Upprustning av friluftsreservaten
Motion 1985/86:Jo725 Åsa Strömbäck-Norrmanm. fl. (s)
Motion till riksdagen
1985/86:Jo725
Åsa Strömbäck-Norrmanm. fl. (s)
Upprustning av friluftsreservaten
I proposition 1983/84:145 anges målen för turist- och rekreationspolitiken.
Vidare fastslog riksdagen 1975 riktlinjerna för turism och rekreation, vilka
fortfarande till stora delar bör vara gällande.
Ett av huvudmålen då liksom nu är att samhällets insatser för rekreation
och turism bör ges en sådan inriktning att det blir möjligt för alla att utnyttja
de av staten avsatta områdena för rekreation och friluftsliv. Inte minst är det
viktigt att låginkomsttagarna, barnfamiljerna och de handikappades behov
beaktas. För att rekreationspolitiken skall bli framgångsrik måste den
bedrivas inte blott ur ekonomiska utgångspunkter utan fastmer också ur de
sociala aspekterna.
Rekreation måste vara en rättighet för alla. Det är nödvändigt att slå fast
den rätt alla har till en meningsfull rekreation, vilket också regeringen gjort
genom skilda insatser. Men det finns fortfarande grupper i samhället vilkas
förutsättningar för att tillgodogöra sig en meningsfylld rekreation är beskurna.
Främst gäller detta låginkomsttagare och handikappade.
De förhållanden som har redovisats i LO:s fritidsutredning, Semester och
fritid inför 80-talet, understryker hur viktigt det är att det finns en social
målsättning i den rekreationspolitik som skall föras.
I vårt land finns det en hel del resurser, inte minst i form av avsatta vattenoch
markområden, som med till synes enkla insatser kan disponeras för en
meningsfylld rekreation. Det finns i dag 20-talet nationalparker och ca 1 200
naturreservat. Skydd av mark- och vattenområden är naturvårdens främsta
sätt att garantera ett naturområdes miljökvalitet och en garanti för att de
stora grupperna av miljö- och naturvårdsintressen kan tillgodoses.
Flertalet av de skyddade områdena är av intresse både för den bevarandeinriktade
naturvården och för friluftslivet. Från naturvårdsverket, det verk
som här har ett huvudansvar, har man dock kunnat konstatera att reservaten
besöks i alltför liten omfattning, på grund av att de inte är kända eller
iordningställda för rätt syfte. Av de 1 200 naturreservaten är det ca 40 % som
är avsatta för friluftslivets del. Det är reservat av social karaktär som är av
stort intresse hos en större allmänhet. Många av reservaten ligger dessutom
förhållandevis nära tätort och kan som regel nås med allmänna kommunikationer.
De 1 200 reservaten upptar totalt 900 ha av landets areal.
Genomförda fritidsvaneundersökningar visar mycket klart vad en större
allmänhet vill syssla med på sin fritid i samband med rekreation. Högst på
önskelistan över vad man vill göra när man bedriver rekreation-friluftsliv är
att
1. 84 % vill bedriva sin rekreation i naturen,
2. ensam eller tillsammans med familjen,
3. på egen tid och i eget tempo,
4. till så låga kostnader som möjligt.
Staten har sedan de första reservaten avsattes 1963 satsat ca 75 milj. kr. i
bidrag för att säkerställa mark- och vattenområden. Naturvårdsverket
slutförde 1985 ett utredningsprojekt Rekreation i naturreservat som ger råd
om hur de sociala reservaten och kommunernas friluftsområden kan
iordningställas och skötas.
Från länsstyrelserna föreligger ett stort behov av ekonomiska resurser för
att göra de enkla anordningar som är nödvändiga för att ”friluftsreservaten”
skall bli mera tillgängliga för sitt ändamål samt genom informationsinsatser
göra dem kända för flera människor. Som det är i dag tror flertalet att ett
reservat är ”tabubelagt”.
Riksdagen föreslås i årets budgetproposition avsätta 40 milj. kr. för
1986/87 för förvärv av värdefulla naturområden, samt 36,2 milj. kr. för vård
av naturreservat. Däremot har inga medel föreslagits disponeras för att göra
iordning de avsatta markområdena och kanske ännu viktigare informera om
de olika naturreservaten och deras nyttjandemöjligheter.
I en tid med kärv ekonomi bör det vara en angelägenhet av högsta dignitet
att slå vakt om redan tillgängliga resurser, och då inte bara dess fortsatta
bestånd utan även att de iordningställs för sitt syfte. Utan dessa kompletterande
insatser kan man med all rätt fråga sig om inte en tillgänglig resurs
slarvas bort .Genom insatser i de avsatta områdena skapas också arbetstillfällen
under ett utbyggnadsskede samt en hel del permanenta arbetstillfällen för
vård, förvaltning och guidening.
Reservaten utgör vidare för skolornas naturutbildning utomordentliga
”undervisninglokaler”. Skolöverstyrelsen framhöll redan 1969 behovet av
friluftsområden för skolornas natur- och friluftsutbildning. Det är viktigt att
man även fortsättningsvis disponerar tillgängliga medel för sysselsättningsskapande
åtgärder för upprustning av friluftsreservaten.
Hemställan
Med hänvisning till vad som anförts hemställs
1. att riksdagen beslutar att reservationsanslaget H 4 Mark för
naturvård på jordbrukshuvudtiteln i budgeten för 1986/87 uppförs
med ett belopp som är 5 000 000 kr. lägre än det i budgetpropositionen
föreslagna,
2. att riksdagen beslutar att reservationsanslaget H 5 Vård av
naturreservat m.m. på jordbrukshuvudtiteln i 1986/87 års budget
uppförs med ett belopp som är 5 000 000 kr. högre än det i
budgetpropositionen föreslagna,
Mot. 1985/86
Jo725
4
3. att riksdagen beslutar att del av anslaget Vård av naturreservat
m.m. jämväl skall kunna tas i anspråk för iordningställande av och
information om avsatta markområden och naturreservat.
Stockholm den 24 januari 1986
Åsa Strömbäck-Norrman (s)
Ewa Hedkvist Petersen (s) Bruno Poromaa (s)
Mot. 1985/86
Jo725
5
Övrigt om motionen
Intressenter
