Upprustning av järnvägslinjen Boden-Haparanda-Övertorneå

Motion 1981/82:1860 Kerstin Nilsson m. il.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

9

Motion

1981/82:1860

Kerstin Nilsson m. il.

Upprustning av järnvägslinjen Boden-Haparanda-Övertorneå

Under 1970-talet och framför allt under dess senare hälft uppvisar
godstrafiken på bandelen Haparanda-Boden en klar tendens: stabil ökning
år för år. Det är framför allt godsflödet från Finland och även Sovjet över
Torneå-Haparanda som ökade i omfattning. Denna långsiktiga ökning i
internordisk trafik kan visserligen brytas av tillfällig nedgång i nationell och
internationell konjunktur, men tendensen på sikt är uppenbar. Den kommer
särskilt till uttryck med ökande öst-västlig handel. Sålunda räknar man med
en uppgång i trafiken redan till hösten i år.

Bandelen från Boden till Övertorneå och Haparanda, som blev färdig
under första världskriget, är mycket svagt konstruerad och motsvarar inte
nutida behov. Underhållet är starkt eftersatt. Det medför låga hastigheter
och långa restider. Följande trafiksituation är belysande för nuläget:
Övertorneå har med avgång kl. 14.55 rälsbussförbindelse med Boden,
ankomst kl. 18.10. Restiden är 3 timmar och 15 minuter på ett avstånd av 187
km, medelhastighet 58 km/tim. Från Haparanda till Boden är sträckan 166
km och restiden 2 timmar och 35 minuter.

På finsk sida om riksgränsen har Valtion Rautatiet, finska statens
järnvägar, rustat upp banan ända fram till riksgränsen vid Torneå för snabb
och tung trafik. Den finska bandelen motsvarar nutida krav på komfort och
säkerhet. Den är justerad även i höjdled för att eliminera tjälförskjutningar.
Det är en markant skillnad när man i Haparanda byter från finsk till svensk
järnväg. Det får därför anses vara hög tid att motsvarande satsning görs från
svensk sida. Från bl. a. finskt industrihåll har önskemål därom uttalats. Vissa
tecken tyder på avtagande transporter till sjöss. Spårbundna transporter
anses ha en framtid.

Finska och ryska järnvägar är s. k. bredspåriga, medan vi i Sverige i regel
har västeuropeisk spårvidd. Omlastning är emellertid numera i och för sig en
enkel procedur när järnvägsspåren ligger sida vid sida. En upprustning och
anslutning av Tornedalsbanan till norra stambanan får anses som väl
motiverad. I östra Norrbotten är arbetslösheten mycket omfattande och
betydligt högre än genomsnittet i landet. En upprustning av denna järnväg
skulle upplevas som ett meningsfullt arbetsprojekt.

Vad avser den anslutande bandelen Karungi-Övertorneå bör erinras om
att banan är bygdens enda riksförbindelse. I övre Tornedalen finns malmoch
andra mineraltillgångar för utvinning. På finsk sida har på senare år för
dylikt ändamål järnväg dragits fram till Kolari, som ligger i höjd med
Pajala.

Mot. 1981/82:1860

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär en utredning om upprustning
bandelen från Boden till Haparanda och Övertorneå.

Stockholm den 26 januari 1982
KERSTIN NILSSON (s)

INGVAR SVANBERG (s) FRIDA BERGLUND (s)

STEN-OVE SUNDSTRÖM (s) CURT BOSTRÖM (s)