Utvärdering av skolans språkundervisning, m. m.
Motion 1985/86:ub301 Ann-Cathrine Haglund och Elisabeth Fleetwood (m)
Motion till riksdagen
1985/86:Ub301
Ann-Cathrine Haglund och Elisabeth Fleetwood (m)
Utvärdering av skolans språkundervisning, m. m.
I budgetpropositionen säger skolministern att det är angeläget att SÖ
fortsätter arbetet med ett nationellt program för utvärdering samt att det är
nödvändigt att precisera vissa grundläggande kunskaper och färdigheter.
Programmet bör innefatta precisering och konkretisering av vad de vanligtvis
mer allmänt formulerade målen kan avse. Det bör också innefatta bedömning
och mätning i vad mån målen uppnåtts.
Utarbetandet av ett nationellt program för utvärderingen och en precisering
av grundläggande färdigheter är angelägna uppgifter för skolöverstyrelsen
. Det är särskilt angeläget att språken följs upp - såväl språkundervisningen
i grundskolan som i gymnasieskolan. I och med den nya läroplanens
införande och att alternativkurserna upphört har förutsättningarna för
språkundervisningen förändrats till det sämre. Detta gäller särskilt tyskan
och franskan på grundskolans högstadium.
Sverige har tidigare fått erkänsla utomlands för sina ansträngningar att ge
svenska ungdomar god språkundervisning. Under senare år har dock
språkens ställning försvagats inte minst därför att timantalet för språkundervisningen
successivt har minskat. Det är mycket angeläget att utröna hur
svenska elevers språkkunskaper och färdigheter står sig internationellt.
Eftersom engelskan är obligatorisk för alla elever har den en dominerande
ställning. Möjligheterna för svenska barn att få goda grundkunskaper i
engelska borde vara goda. Samma möjligheter föreligger inte när det gäller
tyska och franska. Sverige har emellertid behov av människor med lika goda
kunskaper och färdigheter i franska och tyska som i engelska, liksom av
människor som behärskar mer än ett främmande språk.
Av formuleringarna i läroplanen torde man kunna dra slutsatsen att
avsikten är att studier i franska och tyska skall vara öppna för alla elever och
kunna fullföljas av alla elever. Ett stort problem är dock att alternativkurserna
upphört, något som moderata samlingspartiet motsatte sig. Det finns skäl
att uppmärksamt utvärdera konsekvenserna av beslutet, t. ex. följande:
Hur stort har bortfallet av elever blivit? Har elevernas språkfärdighet och
-kunskaper blivit sämre genom att undervisningen läggs på en lägre nivå?
Vågar alla eller bara mycket språkbegåvade elever välja B-språk? Vilken
inverkan har detta på gymnasiestudierna?
Även resurstilldelningen måste följas upp så att språkens arbetsvillkor är
rimliga.
Den nya situationen ställer stora krav på metodiken och på metodisk
förnyelse om inte kvaliteten på undervisningen och elevernas färdigheter och
kunskaper skall bli sämre. Uppföljningen av tyskan och franskan måste
också medföra att man undersöker om den fortbildning som står till
språklärarnas förfogande motsvarar dessa krav.
Ett program för utvärdering måste följas av åtgärder för att förstärka
språkens ställning i det svenska skolväsendet.
Vårt lands behov av människor med goda färdigheter i olika språk och med
gedigna kunskaper om andra länder stämmer inte med trenden att försämra
språkens ställning. Vi måste vända trenden.
I en alltmer internationaliserad värld måste människor kunna kommunicera
med varandra över gränserna, kunna förstå olika livsvillkor och olika
kulturmönster. Ett litet land som Sverige är mycket beroende av handel och
andra kontakter, inte minst kulturella, med andra länder. En grundförutsättning
för detta är goda kunskaper om färdigheter i främmande språk.
Vi svenskar måste själva tillägna oss förutsättningarna för internationell
kommunikation om vi skall kunna tillgodose behovet av internationellt
utbyte samt av kunskaper och erfarenheter från andra länder. Vi måste själva
lära oss de främmande språken - vi kan aldrig begära att människor i andra
länder, annat än i mycket liten omfattning, skall lära sig vårt språk. Vi skall
inte heller vänta oss särskilt mycket överseende om vi hackar och stakar oss
fram på ett främmande språk och därmed försvårar förhandlingar av olika
slag. Framgångsrik handel med andra länder förutsätter goda språkfärdigheter.
Många olika yrkeskategorier behöver goda språkkunskaper för sin yrkesutövning.
Andra vill behärska ett främmande språk för tillfredsställelsen att
kunna förstå och uttrycka sig. Det är berikande att kunna tala med
människor och lära sig förstå hur människor tycker och tänker.
Genom att man kan tala med varandra kan man skapa och öka den respekt
och förståelse folken emellan som är så viktig för frihet, fred och mänskliga
rättigheter. I dag är fredsundervisningen i skolan högaktuell och även
omdiskuterad. Tyvärr talas i detta sammanhang alltför sällan om vikten av
internationella frågor för att kunna undanröja orsaker till konflikter, lösa
konflikter och åstadkomma en balanserad nedrustning. Språkkunskaper är
en förutstättning för detta. En effektiv språkundervisning ger grunden för ett
reellt arbete för frihet och fred.
Om vi ej kan kommunicera över gränserna kan vi drabbas av kulturell
utarmning. Mångfald är en förutsättning för ett rikt kulturliv. Däri spelar
utbyte med andra länder en stor roll, liksom möjligheterna att kunna läsa,
höra och förstå originalspråket.
Om dagens tekniska utveckling inte går hand i hand med en kulturell och
humanistisk får vi så småningom ett utarmat samhälle. Vi måste i tid se till att
utvecklingen är allsidig. Språken spelar härvidlag en stor roll. Den betoning
av kulturen i skolan som nu sker måste därför inkludera språkundervisningen
som också ger kunskaper om kulturen i andra länder.
Det är således från många utgångspunkter angeläget att stärka språkens
ställning i grundskolan och gymnasieskolan. I motion 1984/85:1868 av
Ann-Cathrine Haglund föreslogs ett program för att stärka språkens ställning
och tillgodose vårt lands behov av språkkunniga människor. Det skulle
samtidigt ge eleverna i grundskola och gymnasium möjligheter att välja att
Mot. 1985/86
Ub301
9
läsa språk i större omfattning om de så önskar och har förutsättningar för det.
Ett arbete för att stärka språken kan innehålla många åtgärder, bland vilka
ett förstärkt timtal - åtminstone för nybörj arundervisningen på högstadiet
och gymnasiet - torde vara viktigast. I ovannämnda motion togs följande
punkter upp:
o Försöksverksamhet med annat nybörj arspråk än engelska i olika skolor
och med olika modeller. Erfarenheterna från redan påbörjade försök i
några skolor i Stockholm bör tas till vara samtidigt som man finner andra
modeller, t.ex. att en hel klass börjar med annat nybörjarspråk än
engelska.
o Försöksverksamhet med B-språk i åk 6.
o Försöksverksamhet med utökat timtal för tillval av språk på högstadiet i
såväl engelska som B-språk.
o Införande av kurser av olika svårighetsgrad - alternativkurser - på
högstadiet i såväl engelska som B-språk.
o Försöksverksamhet med C-språk på högstadiet.
o Återinförandet av det särskilda behörighetskravet beträffande engelska särskild
kurs - vid tre- och fyraårig gymnasial utbildning,
o Inrättande av ”språkgymnasier” där undervisningen i ett eller ett par
språk utökas genom att ett antal veckotimmar i andra ämnen byts ut. Ett
annat alternativ kan vara att undervisningen i ett eller flera läsämnen
bedrivs på främmande språk,
o Stimulans till framväxten av skolor där hela eller delar av undervisningen
från lågstadiet och upp sker på t. ex. engelska eller på annat språk,
o Ökade möjligheter för språklärare att delta i utlandsförlagda språkkurser
under ferietid, bl. a. genom ett rikligt riksrekryterande kursutbud,
o Lång tids vistelse i målspråkslandet bör ses som merit vid tillsättande av
språklärartjänst.
Hemställan
Med hänvisning till ovanstående hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att vid utarbetandet av ett nationellt program för
utvärdering är det särskilt viktigt att språkundervisningen, såväl i
grundskolan som i gymnasieskolan följs upp,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till hur språkens
ställning skall stärkas i grundskola och gymnasium.
Stockholm den 27 januari 1986
Ann-Cathrine Haglund (m) Elisabeth Fleetwood (m)
Mot. 1985/86
Ub301
10
