Uppräkning av prisstödet till jordbruket i Värmland

Motion 1985/86:Jo269 Bertil Jonasson och Jan Hyttring (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86: Jo269

Bertil Jonasson och Jan Hyttring (c)
Uppräkning av prisstödet till jordbruket i Värmland

Statens jordbruksnämnd har av regeringen erhållit uppdrag att företa en
översyn av beräkningsunderlaget för prisstödet till jordbruket i norra Sverige.
Då Värmlands län ingår i detta stödområde bör regeringen när förslag
framläggs ta hänsyn till de förhållanden varunder det Värmländska jordbruket
har att arbeta.

Avsikten med statens stöd är att utjämna de skillnader i produktionshänseende
som betingas av högre kostnader. Prisstödet skall dessutom ses
som en del av de statliga insatser som görs för att utveckla näringslivet i
glesbygderna. Detta bör man ha i åtanke när såväl områdesgränser som
bidragsstorlek fastställs.

I den beräkningsmodell som används för att beräkna kostnadsskillnaderna
mellan områdena har man hitintills utgått från en medelbesättning av
25 mjölkkor i Värmland. Inte i något område är medelkobesättningen så
stor. Den är enligt lantbruksregistret 15,2 kor. Spridningen är stor: 9,0 i
Torsby och 24,4 i Storfors.

Dessa synpunkter har inte enligt vår mening beaktats vid beräkning av
kostnaderna. Det kan inte vara riktigt att som underlag använda en - som
vi ovan påpekar - konstruerad kalkyl utan förankring i reella produktionsförutsättningar.
Vid översyn av stödet, som pågår, måste faktiska förhållanden
och faktamaterial läggas till grund. Detta har också påpekats såväl
av lantbruksnämnden i Värmlands län som Lantbrukarnas länsförbund i
Värmland, Scan Väst och Värmlandsmejerier.

De förslag till åtgärder som blev en följd av livsmedelskommittémajoritetens
betänkande har chockat jordbrukarna i Värmland och givit till
resultat att mjölkproduktionen är i starkt avtagande i länet. Fler och fler
djurbesättningar slås ut, och alltmera åker blir obrukad. Då detta är till
stort men för produktion av livsmedel i ett län som ej är självförsörjande på
jordbruksprodukter måste denna nedåtgående trend i produktionen ändras.
Då Värmland har en arbetslöshet som näst Norrbottens län är den
största i Sverige, bör så många som möjligt beredas förutsättningar att leva
på jord- och skogsbruk. En nedläggning av åker förfular dessutom landskapet
och bidrar ej till trivsel för de människor som trots allt vill leva och bo i
Värmland. En förbättring av ”Norrlandsstödet” som förordats av oss
skulle ge de Värmländska jordbrukarna nytt hopp och nya impulser att
bruka jorden.

I Värmland är potatisodlingen en viktig produktionsgren. Potatisen som
odlas där är av mycket god kvalitet. Då produktionsbetingelserna i förhål

lande till bördigare områden i Sverige sackar efter bör enligt vår mening
som kompensation härför ett arealbidrag utgå av samma storleksordning
som gäller för Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs
län. Potatisodlingen är arbetsintensiv och ger stor sysselsättning. Genom
ett stöd skulle större lönsamhet och bättre stimulans uppstå för odlingen i
området.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om skillnader som finns i prisstödet till jordbruket
i norra Sverige och kompensera Värmland med hänsyn härtill,

2. att riksdagen beslutar att arealbidrag för odling av potatis skall
utgå till Värmland av samma storleksordning som utgår till Västerbottens,
Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län.

Stockholm den 27 januari 1986

Bertil Jonasson (c) Jan Hyttring (c)

Mot. 1985/86
Jo269

7