Turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd

Motion 1982/83:664 Ewy Möller och Bertil Danielsson

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

2

Motion

1982/83:664

Ewy Möller och Bertil Danielsson
Turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd

I proposition 1981/82:71 om ny anställningsskyddslag diskuterades turordningsreglerna
vid uppsägning och om det skulle införas en möjlighet redan i
lagens egna bestämmelser att beakta individuell duglighet och lämplighet i
enskilda fall. Något förslag till lagändring framfördes dock inte med
hänvisning till svårigheterna att konstruera en lagregel samt möjligheten att
genom kollektivavtal avtala om avvikande bestämmelse.

Vi vill erinra om att en stor del av arbetsmarknaden - huvudsakligen små
företag - ligger utanför det kollektivavtalsreglerade området.

Problemen beträffande turordningen blir mest avgörande för de mindre
företagens överlevnadsmöjligheter. För exempelvis ett företag med 10
anställda, som behöver säga upp 5 personer, är sannolikheten hög att det blir
tvunget att säga upp någon nyckelperson vid tillämpning av en lagturordningslista.
Företagets överlevnadsmöjligheter minskar då betydligt och
anställningstryggheten för alla anställda riskeras.

Turordningsreglerna är emellertid inte bara ett problem för företaget som
saknar kollektivavtal. Alltför ofta har det visat sig svårt eller omöjligt att
avtala om en turordning vid sidan av lagturordningslistan även då kollektivavtal
finns. I de fall man kommit överens om en särskild avtalsturordningslista
har detta regelmässigt medfört betydande kostnader för företaget för att
uppfylla de andra krav som den fackliga organisationen ställt som villkor för
en överenskommelse. Problemen med turordning och företrädesrätt har
således inte tillräckligt lösts kollektivavtalsvägen.

Behovet av en lagreglering har dessutom ökat i och med att man från
fackligt håll har sagt att man skall bli mer restriktiv med överenskommelser
om s. k. avtalsturordningslistor. T. ex. Metall kräver numera att deras
förbundsstyrelse skall ha godkänt alla avvikelser från lagens turordningsregler.

Vi föreslår därför att en särskild lagregel införs som ger företaget möjlighet
att behålla arbetstagare i nyckelposition resp. arbetstagare med speciella
yrkeskunskaper som är nödvändiga för att företaget skall kunna få fortsätta
sin verksamhet.

En undantagsregel kan ha en psykologisk betydelse. I synnerhet i små
företag där arbetstagaren från början vet sin plats i en lagturordningslista är
det svårt för den fackliga organisationen att avtala om en särskild
avtalsturordningslista, eftersom detta skulle medföra att man avtalade bort
arbetstagarens intjänade rättigheter. Genom en lagregel med undantag från
normala turordningen upplyser man arbetstagaren om att platsen i en

Mot. 1982/83:664

3

turordningslista inte är en absolut intjänad rättighet.

Det bör vidare understrykas att en undantagsregel av denna typ inte på
något sätt medför en urholkning av anställningsskyddet. Tilläggas bör att
regeringen i ovannämnda proposition för sin del inte ansåg den väsentliga
frågan vara om utan på vilket sätt avsteg från lagens huvudregel skulle kunna
göras. Detta uttalande torde innebära att inte heller regeringen ansåg att en
undantagsregel skulle medföra risker för urholkning av anställningsskyddet.

Med hänvisning till ovanstående hemställer vi

att riksdagen beslutar att i förslaget till lag om anställningsskydd ett
tillägg görs till 22 § i form av ett nytt stycke med följande
lydelse:

Om det finns särskilda skäl att tillgodose behovet av att viss arbetstagare
med särskilt yrkeskunnande eller särskild lämplighet får stanna kvar i arbetet
får arbetsgivaren vid bestämmandet av turordningen lämna företräde åt
sådan arbetstagare.

Stockholm den 20 januari 1983

EWY MÖLLER (m) BERTIL DANIELSSON (m)

1* Riksdagen 1982/83. 3 sami. Nr 663-672