U-ländernas infrastruktur

Motion 1991/92:U232 av Elver Jonsson (fp)

Alla länder är beroende av en väl utbyggd infrastruktur,
och inte minst då på kommunikationsområdet. Ett väl
utbyggt kommunikationsnät är en förutsättning för en god
utveckling av ett land. Vi kan bara se på vårt eget land för
att inse att detta stämmer. Hade vi inte haft ett bra utbyggt
kommunikationsnät så hade säkerligen vårt land ej varit så
högt utvecklat som det nu är.

Det omvända förhållandet gäller i många u-länder.
Avsaknaden av ett väl utbyggt infrastrukturnät, främst
vägar, är det som hindrar en utveckling och
framåtskridande i många av dessa länder. Oftast innebär en
biltransport på endast några mil en stor strapats av blandat
slag såsom sönderkörda vägar -- i regntider stora gyttjehål
mitt i vägen -- havererade fordon och många dagars
försenad framkomst. Det innebär för dessa fattiga länder
starkt försenade transporter men också en fördyrad
kommunikation som är förödande. De kommunikationsnät
som finns byggdes ofta upp under kolonialtiden och var då
mer anpassade efter kolonialmakternas behov än den
inhemska befolkningens. Jag anser därför att en del av de
pengar som Sverige ger i bistånd till u-länderna bör
reserveras för satsningar på uppbyggnad av
kommunikationsnät. Ordentliga vägar, järnvägar, telenät
m.m. är det första steget till en välfärdsutveckling i många
av länderna i tredje världen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att en del av
biståndsbudgeten satsas på utveckling av infrastruktur.

Stockholm den 27 januari 1992

Elver Jonsson (fp)