Trädgårdsnäringen

Motion 1985/86:Jo259 Karl Erik Olsson m. fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86: Jo259

Karl Erik Olsson m. fl. (c)
Trädgårdsnäringen

Näringens konkurrenssituation och regeringens tullöversyn

Svensk yrkesmässig trädgårdsodling verkar i dag under en mycket stark
konkurrens från importen av grönsaker, frukter, bär och prydnadsväxter. I
jämförelse med övriga länder i Europa har Sverige det lägsta importskyddet
för sin trädgårdsproduktion. I Norge och Finland är införseln reglerad
inom ramen för jordbruksregleringen. I samtliga EG-länder gäller en högre
tullnivå, referensprissystem och importövervakning, dessutom exportstöd.
Som en följd väsentligen av detta förhållande har den svenska trädgårdsföretagsamheten
minskat under 1970- och 80-talen. Vissa produktionsinriktningar
främst på prydnadsväxtsidan har helt upphört.

Det höga produktionskostnadsläget för den svenska produktionen och
det utsatta konkurrensläget innebär stora påfrestningar för trädgårdsföretagen.
Under 1985 har lönsamhetsläget varit mycket pressat och medfört
en kraftig ökning av antalet konkurser och nedläggningar.

Det är vår uppfattning att den ansats till en sammanhållen trädgård spolitik
som 1974 års trädgårdsnäringsutredning - färdig sommaren 1982 lade
grunden till inte fullföljts i de senaste årens jordbrukspolitik. Trädgårdsnäringens
problem har inte fått den särbehandling som vi anser motiverad
av produktionens betydelse för landet och av företagens berättigade
krav på likvärdiga konkurrensförhållanden till importen samt på god försörjning
och en trygg sysselsättning för företagare och anställda.

I det följande vill vi rikta riksdagens uppmärksamhet på ett antal problem
och frågeställningar på trädgårdsområdet som enligt vår mening
snarast måste åtgärdas.

Trädgårdsnäringens konkurrenssituation

Regeringen framlade i proposition 1985/86:60 om ändring i lagen med
tulltaxa m. m. ett mycket begränsat förslag om justeringar av trädgårdsnäringens
tullskydd. Vi anser att förslaget inte tillräckligt svarar upp emot det
av riksdagen tidigare gjorda uttalandet om angelägenheten av ett bättre
tullskydd för näringen. Ett flertal motioner väcktes också under hösten
1985 med krav på längre gående åtgärder för att skapa en rimligare konkurrenssituation
för de svenska trädgårdsprodukterna. Vi anser det angeläget
att riksdagen i det fortsatta arbetet med denna fråga stöder motionerna och
ger regeringen förnyat uppdrag att vidta sådana åtgärder. 1

I Riksdagen 1985186. 3 sami. Nr Jo259—265

Mot.
1985/86
Jo259—265

Rättelse: Jo262 utgår

Trädgårdsföretagens ekonomiska situation

Som framhållits ovan har antalet konkurser och företagsnedläggelser väsentligt
ökat under 1985. Det pressade lönsamhetsläget är en direkt följd av
konkurrensförhållandena och ger inte företagen en tillräcklig möjlighet till
konsolidering efter de omfattande investeringar som gjorts i energibesparande
och rationaliserande syfte. Framför allt är detta ett problem i nystartade
och nyetablerade företag med höga lån och begränsat eget kapital.

Produktionstekniskt och kunskapsmässigt ligger svensk trädgårdsproduktion
långt framme. Svenska företag har haft och har alltjämt ett större
rationaliseringstryck på sig än företag i många andra länder med gynnsammare
produktions- och kostnadsläge och med mer utvecklade nationella
stödformer.

Vi anser det viktigt att samhället medverkar till att det skapas finansiella
förutsättningar för de svenska växthusföretagen att genom rationalisering
kontinuerligt kunna bibehålla en modern produktionsuppläggning och modern
teknik. Särskilt vill vi betona vikten av att förutsättningar ges för att
skyndsamt ersätta de många äldre växthusen inom odlingen med moderna
och energisnåla hustyper. Många företagare som övertar äldre odlingar
eller önskar nyetablera sig bör genom statliga åtgärder också ges särskilt
ekonomiskt stöd.

Den statliga rådgivningen till trädgårdsnäringen

I syfte att främja den svenska trädgårdsnäringens utveckling beslöt riksdagen
i början av 1960-talet att tillskapa en verksamhet med specialrådgivning
till trädgårdsföretag. Under 1960-talet blev verksamheten mer uttalat
ett instrument i samhällets rationaliseringsstöd till näringen. Antalet tjänster
utökades väsentligt och omfattade såväl odlingsteknik, värme- och
byggnadsteknik samt företagsekonomi. 1974 års trädgårdsnäringsutredning
uttalade i sitt särskilda betänkande angående rådgivningsverksamheten
(Ds Jo 1978:13) bl. a. följande:

”Målet för lantbruksverkets rådgivningsverksamhet bör liksom hittills
vara att främja trädgårdsnäringens rationalisering. Rådgivningen måste ske
i nära samverkan med annan statlig verksamhet för trädgårdsnäringens
rationalisering. Såväl en företagsekonomiskt inriktad rådgivning som en
allsidig produktionsteknisk rådgivning är väsentliga medel för att nå en
rationell produktion. Rådgivningen bör stå öppen för alla näringsutövare
med produktion av trädgårdsprodukter. Den bör liksom hittills vara kostnadsfri.”

Baserat på utredningen fattade riksdagen beslut om att 9 nya tjänster
skulle tillföras verksamheten. Totalt omfattade lantbruksverkets rådgivning
på trädgårdssidan härefter 47 tjänster med en spridning över hela
landet.

Trädgårdsföretagen är i allmänhet för små för att i egen regi eller i grupp
kunna bedriva forsknings- eller utvecklingsverksamhet eller avdela särskilda
resurser för internt informations- och utbildningsarbete. Inte sällan är
företagaren själv och dennes familj den enda arbetskraften i företaget. De

Mot. 1985/86

Jo259

2

är därför i behov av att externt söka hjälp med att samla, sammanställa och
omsätta ny information. Samhället har påtagit sig och hittills i stort sett
kostnadsfritt stött rådgivningsarbete inom ramen för rationaliseringsstödet.
Verksamheten har varit till ovärderlig nytta i näringens moderniseringsprocess
under 1960-, 70- och 80-talen. Samtidigt som informationsoch
rådgivningsbehoven inom företagen blivit större och mer komplexa
och behovet av specialiserade odlingstekniska rådgivare ökat har emellertid
en drastisk förändring i samhällets inställning till rådgivningsstödet
skett. Besparingarna över statsbudgeten har lett till att ett stort antal
rådgivningstjänster dragits in och att en omfattande individuell
avgiftsfinansiering av rådgivningen införts.

Den nu inledda utvecklingen måste befaras medföra såväl strukturella
som regionala konsekvenser på trädgårdsföretagsamheten. Betalningssvaga
företag kommer inte att kunna utnyttja rådgivningen i samma utsträckning
som större, solida företag. Detta kan i sin tur medföra en olycklig
kategorisering av företagen. På samma sätt kommer företag i företagsglesa
områden att riskera förlora sin rådgivning. Vi hemställer att riksdagen
beslutar om en i huvudsak kostnadsfri rådgivning till trädgårdsodlingen
enligt tidigare tillämpat system.

Likabehandling av svenskodlade och importerade produkter

Utöver det att svensk trädgårdsproduktion har att konkurrera med importpriser
har man också andra begränsningar som fördyrar produktionen.
Men motivet att skydda konsumenten och med målsättningen att kunna
tillhandahålla produkter av hög kvalitet, har vi i Sverige en mycket sträng
kemikaliekontroll och för svensk trädgårdsproduktion mycket stränga
regler för användning av kemikalier.

I flertalet länder med en konkurrerande trädgårdsproduktion är kontroll
och lagstiftning på detta område inte lika långtgående och därmed inte
heller så begränsande för dessa länders trädgårdsproduktions konkurrenskraft.
Trädgårdsnäringens riksförbund har vid ett flertal tillfallen försökt
fasta regeringens uppmärksamhet på de konsekvenser ur produktions-,
konkurrens- och lönsamhetssynpunkt som en sådan mildare tillämpning i
andra länder leder till för svensk yrkesmässig trädgårdsodling.

Det föreligger alltså en olika behandling av produkter odlade i Sverige
och de som importeras. I många fall är det på det viset att preparat som är
förbjudna att användas i Sverige på produkter som skall ätas, får användas
och används i de länder som importen kommer ifrån. Livsmedelsverkets
provtagning av livsmedlens eventuella innehåll av giftsubstanser visar
klart att det är på det viset. Det är i de importerade produkterna som
nästan alla prov med giftrester hittas.

Enligt vår uppfattning skall samma krav ställas på produktionen i importlandet
som de krav vi ställer på de svenskodlade produkterna. Det
innebär att någon import inte får förekomma från länder där preparat som
är förbjudna i Sverige används.

Som konsument har vi alla rätt att ställa detta krav, annars kan inte
någon vara säker på att den vara man köper har den rätta kvaliteten. Det är

Mot. 1985/86

Jo259

3

också ett rättvisekrav gentemot de svenska trädgårdsodlarna. Risken är
dessutom överhängande att om inget görs slås de svenska odlarna ut, kvar
att köpa finns då hårdare besprutade importerade produkter.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen av regeringen begär förslag med utgångspunkt i
vad som förslås i 1974 års trädgårdsnäringsutredning (som lämnade
sitt betänkande 1982),

2. att riksdagen av regeringen begär åtgärder för att förstärka
trädgårdsnäringens tullskydd, i enlighet med de motioner som lämnades
med anledning av proposition 1985/86:601,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen sagts om behovet av fortsatt rådgivning till trädgårdsnäringen,

4. att riksdagen av regeringen begär förslag om förbud mot import
av livsmedel från länder där i Sverige förbjudna kemiska produkter
används.

Stockholm den 24 januari 1986
Karl Erik Olsson (c)

Lennart Brunander (c) Bertil Jonasson (c)

Kerstin Göthberg (c)

Mot. 1985/86

Jo259

' 1985/86: Sk 556.

4