Utveckling för Dalsland

Motion 1998/99:N296 av Marianne Andersson (c)

Dalsland med sina fem kommuner kännetecknas i stor
utsträckning av allt det som betecknar gles- och
avfolkningsbygder. Strukturomvandlingen går sakta,
tillverkningsindustrin - i stor utsträckning underleverantörer
- dominerar arbetstillfällena, utpendlingen är stor,
utbildningsnivån är låg, högskoleutbildning saknas,
väginvesteringarna är eftersatta, arbetslösheten är hög och
befolkningsstrukturen snedfördelad.

Befolkningsutvecklingen under 1997 visar att befolkningen minskat med
en procent. Andelen födda är lägre, andelen avlidna högre, andelen utflyttade
är större än för samtliga kommuner i skogslänen med likartade problem.
Dalsland står alltså inför omfattande omvandlingsproblem. Detta och mycket
mer står att läsa i den rapport som arbetsgruppen för regional utveckling i
Dalsland lämnat.

Samtidigt som läget är mycket allvarligt finns som jag ser det möjligheter
för utveckling. Dalsland är både Sveriges industrilandskap och Europas
närmaste vildmark. Det finns också stora möjligheter inom konst, kultur,
slöjd och hantverk som kan utvecklas betydligt mer än idag. Axeln Håverud
med Dalslands centrum, Upperud med museer och hantverkshus, Steneby-
skolan och Halmens hus i Bengtsfors erbjuder högklassiga kulturella upp-
levelser som kan utvecklas vidare för kulturturism och kan bidra till att göra
Dalsland till ett västsvenskt centrum för kultur. Tankarna på olika åtgärder
för kompetenshöjning är också positiva. Utveckling kräver dock ökad lokal
samverkan, mellan kommuner, näringslivet och dess organisationer, ideella
organisationer och en reell satsning av regionen Västra Götaland. Genom att
utarbeta en gemensam strategi och handlingsplan ökar möjligheterna för
både nationell uppbackning och ersättning från EU:s strukturfonder.

Rapporten ger också ett sådant tydligt underlag som visar att Dalsland är
ett område som uppfyller alla kriterier när det gäller hög prioritering inom
regionalpolitikens ram, enligt senaste riksdagsbeslut om regionalpolitik.
Dalsland bör betraktas som en helhet och i sin helhet ingå i stödområde för
utveckling. Dalsland bör vara ett område som kan påräkna stöd från EU:s
strukturfonder också för perioden 2000-2006.

I och med bildandet av den nya regionen Västra Götaland har en stor del
av ansvaret för den regionala utvecklingen, kommunikationer och utbildning
flyttats över till det nya regionfullmäktige som har att ta ansvar för en bättre
inomregional fördelning än vad som sker idag och för att ställa upp för den
utvecklingsstrategi som nu tagit form. För riksdagens del handlar det mer om
att se till att ta hänsyn till Dalslands utsatta situation och svåra läge när
resurser till exempelvis de nämnda områdena ska fördelas. Det har tidigare
gjorts undersökningar om f d Älvsborgs län som visade att de statliga in-
satserna inom de flesta områden ligger bland de lägsta i landet. Det gäller
t.ex. utbildning, väganslag, kulturanslag och lokalisering av statliga myn-
digheter. Dalslands utsatta situation bör vägas in vid fördelning av resurser
till dessa politikområden.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Dalsland i sin helhet skall ingå i stödområde för utveckling,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om EU:s strukturfonder,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att hänsyn till Dalslands utsatta situation skall tas vid fördelning
av resurser till Västra Götaland.

Stockholm den 28 oktober 1998

Marianne Andersson (c)