Transporterna av farligt gods

Motion 1989/90:Fö703 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (båda fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Fö703

av Leif Olsson och Kenth Skårvik (båda fp)
Transporterna av farligt gods

Ingenting på långtradaren talade om att det fanns farligt gods i lasten. Den
obligatoriska instruktionen på svenska om hur godset ska hanteras vid ett
läckage saknades.

En chaufför körde omkring med 847 kilo thinner och färg i lastrummet.
Vid poliskontroll visade det sig att han saknade extra brandsläckare.

På det trailerdragna släpet fanns full last av fat med fosforsyra. Dessa stod
utan förankring. Ett av faten började läcka efter avkörningen. Enligt polisen
var det enormt vårdslöst att köra farligt gods på detta sätt.

Ett fartyg lastat med gifttunnor anlöper hamnen. Larm går om att lasten
läcker. Fem stuveriarbetare förs till lasarettet för vård. Efter flera timmars
arbete hittas en läckande tunna, som en spik gått igenom. Den innehåller
etylmercaptan. som är mycket giftigt i höga koncentrationer brandmännen
stod handfallna när de kom tili fartyget. De visste inte hur farligt giftet
var. vilka kemiska substanser det innehöll och hur de skulle behandla det.
Orsaken var att giftet inte fanns upptaget i brandmännens pärm över farligt
gods.

Ovanstående är citerat ur västsvensk press och skildrar händelser inom loppet
av några månader under år 1989. Sammantaget pekar de på en upprörande
nonchalans vid transport av farliga ämnen till lands och till sjöss. Vad
som anges ovan är förmodligen en bråkdel av farligt gods som kommit under
myndigheternas ögon.

Det finns anledning till en och annan reflexion som hör dessa transporter
till. En är att transportörerna skall skylta sina lastbilar. Gör man inte det,
finns ju möjlighet att köra ombord på vanliga passagerarfärjor. Har man
skyltat farligt gods måste transporten ske via speciella färjor. När det gäller
tullen är man skyldig, att ha viss tillsyn vid nationsgränserna, men slarvas det
med skyltningen försvåras tullens jobb. Det händer också att instruktion i
fordonet saknas eller att den inte är avfattad på svenska. På instruktionen
skall anges hur lasten skall hanteras vid olycka.

Regionala och lokala myndigheter har sedan länge haft sin uppmärksamhet
riktad mot de missförhållanden vi här påtalar. Tyvärr andas t.ex. Länsstyrelsens
agerande i O-län viss uppgivenhet. 1 sin Miljöanalys 1988 nöjer
man sig med att betona att myndigheterna bör verka för minskade risker genom
framsynt samhällsplanering, vägvalstyrning, tillsyn och information.
Vidare skall företagen informeras om deras ansvar och skyldigheter enligt
kemikalielagstiftningen.

Enligt vår uppfattning måste det till hårdare tag till skydd för människor,
samhälle och miljö. Dels bör bötebeloppen göras kännbara och inte enbart
drabba chauffören, dels bör frihetsberövande komma ifråga, där förseelsen
varit särskilt grov. Det finns sedan tidigare önskemål om mer resurser till
tullen och länstrafikgrupperna behöver också förstärkas så att man kan göra
mer av flygande besiktningar.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att transport av farligt gods måste ske under så
säkra och trygga betingelser som möjligt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om brottsförebyggande arbete på våra vägar och i hamnar.

Stockholm den 19 januari 1990

Leif Olsson (fp) Keuth Skårvik (fp)

Mot. 1989/90
FÖ703

5