med anledning av prop. 2010/11:64 Två strandskyddsfrågor

Motion 2010/11:MJ4 av Eva Sonidsson m.fl. (S)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om områdesavgränsning vid Ångermanälvens mynningsvik.

Motivering

I propositionen avgränsas det kustområde, där dispens från strandskydd för landsbygdsutveckling inte får användas, i norr till ”Skataudden vid Näske-fjärden”. Denna avgränsning innebär att fyra angelägna utvecklingsmöjligheter omöjliggörs för Örnsköldsviks kommun. Det handlar om byggandet av ett fyrtiotal villor på Skataudden och lika många villor på udden mellan Hummelvik och Näske. Vidare handlar det om utveckling av turism och försäljning av närproducerade fiskprodukter vid Näske fiskodling.

I Örnsköldsviks kommuns förslag till översiktsplan, där de ovannämnda fyra utvecklingsmöjligheterna har preciserats, har områdesavgränsningen dragits förbi Skatauddens sydspets och in till den sydligaste fastigheten i Näske. Kommunen har fått osedvanligt många synpunkter under samrådsskedet, men bara ett yttrande har berört kommunens gränsdragning. Det är länsstyrelsen, som i sitt yttrande inte anser den vara olämplig, men påpekat att den är olaglig.

Kommunen bedömer att de tre föreslagna områdena inte medför någon negativ påverkan på vare sig landskapsbild, miljö, biologisk mångfald, Skule-skogens nationalpark eller världsarvet Höga kusten. De föreslagna utvecklingsområdena snarare främjar tillgängligheten till Höga kusten-området och bidrar till att uppfylla det nationella miljökvalitetsmålet ”Hav i balans och levande skärgård”.

Därutöver finns det samma behov av utvecklingsbehov och möjligheter i den del av Höga kusten som tillhör Kramfors kommun.

Det närliggande samhället Köpmanholmen är en bruksort där cellulosaindustrin lades ned 1982. Servicen i samhället har successivt försvunnit, trots att stora ansträngningar har gjorts från kommunens och medborgarnas sida. Bland annat har industriområdet genom kommunens och länsstyrelsens försorg sanerats för 163 miljoner kronor. Bensinstationen lades ned för några år sedan och nu lever livsmedelsaffären under samma hot. Detsamma gäller för skolan och annan offentlig verksamhet, om inte boendeunderlaget kan breddas.

Det finns således mycket starka skäl som talar för att dessa utvecklingsområden undantas från strandskyddet, så att kommunens och lokalsamhällets ambitioner kan förverkligas. Därför borde avgränsningen i 7 kap. 18 § 3 b miljöbalken ändras till ”från Näske, 2 km norr om nationalparken Skuleskogens nordgräns till gränsen mot Finland” och avgränsningen i 7 kap. 18 § 4 miljöbalken ändras till ”från Veda vid Storfjärden till Näske, 2 km norr om nationalparkens Skuleskogen nordgräns”.

Stockholm den 15 februari 2011
Eva Sonidsson (S)
Jasenko Omanovic (S)	Christina Karlsson (S)