Utsläpp av föroreningar i havet

Motion 1985/86:Jo710 Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86:Jo710

Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp)
Utsläpp av föroreningar i havet

Under senare år har det inträffat försämringar i kustvattnens ekosystem. Vi
tar i denna motion upp frågor med anknytning till västkustens marina miljö men
vill samtidigt notera att den havsmiljö vi närmast känner i hög grad
påverkas av det som sker i övriga kuststater i Europa.

För Bohusläns vidkommande är hav och kust en resurs som tjänar både det
rörliga friluftslivet och folkhushållet. Utefter kusten bedrivs ett omfattande
fiske. Inom havsbrukets ram har nya näringar kommit till i form av fisk- och
musselodling. Både det traditionella näringsfånget och nyföretagandet hotas
nu av förändringar i den marina miljön. Larmrapporterna är flera. Sveriges
Fiskares riksförbund (SFR) framför i ett dokument till regeringen att fisket i
Kattegatt kommer att slås ut i en nära framtid. Torskfångsterna har gått ned
till en femtedel av tidigare noteringar. Myndigheter, institutioner och
marinbiologer får rapporter från olika håll som säger att sälar, fisk, snäckor,
musslor och organismer uppvisar abnormiteter, som beror på utsläpp eller
annan påverkan på vattnet.

Havsfiskelaboratoriet i Lysekil meddelar i en skrift att eutrofieringen av
vissa vattenområden ökat under senare år. Det innebär ett hot mot åtskilliga
fiskarters lekplatser. Man säger också att hotet mot sillens romläggningsplatser
på bottnen ökat under senare tid genom tilltagande miljöproblem. Vad
forskarna kan märka i sina analyser bekräftas av yrkesfolket. Fiskare, dykare
och andra som känner den marina miljön talar om havsbottnar som liknas vid
öknar. Siktdjupet är på sina håll bara några meter.

Problemen fokuseras nu till norra delen av Bohuslän. Sedan länge är
Idefjorden, gränsvattnet mellan Sverige och Norge, närmast en helt död
fjord. Här vet man att det beror på utsläpp från Saugbruksföreningens
anläggningar i Halden. Enligt uttalande från miljöskyddschefen i Östfolds
fylke motsvarar Saugbruks utsläpp av organiskt material vad som ”produceras”
av en stad på 300 000 invånare.

Den kanske största förorenaren på andra sidan riksgränsen finns i
Fredrikstad. I anslutning till floden Glömma finns de stora industrierna
Kronos Titan och Borregaard. Enligt Norsk institutt for vannforskning
(NIVA) påverkar utsläppen ett enormt vattenområde som sträcker sig ned
mot Kosterarkipelagen. NIVA har dokumenterat ett 30 km2 stort område
som starkt förorenat.

Nya påfrestningar på vattenmiljön kan det bli om Saugbruks gör allvar av
sina planer på en fiskodling i stor skala. I utsläppen kommer att ingå ca 5 ton
fosfor per år, vilket motsvarar utsläpp från en befolkning på 50 000 invånare

- och med ett reningsverk som tar bort 90 %!

De här angivna föroreningskällorna är påtagliga och kända. Tyvärr finns
det ingen fullständig kunskap om alla föroreningar och verkningarna av
dessa. Det beror på att det saknas resurser för en sådan forskning. Vissa
dokumentationer finns, inte minst kan man dra slutsatser och lärdomar ur
den s. k. Gullmarnplanen. Den initierades år 1979 av den dåvarande
regeringen. Gullmarn är landets mest utforskade vattenområde. Ur planen
framgår att fjorden påverkats negativt genom urlakning från den konst- och
naturgödslade åkermarken inom fjordens nederbördsområde. Kväve- och
fosforläckaget är betydande. Det finns anledning att förmoda att bottnarna
och vattnen utefter västkusten har påverkats av samma orsak.

Det är också illa att reningsverken överskrider de gränsvärden som är
angivna i miljöskyddslagen. Enligt uppgift släpper var tredje kommun i
Bohuslän ut alldeles för mycket fosfor i vattendragen. Troligen är situationen
ensartad inom andra kustlandskap i Sverige.

Om det i en framtid skall finnas en levande kust med fiske, beredningsindustrier
och turism måste snabba åtgärder till. Kustvattnen och havet utanför
är i fara genom människans försummelser. Skogsdöden har sin motsvarighet i
vattendöden.

Som vi bedömer det måste nu existerande samarbetsorgan, som är knutna
till gränsregionema och som sysslar med miljöfrågorna, ges allt stöd - det
gäller framför allt organ på länsstyrelse- resp. fylkesnivå. På grund av
ärendets vikt och betydelse bör regeringarna i resp. länder trappa upp
samarbetet i form av direkta kontakter, med syfte att forma ett åtgärdspaket
som skall påskynda restaureringsarbetet inom vattenvården.

Hemställan

Med hänvisning till det i motionen framförda hemställer vi

1. att riksdagen hos regeringen begär initiativ till överläggningar
med den norska regeringen enligt vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär att, i samråd med den norska
regeringen, ett åtgärdspaket utarbetas där de båda länderna samverkar
i syfte att påskynda restaureringen av vattenområdet,

3. att riksdagen hos regeringen begär direktiv till ansvariga länsorgan
inom rikets kustområden om att i miljövårdande syfte föranstalta
om inventeringen av sådana föroreningskällor som med säkerhet antas
tillföra havet utsläpp av fosfor och kväve.

Stockholm den 21 januari 1986

Kenth Skårvik (fp) Leif Olsson (fp)

Mot. 1985/86
Jo710

4