Upphovsrätt kontra tryckfrihetsrätt

Motion 1985/86:L245 Karin Ahrland och Birgit Friggebo (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86:L245

Karin Ahrland och Birgit Friggebo (fp)
Upphovsrätt kontra tryckfrihetsrätt

Det har ansetts vara en i viss mån öppen fråga hur en konflikt mellan
upphovsrätten och intresset av information och debatt skulle lösas. Under
hänvisning till en pågående rättegång underlät yttrandefrihetsutredningen
att i sitt huvudbetänkande (SOU 1983:70) Värna yttrandefriheten föreslå
någon klargörande reglering i lag. Rättegången är nu slutförd. Den gällde
publiceringen i Göteborgs-Posten våren 1981 av det s.k. manifestet, en
diskussionspromemoria om den framtida inriktningen av verksamheten vid
Göteborgs stadsteater.

Högsta domstolen har i sin dom den 23 december 1985 (DB 44) givit
upphovsrätten företräde framför informationsintresset, ehuru, enligt HD:s
eget uttalande, ”det upphovsrättsliga skyddsintresset inte /gjorde sig/ starkt
gällande”, medan det å andra sidan fanns ”ett betydande allmänintresse av
att manifestet publicerades som led i nyhetsförmedlingen och som underlag
för den pågående kulturpolitiska debatten angående stadsteaterverksamhetens
mål och uppläggning”.

I detta läge finns det starka skäl att på nytt se över bestämmelserna om
förhållandet mellan tryckfriheten och upphovsrätten. Det måste klargöras
att tryckfriheten under vissa betingelser skall kunna få företräde framför
upphovsrätten. Även HD synes ha ansett en sådan översyn naturlig.

Det problem som har aktualiserats avser inte främst i vedertagen mening
litterära, vetenskapliga eller konstnärliga verk; att olovligen publicera ett
skönlitterärt verk kan normalt inte försvaras med hänvisning till informationsintresset.
I URL har emellertid begreppet verk fått en synnerligen
vidsträckt innebörd. Manifestet i det nyss nämnda HD-avgörandet var
sålunda ett utkast till ett arbetsprogram för teaterverksamheten. Det är inte
tillfredsställande att upphovsrätten till en sådan handling skall hindra
publicering, om det, som i detta fall, finns ett påtagligt intresse av
information och offentlig debatt.

Ännu tydligare exempel kan tänkas. Anta att ett politiskt parti, kanske ett
parti med omstörtande verksamhet på sitt program, är i färd med att utarbeta
ett mera preciserat handlingsprogram för en bestämd tid. Anta vidare att en
tidning påträffar ett skriftligt utkast till programmet. Det kan i ett sådant fall
finnas ett stort samhällsintresse av en publicering och en debatt. Rättsläget
sådant det gestaltar sig efter HD:s avgörande låter anta att tidningen även i
det fallet skulle begå ett brott genom att publicera utkastet.

Man kan också tänka sig undantagssituationer där det även i fråga om ett
skönlitterärt verk skulle te sig ytterst otillfredsställande att ge företräde åt

upphovsrätten. Anta att en tidning lyckas spåra en hyllningsdikt som en Mot. 1985/86

svensk diplomat har författat och tillägnat diktatorn i det land där diplomaten L245

tjänstgör. Även om denna dikt inte har offentliggjorts utan endast exempelvis
föredragits vid en mottagning finns tydligen ett starkt publicitetsintresse.

Att här ge diplomatens upphovsrätt ett generellt företräde med den
konsekvensen att den tidningsman som publicerar dikten skall dömas till
både straff och skadestånd ter sig minst sagt diskutabelt.

Olika vägar kan tänkas för lösningen av konflikten mellan tryckfriheten
och upphovsrätt.

En metod är att, i anslutning till yttrandefrihetsutredningens förslag (SOU
1983:70), ge en vidare tillämpning åt den s. k. instruktionen i 1 kap. 4 § TF
och då klart ange att domstolen i fall av kollision mellan upphovsrätten och
yttrandefriheten också skall kunna betrakta ”kränkningen” av upphovsrätten
som straffri.

I processuellt hänseende bör en i den juridiska doktrinen antydd möjlighet
prövas, nämligen att ge den tilltalade en rätt att få frågan om intressekollision
prövad av jury (E. Holmberg, Frihet och ansvar i tryck och i radio, 1968,
s. 34).

Det är i sammanhanget också nödvändigt att reglera frågan om allmänna
handlingar. Som yttrandefrihetsutredningen konstaterade finns inget grundlagsskydd
för rätten att få tillgång till allmänna handlingar om handlingarna
är föremål för upphovsrätt. I stället medges i vanlig lag, dvs. upphovsrättslagen,
att reglerna om allmänna handlingar i grundlag - tryckfrihetsförordningen
- skall tillämpas. Det är en principvidrig konstruktion.

Hemställan
Vi hemställer

att riksdagen beslutar att hos regeringen begära särskild utredning
av förhållandet mellan de upphovsrättsliga och tryckfrihetsrättsliga
reglerna i enlighet med de utgångspunkter som angivits i motionen.

Stockholm den 24 januari 1986

Karin Ahrland (fp) Birgit Friggebo (fp)

13