Utveckling av vattenbruket vid sydostkusten och på Öland

Motion 1984/85:881 Agne Hansson m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Mot. 1984/85

881-888

Motion

1984/85:881

Agne Hansson m. fl.

Utveckling av vattenbruket vid sydostkusten och på Öland

En utveckling av vattenbruk med förädling och distribution bör ske i S:t
Annas skärgård, längs Kalmar läns kust och på Öland. Vattenbruk är en
förhållandevis outvecklad näring i Sverige. En ökad satsning på vattenbruk
skulle kunna ge vårt land mycket. Vattenbruk eller havsbruk är den
näringsgren som i dag växer fortast i Norge. Framemot sekelskiftet räknar
optimistiska bedömare med att det finns 100 000 anställda på fiskodlingar
och i intilliggande verksamheter.

Bakom Norges framgångar ligger främst de naturliga förutsättningarna i
havet. Men också detta med att odlingarna drivs småskaligt och av ägarna
själva, bidrar till framgångarna.

Vattenbrukets fördelar

Ökad fiskodling i landet skulle begränsa vår stora import av s. k. finfisk,
laxartade fiskar och skaldjur. F. n. importerar vi för 1,3 miljarder mer än vi
exporterar av dessa fiskarter. Med ökat vattenbruk skulle vi kunna förbättra
bytesbalansen med utlandet markant.

Vattenbruk kan ge ett betydande sysselsättningstillskott. Sysselsättningen
kan genereras i områden med hög arbetslöshet. I glesbygder och avfolkningshotade
skärgårdsområden är oftast förutsättningarna att odla fisk
utmärkta. Fiskodling är också ett billigt sätt att framställa protein.

Sydostkustens möjligheter

Mycket goda förutsättningar finns för ett småskaligt vattenbruk längs
ostkusten i S:t Annas skärgård, längs Kalmar läns kustland och i f. d.
stenbrott på Öland. En utveckling av vattenbruket i dessa områden skulle
tillföra skärgårdsområdet värdefulla sysselsättningstillfällen och väsentligt
förbättra möjligheterna att förverkliga målet ”en levande skärgård”. De
satsningar som gjorts hittills har visat sig vara mycket positiva.

Möjligheter att utnyttja spillvärme från industrier såväl i inlandet som vid
kusten finns.

Ett ökat vattenbruk vid sydostkusten skulle mycket väl komplettera det
yrkesfiske som bedrivs där. Kustfisket utgörs till huvudsak av fiskslag som
torsk, sill, strömming och ål. De kassodlingar som i dag finns är inriktade på
laxfisk. Odling av laxfisk är särskilt lämplig i området.

Yrkesfisket och vattenbruket kunde på ett utmärkt sätt stärka varandras

1 Riksdagen 1984/85. 3 sami. Nr 881-888

Mot. 1984/85:881

2

verksamheter genom att utveckla marknadsföring, metoder för omhändertagande
av fisk, distribution, försäljning och forskning. Genom samverkan
på detta sätt skulle en inhemsk fiskerinäring längs sydostkusten kunna
utvecklas till en mycket konkurrenskraftig enhet gentemot landets stora
import av fisk.

För att detta skall vara möjligt krävs främjande av näringen och
utvecklingsinsatser från statsmakternas sida. De åtgärder som beslutats av
riksdagen i anledning av proposition 1983/84:10 har inte varit tillräckligt
verkningsfulla och har i alltför stor utsträckning bortsett ifrån den resurs som
finns längs sydostkusten för att utveckla ett rationellt och effektivt
vattenbruk som en framtidsnäring i detta område.

Vattenbrukslån

Med hänsyn till den betydelse vattenbruket bör kunna få för sysselsättning
och ekonomi är det motiverat med statliga insatser under ett uppbyggnadsskede.
En viktig del i ett uppbyggnadsskede är näringens kapitalförsörjning.
Ekonomiska resurser bör kunna ställas till näringens förfogande via
utvecklingsfonderna genom särskilda s. k. vattenbrukslån. Villkoren för
dessa lån bör i princip utformas i enlighet med de nu gällande reglerna för
fiskerilån, med ränteeftergifter och relativt långa amorteringstider. Vattenbrukslånen
skall kunna beviljas både till odlingsprojekt och till förädlingsindustrin.

Miljöavgifter

I december 1983 beslutade riksdagen att införa avgifter för prövning och
tillsyn enligt miljöskyddslgen. För nytt tillstånd till fiskodling med högst 50
ton fisk i odling utgår en avgift av 5 000 kr. För ändrat tillstånd är summan
2 000 kr. Detsamma gäller för musselodling med en areal av högst 40 000
m2.

En ny näring under uppbyggnad har oftast snäva ekonomiska ramar och
lönsamheten är i början låg. Havsbruksverksamheten utgör därvidlag inget
undantag. Den extra pålaga som miljöskyddsavgiften nu utgör upplevs
därför också av etablerade fiskodlare som mycket betungande. Den kan
därför påverka näringens utveckling på ett negativt sätt. Samhället bör därför
underlätta en utveckling av vattenbruket genom att generellt undanta de
mindre fisk-, mussel-, skaldjurs- och algodlingarna från förordningen om
miljöavgifter.

Insatser för miljön

Samhället bör vidare medverka i arbetet med att skapa en god miljö sett ur
vattenbrukets synpunkt men också i ett förebyggande av eventuell miljöpåverkan
från vattenbrukets sida.

Mot. 1984/85:881

3

I dag saknas i stort sett kunskaper om hur eller om det förefinns någon
sådan påverkan i havet. Denna bristfälliga kunskap har bl. a. lett till att
bedömningskonflikter uppstår mellan olika myndigheter som är inkopplade
vid t. ex. en tillståndsgivning. Därigenom fördröjs ofta tillståndsärenden
eller avgörs med stort mått av godtycke.

För att utröna om vattenbruk med nu känd teknik har någon påverkan på
miljön och hur en sådan påverkan kan undanröjas bör en referensanläggning
utses. Vid en sådan anläggning kan då berörda myndigheter göra de
undersökningar och annat som behövs.

Ökad kunskapsuppbyggnad

En förutsättning för ett väl utvecklat vattenbruk är att verksamheten kan
inordnas i de fysiska och ekologiska förutsättningar som finns i natur, sjöar
och hav. Därför behövs ökade kunskaper om detta. En utveckling av ny
odlings- och reningsteknik behövs också. Forskningen runt vattenbruket bör
därför intensifieras. I dag saknas t. o. m. elementär grundforskning men
också forskning inom speciella områden inom vattenbruket. Det gäller inte
minst för att förhindra sjukdomar på fisken i kassodlingar.

Skogs- och jordbrukets forskningsråd har påtalat behovet av ökade
forskningsinsatser på vattenbrukets område. Ett anslag på 4 milj. kr. har
äskats i årets budget. Jordbruksministern har avvisat förslaget i sin
framställning till riksdagen. I stället hänvisar departementschefen till en
omfördelning inom befintliga resurser.

Ytterligare forskningsinsatser inom vattenbruket är av största vikt om en
utveckling skall kunna ske. Regeringen bör därför tillse att en omprioritering
av resurserna verkligen kommer till stånd så att en ökad forskning kring
vattenbruk kan startas.

Slingsölaboratoriet

En viktig förutsättning för ett ökat kunskapsinhämtande om vattenbruket
och för dess utveckling är tillgången till väl utbyggd laboratoriekapacitet. I
dag saknas en sådan elementär faktor som tillgång till kvalificerad
laboratoriekapacitet.

Sedan länge planerar fiskeristyrelsen ett fiskodlingslaboratorium vid
Slingsöviken i Västerviks kommun. Synnerligen naturliga grundförutsättningar
för ett sådant laboratorium föreligger där. Dessutom sker f. n. två
tredjedelar av svenskt havsfiske i Östersjön. Det är viktigt att planerna
beträffande Slingsölaboratoriet kommer till utförande snabbt.

Det planerade Slingsölaboratoriet skulle inte bara kunna förse södra
Sveriges och Östersjöns forsknings- och avelsbehov med fiskarter för yrkesoch
fritidsfisket. Det skulle också kunna tillgodose ett utvecklat vattenbruks
behov av avelsstationer och karantänanläggningar. I dag finns inte kapacitet

Mot. 1984/85:881

4

för avel av ens de söt- och bräckvattenarter som behövs för den ringa
vattenbruksverksamhet som vi har i Sverige

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförs om förutsättningarna för ett
utvecklat vattenbruk vid sydostkusten och på Öland,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförs om införande av vattenbrukslån,

3. att riksdagen beslutar begära förslag från regeringen som
undantar de mindre fisk-, mussel-, skaldjurs- och algodlingarna
generellt från avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen,

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförs om referensanläggningar för
miljöstudier,

5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförs om prioritering av forskningsresurser
till vattenbruksområdet,

6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförs om etablering av ett
fiskodlingslaboratorium vid Slingsöviken i Västerviks kommun.

Stockholm den 21 januari 1985

AGNE HANSSON (c)

ANNA WOHLIN-ANDERSSON (c) GÖSTA ANDERSSON (c)

Övrigt om motionen

Intressenter

AGNE HANSSON saknar porträttfoto
AGNE HANSSONCenterpartiet
ANNA WOHLIN-ANDERSSON saknar porträttfoto
ANNA WOHLIN-ANDERSSONCenterpartiet
GÖSTA ANDERSSON saknar porträttfoto
GÖSTA ANDERSSONCenterpartiet

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket