Upphävande av lagen om vissa internationella
Motion 1986/87:l412 Lahja Exner och Wivi-Anne Radesjö (s)
Motion till riksdagen
1986/87:L412
Lahja Exner och Wivi-Anne Radesjö (s)
Upphävande av lagen om vissa internationella
rättsförhållanden rörande äktenskaps
rättsverkningar
Regeringen har nyligen förelagt riksdagen en proposition om en ny
äktenskapsbalk. Propositionen innehöll dock inte några förslag som syftade
till avskaffande av den orättvisa, diskriminerande, otidsenliga, av riksdag
och justitieministern utdömda lagen som bär namnet Lag 1912:69 om vissa
internationella rättsförhållanden rörande äktenskaps rättsverkningar. Andra
stycket i 1 § i denna lag har följande lydelse: ”1 brist av avtal bestämmas
äktenskapets rättsverkningar i fråga om makars förmögenhetsförhållanden, i
vad gäller såväl fast som lös egendom, av lagen i den stat, mannen vid tiden
för äktenskapets ingående tillhörde. Ändring, som under äktenskapet skett
beträffande makarnas eller enderas medborgarrätt vare utan verkan i
avseende, varom nu sagts.”
Vilka kan då drabbas av denna, för flertalet troligtvis helt okända lag? Den
allmänna uppfattningen är ju att i Sverige gäller svensk lag. Sanningen är att
svensk lag gäller inte alltid. Inte ens när det är fråga om svenska medborgare
som bor i Sverige. Det finns flera kategorier som berörs av 1912 års lag, bl. a.:
□ Svenskor som gifter sig med utländska medborgare (gäller ej nordiska
medborgare) och ”överger sin fader och moder” för att bosätta sig i det
land där mannen bor och verkar. Om ett sådant äktenskap slutar i en
skilsmässa, så kan kvinnan bli helt utblottad om lagen i mannens hemland
stiftar att all egendom tillhör mannen.
□ Svenskor, infödda, uppvuxna och boende i Sverige, som även efter
giftermål med utländsk medborgare fortsätter att bo i Sverige. Mannen är
uppvuxen i Sverige, men varken hans i Sverige bosatta föräldrar eller han
själv har ansökt om svenskt medborgarskap, ”det har inte blivit av”. Det
spelar inte heller någon roll hur länge mannen och kvinnan har känt
varandra och inte tänker de i första hand på att hans medborgarskap
diskriminerar hennes äktenskapsrätt.
□ Även invandrarflickor och -kvinnor, ofta uppvuxna och boende i Sverige,
som gifter sig med en man med rötter i samma land eller i ett tredje land,
men uppvuxen och bosatt i Sverige kan drabbas av den orättvisa,
otidsenliga och diskriminerande lagen. Inte heller spelar det någon roll
om mannen längre fram blir svensk medborgare. Svensk lag gäller
fortfarande inte.
Att göra upp ett äktenskapsförord före giftermålet hjälper inte. Giltigheten
av ett sådant äktenskapsförord måste nämligen - enligt 1912 års lag — prövas
enligt lagen i den stat där mannen hade sitt medborgarskap vid äktenskapets Mot. 1986/87
ingående. L412
År 1981 fanns ca 120 000 äktenskap, där mannens födelseland var ett annat
än Sverige eller Norden i övrigt (1912 års lag gäller inte nordiska länder
eftersom vi har särskilda avtal med dessa). Antalet sådana äktenskap har
förmodligen ökat något under den sistlidna femårsperioden.
1912 års lag tillkom som en följd av den s. k. Haag-konventionen av år
1905. Sverige har sagt upp själva konventionen i flert etapper, den senaste år
1962. Men 1912 års lag finns kvar med sin orättvisa, sin otidsenlighet och sin
kvinnodiskriminering. Den nya äktenskapsbalken måste snarast följas upp
med förslag från regeringen om avskaffande av lagen (1912:69) om vissa
internationella rättsförhållanden rörande äktenskaps rättsverkningar.
Hemställan
Mot bakgrund av det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om upphävande av 1912 års lag om vissa internationella
rättsförhållanden rörande äktenskaps rättsverkningar.
Stockholm den 27 januari 1987
Lahja Exner (s) Wivi-Anne Radesjö (s)
11
