Utgiftsområde 24 Näringsliv

Motion 2005/06:N477 av Per Bill m.fl. (m)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag (Förslagspunkt 2) att riksdagen bemyndigar regeringen att föra över ett belopp som motsvarar större delen av Patent- och registreringsverkets balanserade överskott till Bolagsverket.

2. Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag (Förslagspunkt 9) att riksdagen godkänner att uppdraget för Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, utvidgas till att även omfatta inlåning från allmänheten.1

3. Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag (Förslagspunkt 10) att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2005 besluta om låneramar i Riksgäldskontoret för SJ AB, Jernhusen AB och AB Swedecarrier.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en långsiktigt hållbar lösning på problemen i statens olika hel- eller delägda företag inom tågsektorn.2

5. Riksdagen avslår regeringens förslag (Förslagspunkt 12) att under 2006 vidta åtgärder för en förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda bolag.

6. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt uppställningen:

A 38:4 Turistfrämjande	10 000 000
A 38:16 Konkurrensverket	5 000 000
A 38:17 Konkurrensforskning	1 000 000
A 38:19 Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m.	–23 150 000
A 38:20 Kapitalinsatser i statliga bolag	–1 000 000
A 38:23 Utvecklingsprogram för ökad konkurrenskraft	–200 000 000
A 39:3 Exportfrämjande verksamhet	–78 000 000
A 40:5 Åtgärder på konsumentområdet	–8 760 000
A 40:6 Bidrag till miljömärkning av produkter	–2 187 000

1 Yrkande 2 hänvisat till FiU.

2 Yrkande 4 hänvisat till TU.

Utgiftsområde 24: Näringsliv

Det krävs en rad förändringar för att Sverige skall bli ett land som bättre än andra attraherar och stimulerar företagande. Det handlar bl.a. om att avveckla etableringshinder för småföretagare, regelförenklingar utan dröjsmål, ökad rättssäkerhet, en företagarvänligare miljöbalk, en öppen och rörlig arbetsmarknad, bättre konkurrensvillkor, slopad överbeskattning av företagande och investeringar, förbättrad etableringsfrihet och upphandling, avpolitiserad energiförsörjning och en modern infrastruktur.

För att Sverige skall få ett bättre företagsklimat måste konkurrenssituationen bli hälsosammare, avregleringsarbetet prioriteras, arbetsmarknads- och företagslagarna reformeras, skatterna sänkas och utbildningssituationen förbättras.

De prioriteringar som görs under utgiftsområde 24 Näringsliv bidrar i mycket ringa utsträckning till ett förbättrat företagsklimatet. Vi finner därför att en rad förändringar är angelägna.

PRV:s överskott har uppkommit inom verksamhetsområdet patent, främst genom fluktuationer i de internationella systemen som legat utanför PRV:s styrning. Omvärlden inom patentområdet fortsätter att förändras snabbt. Inom överskådlig tid kommer med stor sannolikhet ett antal händelser att inträffa som på ett avgörande sätt kommer att påverka PRV:s ekonomi. Exempel på sådana är följande a) Den framtida situationen för PCT i Europa, med Finland som PCT-myndighet, och ett upphörande av PCT-partnership. b) En kommande ratificering av Londonprotokollet, med lättnader i översättningskraven, vilket påverkar PRV:s publiceringsverksamhet. c) Ett möjligt gemenskapspatent, något som är en målsättning inom Lissabonagendan. Detta kommer att leda till en kraftig nedgång när det gäller årsavgifter för s.k. europeiska patent. Redan varje enskild händelse ovan innebär en förändrad ekonomisk situation för PRV uppgående till tiotals miljoner kronor, i vissa fall flera tiotals miljoner kronor.

Till detta kommer att PRV har upplevt ett trendbrott i och med att antalet ansökningar inom patentområdet fortsätter att minska trots en relativt gynnsam konjunktur. PRV vill därför använda delar av överskottet till att göra omfattande informationssatsningar för att öka medvetenheten hos svenskt näringsliv om värdet och nyttan med immateriellt rättsskydd. Vi avvisar därför regeringens förslag att dränera PRV på resurser.

Vi anser att en särskild satsning bör göras på turistfrämjande och föreslår därför en ökning av anlaget till detta ändamål.

För ekonomins funktionssätt är en väl fungerande och stark konkurrensövervakning viktig. Vi menar att Konkurrensverket bör stärkas och ges ett vidare mandat. Verket bör bl.a. ge en ökad prioritet åt att belysa de konkurrenssnedvridningar som kan följa av offentliga sektorns monopol samt kommunalt och statligt ägande av bolag som konkurrerar med privata företag. Vi vill därför höja anslaget 38:16 Konkurrensverket i förhållande till regeringens förslag.

Även anslaget 38:17 Konkurrensforskning bör tillföras ytterligare medel. Inte minst i ett EU-perspektiv är det viktigt att Sverige ligger väl till inom konkurrensforskningens område.

En central moderat ståndpunkt är att staten som huvudregel inte skall äga företag. Om staten skall äga företag krävs mycket goda skäl för detta. Regeringen föreslår att anslaget 38:20 Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. i huvudsak skall användas till omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m. Dock är det oklart vilka försäljningar av statligt aktieinnehav regeringen planerar, varför det inte kan uteslutas att pengarna i praktiken är tänkta att användas till förvaltning av statligt ägda bolag, vilket vi finner anmärkningsvärt. Förvaltningen skall bolagen själva stå för och kostnader som uppstår i samband med de försäljningar som förhoppningsvis sker i framtiden skall täckas av försäljningsintäkten. Därmed kan anslaget avvecklas. Med samma argument vill vi avveckla anslaget 38:20 Kapitalinsatser i statliga bolag.

Regeringens nya anslag för ”utvecklingsprogram för ökad konkurrenskraft” visar på en antikverad syn på ekonomins utveckling. Ett gott näringslivsklimat skapas inte genom att staten försöker peka ut ”strategiska branscher”, utan genom att hinder undanröjs. Sanningen är att ingen vet vilka branscher som kommer att visa sig vara strategiska. All erfarenhet är att statliga strategier för att hitta vinnare, ofta slutat med att man bara hittat förlorare. Vi avvisar därför detta anslag.

Vi anser också att anslaget för exportfrämjande verksamhet kan minskas snabbare än regeringen föreslagit mot bakgrund av Sveriges just nu mycket betydande handelsbalansöverskott. Sveriges problem består knappast i att exporten går dåligt.

Anslagen 40:5 Åtgärder på konsumentområdet och 40:6 Bidrag till miljömärkning av produkter bör fasas ut. Det finns inget skäl att staten ger speciella bidrag till enskilda föreningar. Det utökade anslaget för stöd till organisationen ”Rättvisemärkt” avvisas därför också. Miljömärkning är ett led i företagens marknadsföring, och bör inte heller vara föremål för särskilda statliga insatser.

Stockholm den 4 oktober 2005
Per Bill (m)
Ulla Löfgren (m)	Anne-Marie Pålsson (m)
Krister Hammarbergh (m)	Bertil Kjellberg (m)
Peter Danielsson (m)	Stefan Hagfeldt (m)
Bengt-Anders Johansson (m)