Utbildning av skogstekniker vid Gammelkroppa skogsskola

Motion 1985/86:Jo609 Bertil Jonasson m. fl. (c, m, fp, vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86 :Jo609

Bertil Jonasson m. fl. (c, m, fp, vpk)
Utbildning av skogstekniker vid Gammelkroppa skogsskola

Utbildningen av skogstekniker sker för närvarande i lantbruksuniversitetets
regi vid skoginstituten i Värnamo, Skinnskatteberg och Bispgården samt vid
Stiftelsen Värmlands och Örebro läns skogsskola i Gammelkroppa.

I samband med beslutet om den högre skogliga utbildningen 1984 tog
staten ett ökat ansvar för utbildningen genom ett till 300 000 kr. höjt
statsbidrag. Även därefter finansieras dock utbildningen till största delen av
bidrag från Värmlands och Örebro läns landsting, skogsbolag och övriga
medlemmar i stödföreningen.

En väsentlig del i finansieringen av skogsteknikerutbildningen härrör sig
från överskott från den fortbildning av skogspersonal, som bedrivs vid
skolan. Genom en mycket aktiv insats från skolans sida har fortbildningsverksamheten
under den senaste treårsperioden mer än fördubblats.

I skolans budget för 1986 har man tvingats räkna med en lägre fortbildningsvolym
till följd av en försvagning av skogskonjunkturen. En ytterligare
höjning av kursavgifterna för fortbildning bedöms inte möjlig. Fortbildningen
är utsatt för hård konkurrens. En höjning av kursavgifterna skulle därför
kunna leda till att skogsbolagen startar utbildning i egen regi eller väljer en
annan utbildningsinstitution.

Behovet av skogstekniker är stort i hela landet. För att möta efterfrågan
har Gammelkroppa ökat elevantalet från 15 till 18. Kapacitet finns för
ytterligare sex elever. Det synes vara ett samhällsintresse att dessa platser
utnyttjas.

Intresset för skogstekniker utexaminerade vid Gammelkroppa är mycket
stort eftersom skolan, till skillnad fräj de statliga skogsinstituten, kräver lång
praktik för intagning. Medelåldern för innevarande kurs är så hög som 27 år.

Skogsteknikereleverna vid skogsskolan i Gammelkroppa kommer från
hela landet. Efter avslutad utbildning sprids teknikerna över hela landet med
ett klart överskott mot norr enligt statistik för de senaste fem åren.

Styrelsen för Gammelkroppa skogsskola arbetar för närvarande med ett
utvecklingsprogram som syftar till att öka antalet elever till 24.1 programmet
ingår bl. a. byggande av en tidsenlig förläggning för skogsteknikerlinjen.
Planerna är helt i linje med den uppfattning som kommer till uttryck i
betänkandet Högre skoglig utbildning, Ds Jo 1983:6:

s. 202 Gammelkroppa skogsskola har en särställning i det skogliga utbildningssystemet.
Utredningen har inte funnit vägande skäl för att staten skulle
överta skolan. Så länge den nuvarande stiftelsen vill driva skolan bör staten

lämna ett visst ekonomiskt stöd via Lanbruksuniversitetet. Detta stöd uppgår
för närvarande till 150 000 kr. per år men en viss utökning av stödet har
begärts. Skolan tar för närvarande in endast 15 elever per kurs men har
kapacitet för 24. Det ekonomiska stödet till skolan bör ökas så att staten i
princip betalar två lärartjänster. Därigenom kan skolans fulla kapacitet
utnyttjas.

s. 223: En ytterligare utökning av skogsteknikerutbildningen kan ske genom
att Gammelkroppa skogsskola har kapacitet för en utökning med nio elever
per kurs. Enligt utredningens uppfattning bör denna möjlighet utnyttjas och
det förutsätts då att staten betalar ytterligare en lärartjänst för skolan.

Samhällsekonomiskt är en utökad utbildning av skogstekniker vid Gammelkroppa
mycket lönsam. Det statliga bidraget per studerande var 1985
17 000 kr. Detta skall ställas mot att en utbildningsplats vid de statliga
skogsinstituten 1983/84 kostade ca 41 000 kr.

Hemställan

Med stöd av det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att som sin mening ge riksdagen till känna att
Värmlands och Örebro läns skogsskola tilldelas medel i enlighet med
betänkandet Högre skoglig utbildning så att utbildningskapaciteten
om 24 skogsteknikerelever kan utnyttjas.

Stockholm den 15 januari 1986

Bertil Jonasson (c)

Ann Cathrine Haglund (m)
Karl Erik Eriksson (fp)
Björn Samuelson (vpk)
Göthe Knutson (m)

Karl-Erik Persson (vpk)
Britta Hammarbacken (c)

Gullan Lindblad (m)
Gudrun Norberg (fp)
Bengt Wittbom (m)
Jan Hyttring (c)

Lars Ernestam (fp)

Mot. 1985/86
Jo609

9