U-landsbistånd till Grenada

Motion 1982/83:905 Lars Werner m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

3

Motion

1982/83:905

Lars Werner m. fl.
U-landsbistånd till Grenada

Grenada, den lilla ö-republiken i Karibiska havet, är så gott som okänd
för de flesta svenskar. Före detta brittisk koloni, som erhöll självständighet
1974, har Grenada som alla andra länder i tredje världen haft att kämpa
mot underutveckling och nykolonialism.

1979 genomfördes en oblodig revolution och därefter har Grenada framgångsrikt
utvecklat samhällssektorer som utbildning, sjukvård, kamp mot
narkotika m. m. på det sätt som alla progressiva stater som befriat sig gjort
före dem.

De 100000 grenadjanerna har alla möjligheter att framgångsrikt utveckla
sin ö om de får fortsätta i fred och frihet. Men de behöver naturligtvis
också allt stöd de kan få utifrån. Jordbrukssektorn är som i många andra
liknande länder det viktigaste inslaget i den grenadjanska ekonomin. Där
har stora förbättringar skett, åtföljda av effekter inom jordbruksindustrin
och fisket med kooperativa former som bas. 15 nya kooperativ har inlett
sin verksamhet under det senaste året och ytterligare 17 håller på att
byggas upp. Utöver detta har en rad stora projekt inom jordbrukssektorn
inletts, bland dem upprättandet av en statlig jordbruksförening. Fårskötsel
har införts som ny verksamhet, och en får- och svinfarm har inrättats.

Turismen, som var i växande före 1979, har därefter nästan helt försvunnit.
Eftersom den nuvarande inriktningen i landet är att utveckla det egna
folkets välfärd och möjligheter, är det ganska självklart att den vanliga
kommersiella turismen får stå tillbaka. Grenadjanerna önskar en utveckling
av turism och handel med alla stater, men det skall ske på ett sätt som
ökar den ekonomiska och politiska självständigheten, inte motsatsen. Man
bygger f. n. en flygplats på ön som avsevärt kommer att underlätta förbindelserna
med omvärlden.

Naturligtvis har Grenada inte kunnat undgå att dras in i maktspelet i
världsmåttstock. USA betraktar utvecklingen på ön som farlig därför att
den är ”socialistisk”. 1982 uteslöts Grenada från USA:s biståndspaket till
det östkaribiska området. Arbetet med flygplatsen har betecknats som en
anläggning för sovjetiskt flyg och förre utrikesministern i USA har betecknat
Grenada som stalinismens högborg i Centralamerika.

Mönstret känns igen från många andra tidigare tillfallen. Men det är
ganska otroligt att en liten stat med 100000 innevånare skulle kunna vara
ett hot mot stormakten USA. Grenada får bistånd från EG-länderna, från
OPEC, Algeriet och också från Sovjet. 1979 begärde de hjälp av USA,
vilket avvisades. Därefter har USA inlett en hård och oförsonlig instabili

Mot. 1982/83:905

4

seringskampanj mot Grenada samt tillämpat mycket besvärande ekonomiska
sanktioner, uppmuntrat kontrarevolutionär verksamhet och hotat
med militär intervention.

Grenada behöver således stöd från många håll och här bör Sverige
kunna spela en viktig roll. Även om vårt land f. n. har svårigheter med att
åta sig nya biståndsuppdrag, kan även små summor för en stat som Grenada
vara av mycket stor betydelse. Vpk föreslår i sin biståndsmotion att
Grenada skall få ett bidrag på 2 milj. kr. för budgetåret 1983/84.

Men det är också viktigt att Sverige utvecklar kontakterna med Grenada
på andra plan. Mycket små stater som Grenada och något större som
Sverige hotas ständigt att dras in i beroenden och osjälvständighet inom
handel, ekonomi och säkerhetspolitik. Det är ett gemensamt intresse att
hävda små staters rätt att fortleva utan inblandning utifrån.

Mot bakgrund av det framförda yrkas

att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för utökade och
närmare kontakter med Grenada.

Stockholm den 24 januari 1983
LARS WERNER (vpk)

KARIN NORDLANDER (vpk) C.-H. HERMANSSON (vpk)

NILS BERNDTSON (vpk) BERTIL MÅBRINK (vpk)

EVA HJELMSTRÖM (vpk) OSWALD SÖDERQVIST (vpk)