Utförsäljning av Sveriges guldreserv

Motion 1988/89:Fi711 av Ivar Virgin (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89:Fi711

av Ivar Virgin (m)

Utförsäljning av Sveriges guldreserv

Sveriges guldreserv är en del i vår valutareserv, som skall kunna utjämna
tillfälliga underskott i vår betalningsbalans med utlandet. I praktiken har de
flesta länder en guldreserv som överhuvud taget inte rörs. Ett undantag utgör
den politiska demonstration mot dollarn som accepterad världsvaluta, som
general de Gaulle satte i verket när Frankrike begärde att få sina dollartillgångar
växlade mot guld i slutet på 1960-talet. Inlösen skedde till ett
orealistiskt lågt guldpris. Åtgärden fick till följd att inlösen av dollar mot guld
upphörde 1971.

Alternativet till ett guldinnehav är innehav av räntebärande utländska
statspapper, vilka i motsats till guldet ger löpande avkastning men inte ger
den värdesäkring som guldet normalt givit. Guldreserverna i världen uppgår
till ca 30 miljoner kilo. Den löpande brytningen i Sydafrika är ca 0,65
miljoner kilo/år. Guldpriset var som högst 1979, ca 120 000 kr/kg men har
sedan sjunkit till ca 80 000 kr/kg.

Den svenska guldreserven, som i riksbankens balansräkning är upptagen
till 1 168 miljoner kronor har ett marknadsvärde vid ett guldpris på 82 000
kr/kg av ca 16 400 miljoner kronor.

Från 1930 fram till nu har guldreservens värde i stort sett följt inflationen.
Under 1970-talet steg guldpriset kraftigt sannolikt under påverkan av 1973
års och 1979 års oljeprischocker. Från 1980 till 1989 har guldpriset sjunkit
med 8 000 kronor. Inflationen har under samma tid uppgått till ca 75 %.

Tabell

Jan Guldpris i sv kr per kg

1934 4 300

1970 ca 5 800

1975 23 000

1980 90 000

1985 88 000

1989 82 000

Källa: Riksdagens utredningstjänst

En utförsäljning av den svenska guldreserven 1980 och en placering av
likviderna i räntebärande utländska statspapper skulle vid en avkastningsnivå
på 7,5 % och återplacering av avkastningen i nya statspapper ha ökat den
svenska valutareserven med ca 18 miljarder kronor. En utförsäljning 1979
vid det dåvarande höga guldpriset skulle på motsvarande sätt ha ökat den
svenska valutareserven med över 30 miljarder kronor.

Guldet visar sig vid noggrannare analys vara en sämre tillgång i ett lands Mot. 1988/89
valutareserv än andra placeringar. En successiv utförsäljning på den öppna Fi711
marknaden är därför fördelaktig.

Att börja denna utförsäljning nu skulle dessutom kunna vara en betydligt
kraftigare signal mot Sydafrikas apartheidpolitik än den handelsbojkott, som
Sverige inlett och som sannolikt inte har någon som helst betydelse i kampen
mot apartheid och som snarast riskerar att drabba de anställda i svenska
företag i Sydafrika och de anställda i företag i Sverige som traditionellt har
exporterat till Sydafrika.

Ett beslut om försäljning av Sveriges guldreserv är däremot en åtgärd som
indirekt drabbar en viktig men begränsad del av Sydafrikas ekonomiska liv.

Guldexporten från Sydafrika ger exportintäkter på nära 60 miljarder kronor
per år. Den svenska guldreserven uppgår till nära en tredjedel av den
exporterade kvantiteten. En försäljning kan ge en viss marknadspåverkan
som kan bli besvärande för Sydafrika. Det finns alltså två vart för sig starka
skäl att nu utförsälja den svenska guldreserven.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger riksbanksfullmäktige till känna att
en utförsäljning av den svenska guldreserven bör ske.

Stockholm den 24 januari 1989

Ivar Virgin (m)

10