Utbyggnad av fjärrvärme

Motion 1983/84:1309 Ivar Franzén

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

3

Motion

1983/84:1309

Ivar Franzén
Utbyggnad av fjärrvärme

I denna motion anförs kompletterande argumentering till motsvarande
yrkande i centerns partimotion.

Utbyggnad av flexibla fjärrvärmenät, anpassade till låga drifttemperaturer
i därför lämpade tätortsområden är enligt centerns mening en riktig
framtidsinvestering.

Det kan dock inte nog betonas vikten av att tillkommande
fjärrvärmeanläggningar redan från början ges den utformning att de passar
för alternativ energiproduktion. Målsättningen med fjärrvärmeutbyggnaden
måste vara att öka handlingsfriheten och möjligheterna att använda billig
miljövänlig energi. Utvecklad värmepumpsteknik, lägre vattentemperaturer
kommer att möjliggöra lönsamma satsningar på solenergi redan under
1980-talet.

Fjärrvärmenät som inte fyller kraven på anpassbarhet till nya energiformer
kommer sannolikt inte att kunna konkurrera med fastighetsanknutna
uppvärmningsalternativ och kommer därför ganska snart av den enskilde
fastighetsägaren att upplevas som en låsning till ett alltför dyrt
uppvärmningsalternativ. Detta kommer att skapa motsatsförhållande och
leda till besvärande dubbelinvesteringar.

Rätt utformad kommer fjärrvärmen att kunna utnyttja även fastighetsanknuten
spillvärme och ha möjligheter att minimera förluster i
kulvertsystem m.m. så att konkurrenskraften i allmänhet blir god.

Även möjligheterna att vid behov utnyttja fjärrvärmenätet för
mottrycksproduktion av elström kan på detta sätt inte bara bevaras utan
också förbättras.

Den lägre temperatur på returvattnet som möjliggörs i fjärrvärmenät som
byggs eller anpassas för låga drifttemperaturer medför att andelen elström
vid kraftvärmeproduktion ökar 10-20 % jämfört med traditionell fjärrvärme.
Detta ökar vår beredskap inför kärnkraftens avveckling. De
värmepumpsinstallationer som görs i fjärrvärmesystemen under 1980-talet
kommer att vara helt avskrivna innan någon nämnvärd ökning av
kraftvärmeproduktion är aktuell. De kommer även på längre sikt att
representera en värdefull produktionskapacitet under större delen av året
när elströmsbehovet inte är så stort.

Ofta överskattas kostnaderna och omfattningen av den anpassning som är
nödvändig för att ett traditionellt fjärrvärmesystem skall bli lämpligt för lägre
drifttemperaturer. I allmänhet är det endast fråga om en väsentlig
uppdimensionering av värmeväxlarna i abonnentcentralerna och en

Mot. 1983/84:1309

4

effektivare styrning av det primärvatten som pumpas genom växlarna. I
debatten talas ofta om uppdimensionering av ledningar och pumpar. Detta är
felaktigt, men har möjligen misslett många till att avstå från till synes helt
självklar anpassning av värmeväxlarna för lågtemperatursystem vid all nyeller
utbyggnad av fjärrvärmesystem.

Det är med stor sannolikhet mycket dålig ekonomi att inte på detta enkla
sätt förbereda alla nya delar av ett fjärrvärmesystem, och samma åtgärder
bör vidtas vid ombyggnad av befintliga abonnentcentraler.

Sker detta systematiskt så blir de kompletteringar som krävs för ett
fullständigt lågtemperatursystem, när energisparandet i fastigheterna har
sänkt effektbehovet, mycket begränsade och mycket lönsamma, vilket är
bästa garantin för att de i praktiken kommer till utförande.

Med hänvisning till vad som anförts hemställs

1. att riksdagen ansluter sig till de riktlinjer för flexibla och för låga
drifttemperaturer anpassade fjärrvärmenät som redovisas i
motionen samt beslutar att villkoren för stöd till fjärrvärmeutbyggnaden
anpassas efter dessa riktlinjer,

2. att riksdagen, därest den ej anslutertill dessa riktlinjer, beslutar att
stöd till fjärrvärmeutbyggnaden ej skall utgå.

Stockholm den 24 januari 1984

IVAR FRANZÉN (c)