Uppdelning av Lunds universitet

Motion 1984/85:515 Olle Aulin m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

Mot. 1984/85

515-523

1984/85:515
Olle Aulin m. fl.

Uppdelning av Lunds universitet

Genom riksdagsbeslut 1977 tillskapades en högskoleorganisation med ett
antal högskoleenheter, vilka var för sig innehåll flera institutioner eller
skolor.

För Lund-Malmöområdet beslöts därvid att sammanlagt åtta olika enheter
skulle ingå i Lunds universitet. För Stockholm valdes en annan lösning med
tolv självständiga högskoleenheter.

Riksdagsbeslutet förutsatte att indelningen i högskoleenheter skulle
kunna omprövas mot bakgrund av de vunna erfarenheterna.

Under en föjd av år har därefter i motioner i riksdagen kritik framförts mot
den mycket stora högskoleorganisationen för Lund-Malmö.

Kritiken bygger på erfarenheter från fältet, där det snart visade sig att
högskolebyråkratin i den valda organisationen var alldeles för tung. Särskilt
från lärarhögskolan i Mlamö och från förvaltningsnämnden för teknisk
sektor i Lund påpekades behovet av en omprövning av universitetets
organisation.

På UHÄ:s initiativ har sedan 1981 universitetslektor Lars Jansson
genomfört en undersökning av högskolorna i Stockholm och Lund-Malmö.
Undersökningsresultatet redovisas i UHÄ:s rapport 1983:13.

Utredaren pekar i sin rapport på de tröghetsmekanismer som finns inom
stora organisationer och menar att centralisering är det viktigaste hotet mot
en mer dynamisk, utåtriktad verksamhet. Alltför stora högskoleenheter kan
också medföra svårigheter i att överblicka verksamheten och ge dålig kontakt
mellan styrelse och verksamhet. Med centralisering och maktkoncentration
är risken vidare stor att linjenämnder, institutionsstyrelser och prefekter får
ett begränsat inflytande. Samtidigt måste beslut och styrsignaler från UHÄ
tränga igenom en djup och bred hierarki när högskoleenheterna är stora.

Efter en sammanvägning av fördelar och nackdelar i olika organisationer
föreslår utredaren för Lunds universitets del

dels att den nuvarande tekniska högskolan inom Lunds universitet bör
ändras till en från universitetet fristående teknisk högskola, varvid all
verskamhet inom teknisk sektor inkl. matematisk-naturvetenskapliga
fakulteten och tekniska fakulteten bör ingå i den nya högskolan,
dels att en självständig högskola för lärarutbildning i Malmö bör bildas.

Beträffande musikhögskolans i Malmö tillhörighet bör enligt utredaren
frågan t. v. lämnas öppen. Alternativen är enligt hans mening endera en
fristående högskola eller ett samgående med lärarhögskolan i Malmö.

1 Riksdagen 1984/85. 3 sami. Nr515-523

Mot. 1984/85:515

2

UHÄ-rapporten har mottagits positivt såväl från lärarhögskolan i Malmö
som från förvaltningsnämnd 1 och tekniska fakulteten i Lund, medan
däremot matematisk-naturvetenskapliga fakulteten är kritisk och avvisat en
uppdelning av universitetet.

Efter en intern kartläggning och analys inom universitetet har universitetets
styrelse med röstsiffrorna 9-7 avvisat en uppdelning av universitetet.

De skäl för en uppdelning av universitetet som framförs i UHÄ-rapporten
är enligt vår mening mycket starka.

En uppdelning skulle medföra mindre centralstyrning och medge att
lärarhögskolan och tekniska högskolan kunde markera en egen identitet.
Samordningen med övriga fristående lärarhögskolor och tekniska högskolor
skulle samtidigt underlättas.

Det är också troligt att en uppdelning av det mycket stora universitetet på
flera fristående högskolor skulle innebära en vitalisering, inte minst av den
utåtriktade verksamheten med förbättrad kontakt- och informationsverksamhet.
Samarbetet med näringslivet skulle för tekniska högskolans del
underlättas och förenklas.

En egen ledningsorganisation för de nya högskoleenheterna bör också ge
bätte möjligheter att utreda och genomföra nya initiativ inom såväl
grundutbildning som forskning.

En uppdelning av universitetet måste vad gäller den tekniska högskolan
föregås av en mer ingående analys av dels konsekvenserna för de fem
nuvarande gemensamma institutionerna (fysiska institutionen, kemiska
institutionen, matematiska institutionen, institutionen för teoretisk fysik och
mekanik, institutionen för datateknik), dels av samarbetsvägarna efter en
uppdelning.

Beträffande lärarhögskolan bedöms en utbrytning av universitetet kunna
ske relativt omgående. I samband med inrättande av en självständig
lärarhögskola bör också musikhögskolans ställning tas upp till bedömning.

Regeringen bör snarast tillsätta en utredning med uppgift att kartlägga
konsekvenserna av en uppdelning av Lunds universitet och lämna förslag till
hur en uppdelning bör ske.

Krav på en utredning framfördes senast i bl. a. motion 1983/84:643. Denna
motion behandlades av utbildningsutskottet i betänkande 1984/85:2. I detta
betänkande avstyrktes att en utredning eller prövning av frågan nu skulle
ske. Som motiv framfördes dels de utredningar som redovisats ovan, dels det
förhållandet att universitetets styrelse tagit beslut om att inom ett sammanhållet
universitet pröva en uppdelning ”på ett antal naturligt sammansatta
områden”.

Vi vill då erinra om att den av UHÄ tillsatta utredningen förordar en
uppdelning av universitetet på flera självständiga enheter. Den interna
organisationsförändring som nu prövas synes inte särskilt vittsyftande. Den
bör inte få fördröja att en allsidig utredning om universitetets organisationsstruktur
kommer till stånd.

Mot. 1984/85:515

3

Mot bakgrund av det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
framförts om en utredning rörande uppdelning av Lunds universitet
i flera självständiga enheter.

Stockholm den 17 januari 1985
OLLE AULIN (m)

STEN ANDERSSON (m) MARGIT GENNSER (m)

i Malmö

1* Riksdagen 1984/85.3 sami. Nr515-523