Uppräkning av prisstödet till jordbruket i Värmland
Motion 1986/87:Jo263 Bertil Jonasson och Jan Hyttring (c)
Motion till riksdagen
1986/87:Jo263
Bertil Jonasson och Jan Hyttring (c)
Uppräkning av prisstödet till jordbruket i Värmland
En jord- och skogsbrukspolitik med markerat regionalpolitiska inslag är en
av de grundläggande förutsättningarna för att bibehålla sysselsättning och
boende på värmländsk landsbygd. Som allmän utgångspunkt för jordbruksoch
livsmedelspolitiken anser vi inte att olika produktionsbegränsningar är
lösningen för Värmland. Det är angeläget att produktutveckling, konsumtion
och lönsam export främjas, samtidigt som åtgärder vidtas för att minska
beroendet av importerade insatsvaror. Vi vill även här peka på de stora
skillnader som finns i prisstödet mellan Värmlands mellanbygder och
Norrlandslänen.
I årets budgetproposition beräknar regeringen i förhållande till föregående
år oförändrat belopp för stöd till jordbruket i norra Sverige dit Värmland
räknas. Produktionen av jordbruksprodukter sjunker nu oroväckande fort i
Värmland. På ett år har invägningen av mjölk minskat med 3,5 %.
Fläskproduktionen sjönk under samma tid med 14 %. Motsvarande produktionsminskning
av nötkött är 8 %. Orsaken till denna produktionsminskning
står att finna i den prissättning på jordbruksprodukter som blir en följd av
den överproduktion som finns för landet som helhet. Konsumtionen i
Värmland är högre än produktionen och vid händelse av ofred och
avspärrning finns inte den livsmedelsberedskap som är nödvändig för
länsinnevånarnas säkerhet.
Avsikten med statens stöd är att utjämna de skillnader i produktionshänseende
som betingas av högre kostnader. Prisstödet skall dessutom ses som en
del av de statliga insatser som görs för att utveckla näringslivet i glesbygderna.
Detta bör man ha i åtanke när såväl områdesgränser som bidragsstorlek
fastställes.
I den beräkningsmodell som används för att beräkna kostnadsskillnaderna
mellan områden har man hitintills utgått från en medelbesättning av 25
mjölkkor i Värmland. Inte i något område är medelkobesättningen så stor.
Den är enligt lantbruksregistret 15,2 kor. Spridningen är stor och som
exempel kan nämnas 9,0 i Torsby och 24,4 i Storfors. Det kan inte vara riktigt
att som underlag för beräkning av kostnadsskillnaderna i produktionen
använda en konstruerad kalkyl utan förankring i de reella produktionsförutsättningar
som råder. Detta har också påpekats av såväl länsstyrelsen som
lantbruksnämnden i Värmland.
I Värmland är potatisodlingen en viktig produktionsgren. Potatisen som
odlas där är av mycket god kvalitet. Då produktionsförutsättningarna är
sämre i förhållande till bördigare delar av Sverige bör ett arealbidrag av
samma storleksordning som gäller för Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands
och Gävleborgs län införas även för Värmland. Potatisodlingen är
arbetsintensiv och ger därigenom stor sysselsättning. Genom ett arealbidrag
skulle större lönsamhet och bättre stimulans uppnås för odlingen i Värmland.
Hemställan
Med hänvisning till ovanstående hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om de skillnader som finns i prisstödet till jordbruket
i norra Sverige och kompenserar Värmland med hänsyn härtill,
2. att riksdagen beslutar att arealbidrag för odling av potatis utgår
till Värmland av samma storleksordning som utgår till Västerbottens,
Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län.
Stockholm den 27 januari 1987
Bertil Jonasson (c) Jan Hyttring (c)
Mot. 1986/87
Jo263
14
