.

Hemställan

Mot bakgrund av ovanstående hemställer vi

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts beträffande de infrastrukturella förutsättningarna
för expansion och utveckling i norra Älvsborg,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande vikten av konkurrenskraft för industrin i
norra Älvsborg,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande betydelsen av kanaltrafiken från transport-
och miljösynpunkt,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts beträffande vikten av satsningar på såväl stamjärnvägarna
som ett pendeltågsnät med stationer,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts beträffande bilvägarnas standard, kapacitet och
betydelse,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts beträffande flygets utveckling i regionen,2]

10

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts beträffande högskola för Fyrstad.3]

Stockholm den 25 januari 1989

Anders Castberger (fp) Elver Jonsson (fp)

' 1988/89:N337

2 1988/89:T245

3 1988/89:Ub719

Mot. 1988/89

A466

11

Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande de infrastrukturella förutsättningarna för expansion och utveckling i norra Älvsborg.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande de infrastrukturella förutsättningarna för expansion och utveckling i norra Älvsborg.
    Behandlas i

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.